Christian Dahlin och Johan Österholm är både nyblivna pensionärer och engagerade i Missionsstugans verksamhet.
Christian Dahlin och Johan Österholm är både nyblivna pensionärer och engagerade i Missionsstugans verksamhet.

De jobbar för missionen

frivilligarbete.

Missionsstugan i Jakobstad har återupptagit verksamheten efter att coronarestriktionerna hållit den stängd. Öppethållningsdagarna beror på antalet frivilligarbetare.

6.8.2020 kl. 09:15


Det har varit intensiva dagar på missionsstugan sedan den öppnade på nytt efter stängningen i mars. Nu är varumottagningen i full gång och loppmarknaden är för tillfället öppen två dagar i veckan, måndagar och onsdagar.

– Vi har öppnat i mindre skala. Det beror på att vi inte fått tillräckligt många medarbetare som är villiga att stå i kassan, säger Johan Österholm. Över hundra frivilliga är engagerade i verksamheten, de flesta är sjuttio plus.

Riskgrupperna sorterar varor när stugan är stängd, medan de övriga säljer och bär ut varor i butiken.

– Det finns ett rätt stort intresse för nya och yngre att komma med i verksamheten. Men ändå är de inte tillräckligt många för att vi ska kunna öka öppethållningsdagarna. Speciellt behöver vi flera män till försäljningen. Det behövs två män varje öppethållningsdag, säger Christian Dahlin.

Coronan ändrade lite på läget. Alla vill inte längre står i kassan.

– Det är ganska intensivt i kassan. Man ska tala med kunderna och samtidigt räkna plaggen de köper. Så kommer man av sig efter det sjuttonde plagget och får börja om från början. Sen möter man ju kunder som talar olika språk. Därför är det bra att kunna lite finska och engelska, säger Dahlin.

Egen erfarenhet av missionsfältet Dahlin och Österholm är båda nyblivna pensionärer. Dahlin gick i pension i oktober i fjol och Österholm vid årsskiftet. Bägge två har valt att jobba frivilligt två gånger i månaden.

– Jag sade länge att när jag går i pension så ska jag börja jobba i Missionsstugan. Jag vill träffa människor och jag kände redan från tidigare de flesta som jobbar här. Samtidigt kan jag göra en insats för missionen och diakonin i stället för att sitta hemma och lösa korsord, säger Dahlin.

Johan Österholm har också en praktisk erfarenhet av missionsfältet. Mellan åren 1987 och 1995 var han och frun Anki utsända som missionärer till Senegal av Finska Missionssällskapet. Han sitter i ledningsgruppen för Missionsstugan och sedan verksamheten omorganiserades för tolv år sedan har hans fru, svärmor och svägerska deltagit aktivt.

– Det är nog ganska naturligt att jag är med här. Och jag tycker också det är viktigt att engagera sig att göra något som hjälper någon annan, säger han.

Han ser att Missionsstugan hjälper på många plan: Den hjälper folk med stort socialt behov som jobbar där. Den hjälper dem som ger saker i stället för att kasta bort dem. Den hjälper kunderna som får köpa billigt. Den hjälper diakonin som kan dela ut köpkort till dem som behöver. Den hjälper också de fem samarbetsorganisationerna i Estland och Litauen som tar emot det mesta av kläderna som inte säljs här. De har antingen egna loppmarknader eller delar ut till hjälpbehövande. Slutligen hjälper den också Pedersöre församlings mission och den lokala diakonin dit intäkterna går.

Dahlin och Österholm uppger att de kommer in mellan 1 00 och 2 000 euro under de fyra timmar stuga är öppen. Men en försäljning på tusen euro kommer det in fyra euro per minut. Det är en rätt stor omsättning på varorna som vanligtvis kostar mellan 50 cent och några euron.

– Det är viktigt att det är en stor omsättning på varorna. Det gör att folk kommer in. En del kommer in flera gånger per dag, säger Österholm.

Christian Dahlin och Johan Österholm är både nyblivna pensionärer och engagerade i Missionsstugans verksamhet.

Johan Sandberg

De glada barnskratten från sandlådan vid Furugården har tystnat. Gunilla Holmberg och Britt-Mari Gripenberg saknar sina dagklubbsbarn.

Larsmo. Det är tragiskt att se det tomma utrymmet, säger Britt-Mari Gripenberg där hon står i den tomma Furugården i Larsmo. 4.5.2020 kl. 15:53

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53
Martina Nikander med diakonipudeln Misan.

pargas. För Martina Nikander har jobbet som diakonissa känts precis rätt. – För mig är en vanlig arbetsdag full av höjdpunkter. 23.4.2020 kl. 14:16
Carina Aaltonen trivs bland bikuporna hemma på gården.

jomala. I stället för att resa bort kan man resa inåt, säger Carina Aaltonen. Hon hoppas att coronakrisen får oss alla att lära oss något nytt. 23.4.2020 kl. 12:51
Berndt Bergs förtjänstfulla arbete som kyrkoherde och kontraktsprost uppmärksammades när han i början av året fick ta emot Riddartecknet av I klass av Finlands Lejons Orden.

korsholm. Att vara präst är både ett arbete och en identitet. – Det blir en utmaning att ställa om, konstaterar Berndt Berg. Det känns konstigt att ta avsked i en tid när han inte får träffa församlingsborna. 22.4.2020 kl. 15:35
Diakoniarbetarna i Korsholm
Från vänster: Nina Andrén, 
Leif Galls, Hanna-Maria Hakala, Sandra Mörk och Gun-Lis Landgärds.

korsholm. Diakoniarbetarnas telefoner är i flitig användning. Nya behov uppstår, samtidigt som viruset begränsar de vanliga arbetsformerna. Många vill dra sitt strå till stacken och ställer upp för sina grannar. 22.4.2020 kl. 15:29

Kolumn. Kyrkoherde Berndt Berg tackar för din tid i Korsholms svenska församling. I den här kolumnen minns han några viktiga ögonblick i sitt liv. 22.4.2020 kl. 15:21
Prästen Olle är en kär kollega i Närpes församling.

Närpes. Barnledarna saknade sina dagklubbsbarn, så tillsammans med prästen Olle kläckte de idén om en dagklubb i videoform. 22.4.2020 kl. 15:15

Kolumn. Kristina Örn skriver om gåvor vi kan ge och gåvor vi får ta emot. 22.4.2020 kl. 15:12

Kristinestad. Praktisk handräckning eller ett lyssnande öra – diakonin har omsorg om människor på olika sätt. När framtiden är osäker tar man en dag i taget och ser var behoven är störst just nu. 22.4.2020 kl. 15:05
Saara Henkola och barnen Mayra och Isac tar paus i jobbet med skogsutflykter.

Borgå. Många föräldrar sliter just nu med distansjobb och barnen hemma. – Visst har man dåligt samvete, men i mycket försöker jag just nu gå där ribban är lägst, säger Saara Henkola. 22.4.2020 kl. 12:30
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

hopp. "Våren 2020 har sett mer annorlunda ut än vad vi någonsin kunde föreställa oss." 22.4.2020 kl. 12:23
Patrik Frisk (fr. v.), Kjell Lönnqvist och Sebastian Jokinen hälsar välkommen till onsdagskvällens ungdomssamling.

sibbo. Ungdomsteamet pratar och skojar vanligtvis med sina ungdomar ansikte mot ansikte, men nu är det virtuella träffar som gäller. 22.4.2020 kl. 12:14
Henrik Östman och Johanna Häggblom framför bilderna som ska hjälpa konfirmanderna att memorera trosbekännelsen. Häggbloms kollega Ella-Mari Esselström har tecknat bilderna.

Konfirmander. Lägren kan inte ske på distans, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 17.4.2020 kl. 12:37
Gunvor Flykt och hennes man bor i egnahemshus där det alltid finns något att syssla med. Barn, barnbarn och vänner finns också i närheten.

Borgå. Gunvor Flykt är en sann eldsjäl inom kyrkan. Hon kommer att sakna kyrkan i påsk, men säger: Tappa inte modet! 8.4.2020 kl. 11:20