Rapparen Dennis Svenfelt siktar på att bli prästvigd i januari. Fingertecknet är en geografisk bestämning för den amerikanska västkusten inom hiphopkulturen.
Rapparen Dennis Svenfelt siktar på att bli prästvigd i januari. Fingertecknet är en geografisk bestämning för den amerikanska västkusten inom hiphopkulturen.

Rapparen EMCE D känner kallelse bli präst i Pedersöre

kallelse.

Pedersöres sommarteolog Dennis Svenfelt upplever en kallelse att bli präst i församlingen. Han kan bli den första manliga laestadianen att bli prästvigd i stiftet på 40 år.

4.8.2020 kl. 08:25

Till prästvigningen återstår ett halvår. Före det ska Dennis Svenfelt, 24, göra församlingspraktik i Petrus församling i Helsingfors.

– Jag siktar på att bli prästvigd i januari och jag hoppas jag blir ordinerad till Pedersöre. Men jag brukar alltid svara på frågan om jag ska bli präst att inget är klart tills prästkragen är på. Gud kan ännu stänga och öppna dörrar.

Han sticker inte under stol med att han som laestadian kämpar med ämbetsfrågan. Rörelsen godkänner inte kvinnor som präster.

– Jag har aldrig haft problem att bli prästvigd tillsammans med kvinnor. Men det finns vissa utmaningar i frågan om jag kan samarbeta. I nuläget tror jag att skulle kunna samarbeta vid enstaka tillfällen men jag vet inte om jag kan ingå i ett medarbetarteam. Jag har varit öppen med min tvekan i samtal med biskopen. Vi har haft en bra diskussion som jag antar att vi ännu behöver fortsätta.

Hur samtalen med biskopen slutar vet han ännu inte.

– Jag är beredd på att biskopen inte vill viga mig för att jag är för konservativ eller för osäker. Min bön är att Herrens vilja får ske i januari.

Han säger att man måste vara överens om vad man ska bygga när man bygger en församling tillsammans.

– Jag vet heller inte hur jag i praktiken skulle reagera eftersom jag inte kan förställa mig situationen fullt ut. Jag brottas ännu och därför pendlar mitt svar ännu en del.

Därför har han heller inte svar på alla frågor som folk ställer honom.

– I nuläget upplever jag i alla fall en så stark kallelse att bli präst i Pedersöre att jag vågar ta det här trossteget. Även om jag inte hinner få alla svaren tills dess.

Att få en förordning till Pedersöre skulle han se som en trygghet.

– Dels för att jag känner medarbetarna och dels för att mina teologiska reflektioner inte är klara. Jag känner också en kallelse till att tjäna människorna här.

Han upplever att det inom den laestadianska rörelsen finns delade åsikter om hans planer.

– Jag vet inte hur rörelsen kommer att bemöta mig som präst. Det finns de som tycker det är bra jag blir präst och de som är emot det. Så finns det de som inte reflekterat över saken. Oavsett kommer jag inte att bryta med rörelsen.

Han funderar på att sammanställa en skrift där han berättar om sin väg från kvinnoprästmotståndare till präst i folkkyrkan.

– Risken är att det finns många förutfattade meningar åt både det ena och det andra hållet.

Kände kallelse som 13-åring

Redan som 13-åring upplevde Dennis kallelsen till tjänst i kyrkan.

– En kväll när jag läste Bibeln fick jag en känsla av att här finns mycket som är svårt att förstå. Då ställde jag frågan till Gud om jag ska vara en som förklarar och öppnar ordet. Jag upplevde då ett Gud svarade ja. Sedan dess har jag haft ett intresse för teologi.

– Jag känner mig lite som Jesaja som blev formad redan i moderlivet.

Han är uppvuxen i Kållby och fick i samband med skriftskolan en stark kontakt med Tomas Enlund som då var ungdomsledare i församlingen. Dennis gick med i församlingens ungdoms-
verksamhet och blev hjälpledare.

Under studierna har han blivit prövad som person.

– Jag har genomgått en sorts smält-ugn där jag känt både förvirring och ilska. Teologistudier är en process där man får klarhet och så försvinner plötsligt klarheten.

Han tror att tron utmanas i olika grad i olika universitet.

– Åbo är överlag ganska trospräglat. Men det beror ju på vilka ämnen man väljer. Jag har studerat främst dogmatik. Jag tror man kan få problem om ens tro inte är stark när man kommer och om man inte vandrar med Herren i vardagen. I varje årskurs finns det studerande vars tro förändras åt någondera hållet.

Dennis ser två utmaningar i att omsätta den teoretiska utbildningen med det praktiska arbetet i församlingen.

– Universitetet är i sig själv är inte intresserat av att forma andliga män och kvinnor som är jätteredo för församlingslivet. Förutom andlig formning kunde kyrkan erbjuda mer utbildning inom praktiska områden som kompenserar det universitet inte kan ge, bland annat i pedagogik och i mänskomöten. Får man inte den vägledningen kan vissa saker bli utmanande. Som sommarteolog har jag fått stor hjälp av Annika Snellman, församlingens ledare för barnverksamheten, som varit den lärobok jag inte fått läsa.

Hip hopen fick ta baksätet

Den andra utmaningen beskriver han som den akademiska bubblan han som studerande levt i under fem år då han jobbat aktivt med teologin

– Den är ganska olik verkligheten i församlingen. Medan jag fördjupat mig under fem år kan jag ha lagt till ett språk som är svårt för folk som känner mig att förstå medan jag kanske undrar över att de inte alls reflekterat över saker som jag bearbetat. När man som ung och ivrig kommer in i en församling är en annan utmaning att hitta balansen mellan att församlingsmedlemmarna inte upplever att man försöker förändra allt och att den iver man känner inte kvävs utan får komma församlingen till välsignelse. Det kräver ömsesidig vishet.

Under studietiden har han satt sitt stora intresse för hip hop på is.

– Jag har inte kunnat utöva hip hoppen som jag velat, kört med handbromsen på, vilket varit frustrerande. Ibland känns det som lågan slocknat, men ibland blossar den upp igen. Jag brukar rappa på sommarens konfirmandläger – i kombination med ett vittnesbörd. Jag vill inte släppa det för jag upplever att Gud kan göra något av det. Jag upplever det viktig att våga hålla drömmen vid liv, att våga tro stort att Gud kan göra underbara saker och kombinera det med sund underkastelse att Guds vilja får ske.

Som rappare använder Dennis artistnamnet EMCE D. Egentligen skulle det räcka med MC D, men Dennis såg en risk att bli kallad Mac D. Inom hiphopkulturen är MC förkortning av Master of Ceremonies, ceremonimästare. Som MC rappar Dennis inte bara utan han följer också hiphopkulturen.

Redan nu planerar Dennis att fortsätta studera. Han siktar på doktorsstudier. Mariologi är ett möjligt forskningsområde.

– Det kan bli något om vilken inverkan mariologi har på fromhetslivet. Jag vill förstå läran om Maria och hur mariologin tar sig uttryck i de katolska och ortodoxa troendes liv och vilka andra teologiska områden mariologin berör. Jag vill fylla kunskaps-
luckan om mariologin som de flesta protestanter har.

– Det som trosbekännelsen formulerar: vi tror på en helig, allmännelig kyrka har alltid varit en självklarhet för mig. Vi är alla förenade i Kristus. Bland annat det här ligger till grund för mitt intresse att undersöka den mariologi som våra katolska och ortodoxa trossyskon tillämpar.

Uppdaterad 5.8 kl 11.01 med några rader om samtalen med biskopen som fallit bort i redigeringen av texten.

Johan Sandberg

Alla som vill – inte bara ålänningar – är välkomna med i bönegruppen på Facebook.

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45

Kolumn. Vad är det som gör en församling till församling?! frågar Katarina Gäddnäs. 1.9.2021 kl. 12:41
Skytte blev Elisabeth Mattssons gren – av en slump.

HOUTSKÄR. Två somrar har Elisabeth Mattson fixat blommor och skött fastigheter vid kyrkan i Houtskär och Korpo. Hennes dröm är att ta över hemgården liksom henne förmoder Elisabeth gjorde på 1700-talet – och tävla i skytte. 1.9.2021 kl. 12:38
Hemmet i Koskö, med trädgården och vedbacken, hör till Alf Burmans favoritplatser.

kvevlax. – Aldrig i livet, jag är ju inte tillräckligt religiös, utbrast Alf Burman när han ombads ställa upp i kyrkopolitiken. 18.8.2021 kl. 15:24
Fredrik Kass är tf kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Vi behöver skapa tid för de goda rutinerna och vi behöver hålla fast vid dem. Samtidigt är det en balansgång. Rutinerna ska ge oss liv och inte kväva oss. 18.8.2021 kl. 15:19
Ann-Katrine Burman betonar att alla slags musikgenrer har sitt värde.

kvevlax. – Det är otroligt att få sjunga i kyrkan. Det finns ett lugn och en rymd där, säger Ann-Katrine Burman. 18.8.2021 kl. 15:13
Elefteria Apostolidou och Irina Lemberg vill samla de frivilliga krafterna på ett ändamålsenligt sätt.

BORGÅ. Mycket av kyrkans framtid hänger på de frivilliga. Det har man tagit fasta på i domkyrkoförsamlingen där man nu konkret sänker tröskeln för frivilligarbete. 18.8.2021 kl. 15:08
Sara George är diakoniarbetare i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Från den dag de föds till den dag de dör är de våra små barn. För att lära sig måste de få göra själva, misslyckas, pröva igen och till slut lyckas. 18.8.2021 kl. 15:03
Magnus Engblom upplever kyrkopolitik som både intressant och relevant.

sibbo. Det var orden ”du behövs” under ungdomstiden som fick Magnus Engblom att engagera sig som kyrkligt förtroendevald. Vad gör att han vill och orkar med många uppdrag, trots alla utmaningar kyrkan står inför? 18.8.2021 kl. 14:58

Kolumn. En vänförsamling ger mycket glädje – trots att språkförbistringen ibland kan vara ett faktum, konstaterar Lisen Åkerman. 11.8.2021 kl. 18:02
– Det finns en stark framtidstro i Närpes, säger Mikaela Björklund.

NÄRPES. Att vara uppvuxen i en prästfamilj har gett en bra grund, tycker Mikaela Björklund. Det har lärt henne att lyssna och att umgås med människor med olika slags bakgrund. 10.8.2021 kl. 17:50
– Människors välbefinnande ligger mig varmt om hjärtat, säger Nanna Rosengård.

Lokalt. – Det krävs ganska mycket av oss som människor idag, säger skolcoachen Nanna Rosengård. Vi behöver alla stöd och möjlighet att fundera kring oss själva tillsammans med någon. 6.8.2021 kl. 11:09
Matutdelningen i Pargas är en viktig diakonal insats. Den besöks varje vecka av omkring 50 personer.

pargas. Diakonin är en av kyrkans mest centrala uppdrag. – Vår uppgift är att se på alla med en barmhärtig blick, säger diakon Henrica Lindholm. 5.8.2021 kl. 13:57

Kolumn. Och det hoppas jag att du också gör och att du kan njuta av sommaren, skriver Niclas Wikström. 5.8.2021 kl. 13:55
Tänk om gudstjänsten kunde vara vår gemensamma vägran att acceptera hopplöshet, funderar kyrkoherde Stefan Äng.

jomala. – Kanske det inte bara är att övergå till det normala, för det normala har inte alltid varit jättebra, säger kyrkoherde Stefan Äng om församlingen efter corona­epidemin. 5.8.2021 kl. 13:53