Där alla bekymmer tycks åka ner i havet

lägergård.

Från lekarna på gräsplanen till kvällsandakterna på vinden; lägergården Jonnsborg bär på kära minnen för flera generationer.

19.8.2020 kl. 09:10

Lägergården Jonnsborg ligger nära Ulla-Maj Storsjös hjärta. Hon verkade länge som allt-i-allo – tog emot gäster, skötte nycklar och städning, stod i köket – samtidigt som hon jobbade som församlingsvärdinna i Sideby.

– Det är nog konstigt, när man kommer ner till Jonnsborg – det där lugnet där. Alla bekymmer och alla problem åker ner i havet, säger hon.

Också efter att hon flyttade från Sideby har hon varit med på läger vid Jonnsborg, senast förra sommaren lagade hon mat åt lägerdeltagarna. Speciellt har hon trivts på junior- och miniorlägren.

– Det är en så härlig åldersgrupp. Det var verkligen roligt.

Där lägergården Jonnsborg i Sideby står fanns tidigare en stor, fin villa. När församlingarna köpte tomten restes först det som kallades bastubyggnaden. Den första tiden kördes vattnet dit med tank och lägerdeltagarna sov på vinden och på golvet. Senare byggdes de små övernattningsstugorna. Lägergården har ingen anställd personal.

– I början grundades verksamheten på talkoarbete. Mycket byggande gjordes på talko, berättar Ulla-Maj.

En period var hennes man Rune Storsjö ordförande i styrelsen för Jonnsborg.

– Då fick vi kommunalt vatten dit. Det underlättade otroligt mycket.

Idag har församlingen sina läger här, och lägergården hyrs ut för grupper – men Ulla-Maj Storsjö tycker det är tråkigt att fler inte hittat hit.

– Det är en pärla som borde få mer användning.

Det är ingen lyxstandard på boendet – men åtminstone de yngre trivs.

– Det är många som återkommer år efter år och sedan blir hjälpledare. Barnen och ungdomarna har verkligen tagit Jonnsborg till sitt hjärta. Det är fantastiskt att församlingen ännu kan ha den här guldklimpen.

Hon hoppas att församlingen behåller lägergården. Den är inte dyr i drift – så länge det finns eldsjälar som orkar.

Ulla-Maj Storsjö fungerade länge som allt-i-allo vid Jonnsborg. Mycket sköts som talkoarbete. Foto: Jeanette Ribacka-Berg



Hit kommer de gärna

Hjälpledarna på sommarens konfirmandläger är levande bevis på att lägergården är ett ställe dit man gärna återvänder år efter år.

– Jonnsborg har allt en liten lägergård behöver förutom Internet – och det är bara bra. Det charmigaste med lägren där är trots allt frukosten och kvällstéet, då det bjuds på varm kakao och bröd från ett lokalt bageri, säger Isabelle Back.

Isabelle Back var själv på läger vid Jonnsborg som barn och den här sommaren blir hennes åttonde som hjälpledare.

– Nu efter så många år som hjälpledare har det blivit en tradition att åtminstone vara med på ett läger under sommaren. Det är roligt, mysigt och bra stämning under lägren eftersom vi har så driftiga ledare i Kristinestad, i barnarbetsledare Stina och ungdomsarbetsledare Jeanette.

I fjärde klass var Felicia Sjöstrand första gången på miniorläger vid Jonnsborg. De fyra senaste åren har hon hunnit vara hjälpledare på tolv läger.

– Jag tycker om att vara med barn och att få göra kreativa och roliga saker med dem, till exempel olika lekar.

Hon tycker om lägerområdet vid Jonnsborg, och det är mycket som lockar henne att återvända som hjälpledare.

Man får umgås och träffa olika människor, vara mycket ute.

Lekarna, simningen och bastun, den goda maten och kvällsandakterna uppe på vinden hör också de till charmen med läger på Jonnsborg.

Marie Lövholm lärde känna Jonnsborg redan i förskoleåldern då hon åkte på utflykt dit med söndagsskolan. Liksom Isabelle Back har hon de senaste åtta åren samlat på sig erfarenhet från ett ansenligt antal läger.

– Det är ett fint ställe och det finns alltid en speciell känsla hos en då man är på Jonnsborg.

Förutom att det är roligt att vara på läger ger det också erfarenheter hon kommer att ha nytta av i arbetslivet.

Till skillnad från de andra stiftade Tobias Eriksberg sin första bekantskap med Jonnsborg när han själv var konfirmand. Det var ett veckoslutsläger i april – vädret var sådär men lägret var ändå lyckat. Sommaren 2014 var han hjälpledare första gången och sedan dess har det blivit ett tiotal läger.

– Jag känner att man gör ett viktigt arbete på lägren genom att fungera som någon som är lättare att komma och prata med, genom att man är närmare i åldern med lägerdeltagarna än ledarna, säger han.

Han berömmer samarbetet med ungdomsarbetsledare Jeanette och de andra hjälpledarna.

– Det känns inte direkt som ett jobb utan mera som att man är en del av lägret, fastän med mera ansvar.

Miljön vid Jonnsborg är idealisk för läger, tycker han.

– På ena sidan ligger det öppna havet med en stenpir, där det hör till att ta sig ett dopp på varje läger.

På andra sidan ligger skogen och på den stora gräsplanen mellan huvudstugan och övernattningsstugorna brukar det lekas flitigt – ”flaggon” är en klassiker som hör till varje läger.

– Närmare stranden ligger en volleybollplan som också används aktivt. Det finns alltid något att göra på Jonnsborg, vilket skapar en god stämning för alla.

Hjälpledarna Felicia Sjöstrand, Emma Lillandt, Kira Pirttimäki och Tobias Eriksberg. Foto: Jeanette Ribacka-Berg


Jonnsborg lägergård

  • Finns i Sideby, cirka 40 km söder om Kristinestad.
  • Ägs av Kristinestads svenska församling. Styrelsen ansvarar för underhållet, en del sker på talko.
  • Huvudbyggnaden med kök, samlingssal och bastu invigdes 1987. Efter det har fem övernattningsstugor byggts.
  • Här ordnar församlingen alla sina barn-, tonårs- och skriftskolläger. Även en uppskattad plats för sommarsamlingar, födelsedagsfester, konfirmandträffar med mera.
  • Jonnsborg hyrs också ut till föreningar och privatpersoner och kan bokas via pastorskansliet.
Emelie Wikblad

– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Kerstin Lång är viceordförande i församlingsrådet i Korsholms svenska församling och flitig sångare i bland annat kammarkören Psallite.

Kolumn. "Det kan vara hjärtligt och falskt, det kan vara rent och livlöst och allt däremellan." 22.12.2022 kl. 14:48
Elisabet Lundström är församlingssekreterare
i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "De två möts på ett plan som vi vuxna inte längre når. Det blev utom räckhåll när vi kom in i vuxenlivet och lärde oss att planera framtiden" 22.12.2022 kl. 14:37
Bibliodrama kan vara allt från teater till att måla, pyssla eller stilla sig, berättar Elefteria Apostolidou.

BORGÅ. Bibliodrama är ett kreativt sätt att gå in i en bibeltext, med hjälp av exempelvis drama eller konst. – Man får tid att stanna upp och reflektera, säger Elefteria Apostolidou. 22.12.2022 kl. 14:32
Joel Norrvik i centrum av Jakutsk. FOTO: PRIVAT

Kristinestad. Långt inne i östra Sibirien ligger staden Jakutsk. Här arbetade Lappfjärdsbördige Joel Norrvik som missionär, i ett av världens kallaste områden. 21.12.2022 kl. 18:50
Hanna Hofman. FOTO: PRIVAT

Kolumn. Den lilla världen börjar i den stora. Hanna Hofman gläder sig åt att hennes dotter skrev en ukrainsk flickas namn i snön och åt damen som donerade tre par stickade sockor till hjälpsändningen. 21.12.2022 kl. 18:43
Josslas i Närpes i vinterskrud.  FOTO: PRIVAT

NÄRPES. Ulla Holmbergs jular har sett olika ut genom åren, men det viktigaste består: gemenskapen och julens glada budskap. 21.12.2022 kl. 18:33
Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
Chamilla och Kristian Sjöbacka har firat många julhelger på missionsfältet.

Replot. En julotta i Kenya kan bli en besvikelse, men ändå leda till något gott. Och en sillburk i kylen kan ge julkänsla. Chamilla och Kristian Sjöbacka firar jul i Kisumu. 9.12.2022 kl. 09:02
Emma Södergård är hemmamamma och deltidsanställd kanslist i Replot församling. Hennes tips: läs alla sju verserna i psalm 462.

Kolumn. "Församlingens föräldrarbarnträffar gav mig de viktiga vardagskontakterna." 9.12.2022 kl. 08:54
Matias, Tomas, Riikka-Maria och Ella Kolkka är glada över att vara tillbaka i Thailand efter ett längre uppehåll på grund av coronapandemin.

Replot. Luafolket är en minoritet i bergstrakterna i norra Thailand, de kom ursprungligen som flyktingar från Laos. Paret Kolkka har arbetat fram ett skriftspråk och ser till att julens budskap blir tillgängligt på lua. 9.12.2022 kl. 08:43
Be Gud om vägledning för hur du kan hjälpa, säger Henrika Lemberg.

BORGÅ. Det är inte lätt att balansera mellan att fira en mysig jul samtidigt som vi vet hur svårt många har det. Och kan den givmildhet vi uppmanas till öka det upphaussade kring julen? 8.12.2022 kl. 16:25
Annakatri Aho är diakonissa i Vanda svenska församling.

Kolumn. "Det var intressant att inse att allt inte handlar om pengar, utan lika viktigt är att skapa trygga platser där människor får berätta sina egna livsberättelser." 8.12.2022 kl. 16:19