"Det är positivt att vi förändras och förnyas och visar att vi vill vara med bland våra medlemmar"

Närpes.

Det var inte bättre förr, bara annorlunda. Kyrkofullmäktigeordförande tummar inte på budskapet, men vill hitta verktyg och metoder som för framåt.

19.8.2020 kl. 09:04

Håkan Westermark var nybliven pensionär – efter 26 år som vd och arbete med företagsrådgivning – när han fick frågan om han någon gång tänkt på att kandidera i ett kyrkoval. Det var inte en främmande tanke.

– Jag har alltid varit samhällsintresserad, säger han.

På den politiska meritlistan finns två perioder i stadsfullmäktige i Närpes, kandidatur i ett riksdagsval, och medlemskap i olika lokala politiska föreningar.

– Det här med religion och kristendom har funnits ganska nära under hela min uppväxt. Min mamma hade en stark tro och på den lilla orten där jag själv är uppvuxen fanns ett starkt frikyrkligt inslag.

Så han ställde upp som kandidat på listan En kyrka för alla.

– Det passade mig perfekt, för jag ser inget märkvärdigt med kyrkan. Den ska inte vara någon rymdraket, utan en helt naturlig sak som finns i vårt samhälle. Det finns en stor öppenhet, ett välkomnande, oberoende av vart man kommer inom församlingen

– Sedan tyckte nu den här gruppen att Håkan Westermark skulle passa som ordförande. Och det var en ny uppgift.

Han fick lov att sätta sig in i en ny organisation och de mindre bekanta delarna av församlingen verksamhet.

– Det jag kanske mest slogs av, det jag egentligen visste minst om, var hur bred församlingens verksamhet är – allt från barn och ungdom till sjukhusbesök och diakoni. Det är ingen liten organisation.

Behöver något hållbart att samlas kring

Församlingsmedlemmen ser begravningarna, dopen, bröllopen och gudstjänsterna, men inte nödvändigtvis allt församlingen gör för människor som behöver stöd, där samhället inte räcker till. Håkan Westermark noterar också att när det sker stora tragedier i ett samhälle samlas människor gärna kring en fast punkt.

– Ofta samlas man i kyrkor. Det här tolkar jag, utan att ens ha studerat teologi, som att människor har ett behov av att söka tröst någonstans, att hitta den fasta punkten där man får något för att orka i vardagen.

Som mest var Westermark vd för ett tiotal anställda. Innan dess hade han jobbat som näringsombudsman vid kommunen, på försäkringsbolag och vid Österbottens ungdomsförbund. Erfarenheterna i arbetslivet har lärt honom att förhandla, kompromissa, argumentera och leda människor.

– Församlingen avviker nog från den värld där jag hade jobbat tidigare. Det är inget fel med det, det handlar bara om att man lär sig systemen. Och tar små steg mot en förändring om så behövs.

Budskapet ändrar man inte på. Men församlingen får, liksom övriga samhället, vara beredd att anpassa sina verktyg och metoder. Till dem som säger ”det var bättre förr” svarar Håkan Westermark: ”Nä, det var bara annorlunda.”

Av nuvarande kyrkofullmäktige är det en stor del som liksom Westermark sitter sin första period.

– Det ser jag personligen som ett friskt tecken. Vi vet att det finns ett intresse för församlingen och kyrkans verksamhet.

Utmaningarna för Närpes församling är, liksom för många andra, bland annat sjunkande medlemsantal. Staden Närpes har en positiv befolkningsutveckling där arbetsinvandring och nyfinländare bidrar. Till församlingens målsättningar hör att knyta kontakter till de nya närpesborna.

– Positivt är att vi förändras och förnyas och visar att vi vill vara med bland våra medlemmar, säger Westermark.

Han framhåller att kyrkan och församlingen har en viktig roll i att hålla fram värderingar och vara fostrare.

– Jag tror att många unga människor nog uppskattar kyrkans verksamhet, det känns tryggt att ha i ryggen.


Fakta: Håkan Westermark

  • Född i Korsnäs år 1954, bor i Övermark, Närpes.
  • Ordförande i Närpes kyrkofullmäktige.
  • Pensionär, tidigare vd för Företagshuset Dynamo.
Emelie Wikblad

Julgudstjänst i en av Senegals lutherska församlingar. Glitter är inte bara julpynt, det är festpynt som kan användas i kyrkan året om.

korsholm. När man pratar om julen i Senegal lär man sig egentligen mer om det finländska julfirandet än om det senegalesiska, tycker Anna-Lena Särs. 17.12.2020 kl. 09:46
Rune Lindblom är präst i Korsholms svenska församling.

Kolumn. Det verkliga Betlehem doftar kryddor och rökelse, inträngt med alla fyrtiotusen invånare på en enda liten bergsrygg bland kullar med olivträd. Hus på hus, som skokartonger travade mitt i ett landskap av kullar och dalar, där vägar och förtorkade ängar samsas om utrymmet. 17.12.2020 kl. 09:41
Färdas med åsna och kamel? Inte i Solfs församlings version av julberättelsen. Där kommer lastcykeln och velomobilen på bilden att användas som transportmedel.

Solf. Vad har en barnkör, tre velomobiler och ett hotell gemensamt? Svar: De spelar alla en roll i Solf församlings filmversion av julevangeliet. 17.12.2020 kl. 09:35
I oktober kulminerar Åbo svenska församlings 100-årsfirande i en festgudstjänst i domkyrkan, berättar kyrkoherde Mia Bäck.

Åbo. Nästa år firar Åbo svenska församling hundra år. – Vi är en församling som präglas av gemenskap, helighet, glädje och öppenhet, säger kyrkoherde Mia Bäck. 17.12.2020 kl. 08:59
Maria Björkgren-Vikström är församlingspastor i Åbo svenska församling.

Kolumn. "Sårbarhet är något vi människor har gemensamt." 17.12.2020 kl. 08:51
Hanna Lehtonen hoppas på nya förutsättningar för sång och gemenskap nästa år.

Väståboland. Kyrkokören har tagit paus och det blir en distansjul i Väståboland i år. Men grunduppgiften kvarstår. – Det är att föra fram glädjens budskap: tro, hopp och kärlek, säger kantor Hanna Lehtonen. 17.12.2020 kl. 08:43
Andreas Lundgren utbildade sig till journalist innan han blev präst.  – Jag tycker om att jobba med media och teknik.

Borgå. Hur skapar man delaktighet och värme under en virtuell gudstjänst eller sångstund? – Vi behöver tänka på tilltalet, säger Andreas Lundgren. 17.12.2020 kl. 08:37
Strömmandet blev välbekant för Johnny Aspelin i våras när han skötte församlingens virtuella gudstjänster.

sibbo. Johnny Aspelin är den som ser till att gudstjänsterna i Sibbo når ut via skärmarna. – Ljud- och bildkvaliteten är det viktigaste, säger han. 17.12.2020 kl. 08:24
Helena Sten har ställt ut sina filtar vid Korsnäs bibliotek.

korsnäs. Helena Sten kom på idén göra filtar åt barnen som föddes på flyktingförläggningen i Korsnäs. Och sedan har hon bara fortsatt. 11.12.2020 kl. 14:48
Julplanering. När allt kan ändra på kort varsel får de anställda parallellt bolla med program som går att göra på plats och på nätet. På bilden Jeanette Ribacka-Berg, Christina Caldén-Back (vid bordet), Siv Hellman och Inga-Lene af Hällström (stående).

Kristinestad. Julens program får nya former för att så många som möjligt tryggt ska kunna vara med. Och får man inte samlas blir det många videohälsningar istället. 11.12.2020 kl. 14:43
Kantorerna i församlingarna i Korsholm: Michael Wargh, Jimi Järvinen, Susanne Westerlund, Ann-Christin Nordqvist-Källström och Rodney Andrén.

korsholm. 24 julsånger blev 24 luckor i den virtuella adventskalender som församlingarna i Korsholm, Kvevlax, Replot och Solf i år presenterar tillsammans. 11.12.2020 kl. 14:28
Mats Björklund är kyrkoherde i Solfs församling.

Kolumn. "Jag har alltid fascinerats av att Gud ville komma och vandra på den jord vi delvis med vett och vilja skövlat och förstört. Att han överhuvudtaget bryr sig om en mänsklighet som delvis vänt honom ryggen", skriver Mats Björklund. 11.12.2020 kl. 14:25

korsholm. Ungdomsarbetsledarna i församlingarna i Korsholm har sökt nya kanaler att nå och involvera ungdomarna. Men vad skulle innehållet vara och hur gör man Youtube-videor egentligen? 11.12.2020 kl. 14:19
Dickursby kyrkas fasad är i brunt tegel.

vanda. I januari invigs den nya kyrkan i Dickursby, dit bland annat Vanda svenska församling flyttar. – Den ska vara allas kyrka, säger projektledare Janne Silvast. 9.12.2020 kl. 00:00
Margaretha Trygg är församlingsmedlem i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "Känslan av förväntan ska vi inte låta gå oss förbi i år heller. Fastän världen är som den är." 9.12.2020 kl. 00:00