Dagens videoteknik är betydligt enklare att hantera än den 16-millimeters filmkamera som Jan-Erik Widjeskog började sin filmarkarriär med.
Dagens videoteknik är betydligt enklare att hantera än den 16-millimeters filmkamera som Jan-Erik Widjeskog började sin filmarkarriär med.

Breddade begreppet lokal-tv

Närpes.

I femtio år har Jan-Erik Widjeskog jobbat med ljud och bild i olika former. Under åren vid När-TV har han också rapporterat från missionsfältet i Kenya och besökt emigranter i USA. Och han var med när kyrkan fick egen kanal.

5.8.2020 kl. 09:19

I år firade Jan-Erik Widjeskog 50 år i mediebranschen.

– 1970 steg jag in på Jakobstads tidning första gången. Det var nog spännande. Jag hade ingen särskild utbildning, men jag kunde fotografera. Så jag avlöste en äldre man som hade tröttnat lite på att alltid stå i mörkrummet.

På en liten redaktion fick han lära sig göra allt möjligt. Han insåg ändå snart att skrivandet inte riktigt var hans grej och efter några år gick han över till radion.

Sedan införskaffade han en 16-millimeters filmkamera, som på den tiden användes för enklare tv-produktioner, och blev filmare för Yle i Österbotten.

– Jag gjorde hundratals inslag under några år.

Däremellan fortsatte han jobba för radion.

– Det blev kanske lite väl mycket ibland. Men jag trivdes bra med radion – det var ganska stökigt med filmande då. Det krävdes lampor och när man gjorde intervjuer hördes ett surr i bakgrunden.

När tekniken gick över från film till video var de första professionella kamerorna väldigt dyra – inget en frilansare hade råd att hålla sig med. Jan-Erik Widjeskog flyttade till Närpes och började där jobba heltid med lokal-tv. När-TV hade då hållit på i ungefär ett år.

Han trivdes med att det var lite enklare och närmare till tittarna. Hans sätt att göra lokal-tv var mer aktivt journalistiskt, mindre direkta inspelningar av fester och tillställningar – och det tycktes fungera.

Om ett par år fyller När-TV 40 och fortsätter sända åtminstone varje onsdag kväll. Jan-Erik Widjeskog är fortfarande involverad i verksamheten, också som pensionär.

– Jag hjälper till med praktiska saker, men också med idéer. Jag har alltid haft det där i mig att jag gärna följer med vad som händer i samhället.

Lokal-tv i Kenya och USA

Som filmare för Yle fick Jan-Erik Widjeskog åka till både Asien och Afrika. I början av 1980-talet reste han till flyktingläger i Thailand på gränsen till Kambodja och Laos.

– Det var ett ganska äventyrligt uppdrag. Ungefär fyra månader var jag i Sydostasien och jobbade med olika redaktörer.

Men utlandsuppdragen tog inte slut med frilanskarriären.

– Det är faktiskt så lustigt att jag kommit att göra mera internationella jobb som När-TV-arbetare än som Yle-arbetare.

De gånger han fått möjlighet att åka utomlands i När-TV-ärenden – visserligen på egen bekostnad – är också de erfarenheter han räknar som mest minnesvärda under sin karriär inom lokal-tv.

Två gånger reste han till Bosnien – därifrån det kommit flyktingar till Närpes – en gång under kriget och en andra gång några år efter att det tagit slut.

Bekantskapen med evangeliföreningens missionärer i Kenya gav hon möjlighet att resa dit, senast år 2011.

– Tre gånger har jag varit till USA i När-TV-ärenden. Jag har gjort program med Närpesemigranter och emigrantättlingar.

Han har också själv emigranter i släkten. År 1990 åkte han iväg första gången, och träffade första generationens emigranter som lämnat Finland på 1920-talet och 1950-talet.

– Jag var där senast 2017 och träffade då några vars farfar eller farfarsfar hade emigrerat.

De hade fortsatt hålla viss kontakt med sin härkomst och tyckte det var roligt med besök från släktens hemtrakter. Den resan förde honom ända till amerikanska västkusten.

– Det var intressanta människor, så det blev bra program.

Den allt mer utvecklade kameratekniken gör att man kan resa utan att släpa på en massa utrustning.

– Du kan göra ett bra jobb med en ganska liten kamera, ett stativ och en mikrofon.

Den tekniska utvecklingen har gjort det enklare att göra lokalt-tv överlag. Samtidigt är utmaningen att hitta nya generationer som vill ta över en verksamhet som bygger mycket på frivilliga insatser.

Föregångare med kyrk-tv

Det lokala sysselsätter Jan-Erik Widjeskog på flera andra sätt.

– Just nu sysslar jag med att skriva vad jag hoppas ska bli en lättversion av Närpes historia. Det går inte fort framåt, men jag har inte heller särskilt bråttom.

I församlingens verksamhet har han varit engagerad ända sedan han flyttade till Närpes, bland annat har han suttit en period i kyrkofullmäktige.

– Holger Andersson som då var kyrkoherde var intresserad av det här nya mediet, lokal-tv. Han såg gärna att vi kom till kyrkan och filmade.

Frikyrkorna ville också vara med och under en period verkade en förening vid sidan av När-TV som var fokuserad på kristna program.

– Jag hjälpte dem speciellt i början, innan de fått egen utrustning.

För tio år sedan föddes så kyrk-tv. Då var Anders Kronlund, kyrkoherde under 2000-talet, en drivande person.

– Han tyckte att man skulle försöka få en direktsändning från kyrkan, med tanke på äldre människor som inte har möjlighet att komma och andra som är intresserade av att titta.

Den förverkligades i samarbete med När-TV. Inte bara en utan tre (numera fyra) kameror placerades i kyrkan. Bildregin sköter kyrkvaktmästarna vid sidan om sina andra uppgifter under gudstjänsten. Widjeskog håller koll på att tekniken fungerar.

Kyrk-tv fick glänsa under coronapandemin, när också de som brukar komma till kyrkan fått följa gudstjänsterna den vägen. Man tog vara på chansen att också göra annat än gudstjänster i kyrkan och ett tag under våren var det sändningar nästan varje kväll.

Har du tittat på hur andra församlingar ordnat sändningarna under undantagstiden?

– Jag har inte följt med så noga, men jag tror ju att många församlingar märkte att det inte är så enkelt. Det var några som ringde mig och frågade hur man ska göra, för att få bättre ljud framför allt.

Även om man väljer en enkel lösning för bilden behöver ljudet ändå vara bra för att människor ska kunna och orka följa med. En fördel i Närpes är att kyrkan har ett bra ljudsystem, som man satsat på redan innan kyrk-tv fanns.

Han tror att de församlingar som strömmat och gjort video upptäckte de möjligheter som finns.

– Det har ju hänt mycket med videotekniken sedan vi började. Nu finns det enkla kameror som ger bra bilder – och distributionsmöjligheter på ett helt annat sätt.

Han anser att nästa steg för kyrk-tv skulle vara att förnya utrustningen.

– Man får inte blir för mycket efter. Folk ser snabbt om det inte är riktigt bra skärpa i kamerorna eller om formatet inte är som det ska vara.

Emelie Wikblad

Församlingens ungdomsverksamhet är kravlös, säger Christer Romberg.

sibbo. Christer Romberg är nyanställd ungdomsarbetsledare i Sibbo. Han vill stötta ungdomarna i en avgörande tid i deras liv och säga: Ni duger som ni är! 15.2.2022 kl. 14:03
Kenneth Öster trivs i skogen i Kalax. Foto: Privat

NÄRPES. – Vi får inte glömma bort att vi är människor, hur mycket vi än talar om digitalisering! Kenneth Öster lyfter fram det humana i skola och samhälle. 14.2.2022 kl. 14:40
Luisa Tast. Foto: Privat

Kolumn. Hur kan det vara så enkelt att påbörja nya vanor men så svårt att avsluta dem? undrar Luisa Tast. 14.2.2022 kl. 14:36
Anders Forsman har nyupptäckt Niclas Nylunds orgelmusik och spelar den ofta  i gudstjänsten.

Larsmo. Kantor Anders Forsman spelar numera ofta lokalkomponerad musik i gudstjänsterna. Nu kallar han Niclas Nylund församlingens huskompositör. 3.2.2022 kl. 06:02
Lars Solvin hade tidigare femton anställda under sig. Nu driver han ett enmansföretag.

nykarleby. Som tidigare verkställande direktör har Lars Solvin lärt sig att han vill verkställa, men inte vara direktör. 3.2.2022 kl. 06:01

Kolumn. Som präst i en växande församling har jag sällan tid för ordentlig uppdatering eller komplettering av mina teologiska kunskaper. Vanligtvis får jag nöja mig med en hastig genomgång av ett stycke i en bibelkommentar eller i bästa fall en kortare predikan hos Luther eller kyrkofäderna. Uppdateringen av det teologiska kunnandet blir alltför splittrat och fragmentariskt. Dessvärre är det inte riktigt lätt att hitta böcker i trosläran som på ett naturligt sätt skulle grunda sig på vår kyrkas bekännelse och samtidigt vårda ens trosliv som pastor och själasörjare. 3.2.2022 kl. 06:00
Sofia Rinne och Linnéa Hankalahti gillar att se hur barnen utvecklas och lär sig nytt.

pargas. Det roligaste är att se barnen utvecklas, säger Linnéa Hankalahti och Sofia Rinne. Dagklubben tar i vår också emot tvååringar. 2.2.2022 kl. 11:51
Teemu Hälli tror att vi kommer att märka att coronapandemin sätter spår som tar länge att reparera.

Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42
Det är viktigt att det finns en vän som väntar.

Åbo. Morgonmålet går smidigare och vinterkläderna tycks plötsligt ha blivit mycket lättare att få på när man har en vän som väntar, skriver Malena Björkgren. 2.2.2022 kl. 11:47
En favorit i dagklubben är play-doh-lera.

kvevlax. I många familjer har det blivit mycket hemmatid just nu, och det kan vara svårt att få tiden att gå. Här kommer lite tips från dagklubben om vad man kan göra hemma tillsammans med barnen. 1.2.2022 kl. 12:57
Emilia Kontunen är församlingspastor i Korsholms svenska församling.

Kolumn. I skrivande stund sitter jag hemma vid mitt köksbord under en filt. 1.2.2022 kl. 12:47
Jukka Ihatsu vill vara konsekvent, då vet ungdomarna vad han står för.

kvevlax. För att få ungdomar att öppna upp behöver man ses många gånger och ansikte mot ansikte, konstaterar ungdomsarbetsledare Jukka Ihatsu. 1.2.2022 kl. 12:43
Boris Salo har tillsammans med Larsmo När-TV spelat in åtta avsnitt om Markusevangeliet avsedda för samtal inom smågrupper.

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00
Dan Wickholm säger att han numera verkligen förstår innebörden i att försöka njuta av varje dag.

sibbo. – Vi har det lite annorlunda än många andra, men vi har det bra, säger Dan Wickholm, som förra året utsågs till årets pappa. 1.2.2022 kl. 12:35
Mikael Grönroos är informatör i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "Kyrkan har överlevt ofredsår och krig, tidigare pandemier, svältår och andra prövningar, och när coronapandemin är över står den fortfarande där." 1.2.2022 kl. 11:06