Kantorn lyssnade till spikarnas sång – och såg likheter till oss människor

Kolumn.

"Några är stolta och har rejält av det populära pannbenet, som de spikar som sjöng sina stolta treklanger trots de kraftiga och hårda slag som de fick under livet. Andra agerar försiktigt och trevande med små steg för att pröva sina vingar och sina förmågor."

19.8.2020 kl. 09:05

Jag har under en tid fått agera byggare. Rätt snabbt insåg jag att jag med min fars gener och med god handledning klarar att både såga med girsåg, hantera skruvdragare och borrmaskin, spackla och måla, lägga armeringsnät för fasadrenovering, dra ut stora gamla böjda spikar, banka ut en del för återanvändning och spika in nya långa spikar i hårt virke. Och vad roligt det har varit!

Mitt musiköra tog aldrig paus trots hörselskydd och öronproppar. Nej, det lyssnade ständigt efter musiken i arbetet. Och vad vackert det ljöd! En del spikar sjöng på sin väg in i virket stolt en C-dur-treklang som därefter fylldes på med fantastiska övertoner. Andra spikar gick med mindre steg börjandes från skalans tre första toner för att också de sedan fortsätta med klingande klara övertoner. De spikar jag drog ut klagade och grät över hur ont varje behandling gjorde. Och skruvdragaren sjöng början av Anita Hegerlands ”Mitt sommarlov”! Tänk hur allting lever och andas musik!

Jag vill för ett tag likna oss mänskor vid spikar. Några är stolta och har rejält av det populära pannbenet, som de spikar som sjöng sina stolta treklanger trots de kraftiga och hårda slag som de fick under livet. Andra agerar försiktigt och trevande med små steg för att pröva sina vingar och sina förmågor. Efter de första små stegen stärks deras självförtroende och de kastar sig ut i livet med glädje.

De spikar som blev utdragna under högljudd gråt är de människor som fått sina liv krossade. De har kanske suttit i virket under en lång tid då någon får för sig att de inte ska finnas på sin plats längre. Trots att de berättar hur det känns fortsätter den hårdhänta behandlingen och deras existens går mot sitt slut i ett gammalt spikämbare.

Vilken av spikarna är du? Oberoende av vilken sorts spik du identifierar dig med har vi samma smed, eller samma Gud. Den Gud som vet allt om dig och hur ditt liv är tänkt att formas och sluta. Vare sig du tycker att allt löper på helt perfekt eller om du tycker att du har blivit slängd på soptippen ser Gud dig och gläds över det du har fått bidra med i ditt liv. Så sjung! Du kan och du får! Sjung ut dina känslor.

Och ge aldrig upp. För fast du hamnar i ett spikämbare finns där också sen tidigare andra sneda, krokiga och rostiga spikar som du kan dela allt med. Andra som också fått med storsleven. Och för skrotade spikar kan finnas en ny framtid. De kan via återvinningen smältas ner och bli nya spikar eller något annat av metall. Också du har gjort en skillnad. Det finns en bestämd uppgift för alla sorters spikar, plåtspikar, filtspikar, betongspikar, småspik eller vilka som helst i sortimentet. Lita på den store Smeden, han vet till vad du är tänkt. Du har en framtid full av sång.

Gerd Lindén är A-kantor i Närpes församling.

Text: Gerd Lindén

Sideby distriktsråd planerar skördegudstjänst. Från vänster Carina Jansson, Peter Nordgren, Sol-Britt Tasanko och Siv Hellman. På bilden saknas Nancy Lindberg och Lena Rosendal. Foto: Privat

Kristinestad. Uppdrag: planera och koordinera aktiviteter. Sideby distriktsråd är ett av tre i Kristinestads svenska församling. 29.9.2021 kl. 16:18
I båten finns en stor del av hjälpledarna. Längst till höger Jenny Långkvist. Foto: Privat

NÄRPES. Äntligen möjligt att samlas igen! Vad är på gång inom musik, diakoni, barn- och ungdomsverksamheten i församlingen? 29.9.2021 kl. 16:01
Henrika Lemberg, här med dottern Saga, tror att vi orkar bättre om vi vågar dela det tunga med att vara förälder.

BORGÅ. – Det tyngsta har varit tvåbarnschocken, det bästa att se dem bli egna individer. Henrika Lemberg har själv småbarn. Hon har initierat familjekvällar i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 30.9.2021 kl. 00:00
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen och för de lokala sidorna som går till Borgå, Sibbo och Vanda.

Kolumn. "Men nästan varje gång händer samma sak: Efter telefonintervjun sitter jag tyst ett tag och känner en slags förundran." 30.9.2021 kl. 00:00
Kyrkoherde Kristian Willis vill ge kyrknyckeln som hängt på Gunnar Weckströms vägg en offentlig plats, i sakristian eller vapenhuset.

vanda. Hos Gunnar Weckström har en stor nyckel hängt på väggen i många år. Det visade sig vara kyrknyckeln. Nu överlämnar han den symboliskt till kyrkoherde Kristian Willis. 30.9.2021 kl. 00:00
Med talkokraft ser man till att omkullblåsta träd tas om hand och att veden kommer till nytta.

Replot. Ibland kan en låda med ved vara det som räddar någons dag. I Replot har församlingen ryckt ut för att ingen ska behöva frysa. 30.9.2021 kl. 00:00
Lilian Westerlund är mångsysslare i Replots församling.

Kolumn. "Här gäller det framtiden: våra barn och unga" 30.9.2021 kl. 00:00
Skäriblåset övar varje torsdag.

Replot. – Välkommen med i alla grupper! Vi har inte överfullt någonstans, säger kantor Michael Wargh om musicerandet i Replots församling. 30.9.2021 kl. 00:00
Sonja Tobiasson vet att språket är en nyckel till integration. Här ett foto på Mehdiya och Raja på sommarutfärd till Korpo.

pargas. Sonja Tobiasson är med i en förening som jobbar för att integrera invandrare. – Jag har lärt mig att ta långsamma steg framåt och vara lyhörd. 16.9.2021 kl. 14:25

Kolumn. Frågan berör oss alla, men det finns inget allmängiltigt svar på den, eftersom svaret beror på i vilken livssituation man befinner sig, skriver Lars-Runar Knuts. 16.9.2021 kl. 14:22
Benjamin Häggblom stortrivs i Åbo svenska församling.

Åbo. Benjamin Häggblom är ny präst i Åbo svenska församling. Han har inte ångrat
yrkesvalet en dag. – Min iver och längtan har bara vuxit. 16.9.2021 kl. 14:20
Janne Heikkilä är kyrkoherde i Korsnäs. Foto: Nicklas Storbjörk

Kolumn. Vi inbjuds att komma till Jesus med våra bördor – men gäller det också för den som bara har obetydliga bekymmer? 16.9.2021 kl. 11:52
Karl-Gustav Söderlund körde ner ett stort antal hjälpsändningar till sjukhus och barnhem på 90-talet. Benita Söderlund uppe t.h. (Foton: Privata)

Kristinestad. 700 dagar på 7 år. Så lång tid visar tullstämplarna att Karl-Gustav Söderlund vistades i Baltikum på 1990-talet. Han körde ner en stor mängd hjälpsändningar från Kristinestadstrakten till sjukhus och barnhem framför allt i Litauen. 16.9.2021 kl. 11:43
Sam Lindén har trivts som kantor och fortsätter gärna som frivillig i församlingsverksamheten. 
(Foto: Privat)

NÄRPES. ”Utbilda dig till kantor!” Det är ett tips som Sam Lindén ofta har gett dem med musikintresse. ”Där har du utlopp för allt och kan utforma ditt arbete rätt fritt.” 16.9.2021 kl. 11:27
Ossi Pursiainen är född under de barnrika åren efter kriget. Gamla Vasa folkskola stod där det i dag finns en parkering vid Korsholms kyrka.

korsholm. Ossi Pursiainen minns när stora barnkullar, byoriginal och gårdfarihandlare befolkade området kring Korsholms kyrka. Under fortsättningskriget vaktade hans far ryska krigsfångar. 15.9.2021 kl. 17:08