Magnus Sundman vid hemkyrkan i Pargas. På kyrkogården kan man bekanta sig med många bekanta namn. Finlands första ärkebiskop, Jacob Tengström, har ett gravkapell,
Magnus Sundman vid hemkyrkan i Pargas. På kyrkogården kan man bekanta sig med många bekanta namn. Finlands första ärkebiskop, Jacob Tengström, har ett gravkapell,

Skärgårdskyrkorna berättar om vår historia

Väståboland.

Vi har inte så många borgar och slott i Finland – men kyrkor har vi. Guiden Magnus Sundman ser Finlands historia passera i skärgårdens kyrkor.

18.6.2020 kl. 13:36

För Magnus Sundman är kyrkorna i Väståboland något han kan på sina fem fingrar – sedan nittiotalet har han guidat grupper i de trakterna. Han jobbar till vardags som lärare på Axxell, men om somrarna blir han guide.

– Den här våren har varit lugn på grund av coronaepidemin. Jag har min första guidning först 25 juni, vanligen brukar de sätta igång i maj, säger han.

Men sedan blir det fullt program: ett femtontal dagar i juli, helt fullt i augusti och några guidningar i september.

Pargas kyrka är hans hemkyrka.

– Den är den käraste av dem alla, den är stämningsfull och vacker.

Också vid gudstjänsttid hittar man ofta Sundman i kyrkbänken – han är aktiv lekman i församlingen och viceordförande i församlingsrådet.

När han guidar grupper brukar han få in en till tre kyrkor på programmet. Kyrkor kan nämligen vara ett känsligt kapitel – man kan inte räkna med att alla vill gå in.

– Alltid när jag för en grupp till en kyrka säger jag att den som vill komma med får komma. Är det 50 personer i gruppen så är det så gott som alla som följer med in.

Kyrkor bjuder på svalka under heta sommardagar, men också på en lektion i historia.

– Jag guidar ofta grupper från finska inlandet, och de är fascinerade av att kyrkorna är så gamla och byggda i sten. Vi har 75 medeltida gråstens-
kyrkor i Finland, frånsett dem på Åland, och en tredjedel av dem finns i sydvästra Finland.

– Kyrkan är ju en helig plats, men också en viktig sevärdhet. Vi har ju inte över huvudtaget så många slott och borgar eller gamla besöksmål i Finland, vilket utländska turister brukar kommentera.

Skärgårdens kyrkor är fascinerande också för att de är så olika.

– Under en dag kan man besöka exempelvis kyrkorna i Pargas och Houtskär. Pargas är en 1400-talskyrka och Houtskärs kyrka en kors-
kyrka i trä från tidigt 1700-tal. Båda är fina och genuina.

Under guidningarna brukar turistgruppen sätta sig i bänkarna och Magnus Sundman berättar om historia, sedvänjor, föremål och personer.

– Till exempel i S:ta Maria kyrka i Houtskär brukar jag berätta att byarna fortfarande går och sätter sig på sina ”egna” platser i kyrkan. Jag gillar att berätta sådant som inte står i guideböckerna, sådant som jag vet, läst och hört gällande orten och människorna.

Varje grupp betyder nya utmaningar, säger han. Du träffar dem bara en gång och då gäller det att ta vara på stunden.

– I en kyrka kan man utläsa vår historia, lager på lager. I Pargas kyrka berättar jag om våra medeltida stormän Erik och Klas Fleming, som ligger begravda under kyrkgolvet. Men jag visar också på senare tiders förändringar.

Skärgårdskyrkorna är alla olika. Korpo kyrka är en mäktig, enskeppig kyrka av åländsk modell – där finns Nordens enda lektorium, en sorts läktare som går över mittgången. Pargas kyrka är byggd av svenskar, Nagu kyrka har estniska drag. Längst norrut i Väståboland är Iniö kyrka alltid värd ett besök. Den karga träkyrkan på Själö, med avdelningen för dem som led av spetälska, är mycket speciell.

– De finskspråkiga besökarna brukar gripas av att kyrkorna är så stora och unika. De förvånas också över att det är så svenskt. ”Är vi på Åland nu?” kan någon fråga när vi besöker Houtskär. Många har inte förstått hur stark svenskan är. De intresserar sig också för närheten till vattnet – att kyrkan var ett ställe man kom till med båt.

Och efter avslutad guidning vill finska grupper ofta sjunga en psalm.

– Jag kan inte psalmtexter på finska så där kommer jag till korta! Men det tycker jag är en fin tradition.

Sofia Torvalds

Kirsi Saarinen är på slutrakan med sina teologiska studier. Hon granskar bokföringar vid polisinrättningen.

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00
Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
Joanna Holm är tf diakoniarbetare i Solfs församling.

Kolumn. "Kan jag välja att också lägga orosmolnen och de orealistiska förväntningarna bakom mig?" 31.5.2023 kl. 16:41
Mia Aspgård är trädgårdsmästare. På Solfs begravningsplats jobbar hon från maj till oktober.

Solf. Solfs begravningsplats är i goda händer när säsongsarbetaren Mia Aspgård börjar jobba i maj. Vilka blommor ska man satsa på för enkel skötsel? Hur hinner hon med 300 avtalsgravar? Och vad tänker hon om alla de döda? 31.5.2023 kl. 16:38
Urda Lindberg har fascinerats av bibliska berättelser ända sedan barn.

BORGÅ. Också i sommar blir det kaffeandakter i Borgå, en omtyckt tradition. Urda Lindberg sköter musiken. Som barn fick hon inte klinka på pianot. ”Nå lär mig då!” sa hon till sin pappa som var kantor i Pernå. 31.5.2023 kl. 16:34
Det är viktigt att församlingen ordnar program också sommartid, säger Mari Johnson.

vanda. Församlingsverksamheten fortsätter rulla trots semestertider. Under sommaren satsar man mycket på gemenskapsbyggande program i Vanda. 31.5.2023 kl. 16:27
Britta Hannus-Gullmets vid ett av kyrkstallen i Närpes.
FOTO: Håkan Gullmets

NÄRPES. Snart anländer ett hästekipage till kyrkstallarna i Närpes. I sommar bjuds det på demonstration av hur stallarna vid kyrkan användes förr i tiden. 31.5.2023 kl. 09:37
Rose-May Friman. FOTO: PRIVAT

Kolumn. Kyrkan är en traditionsbärare – inte ett museum, skriver Rose-May Friman. 31.5.2023 kl. 09:29
Nådehjonen sjunger i maj 2023. FOTO: Ann-May Lövdahl

Kristinestad. I Lappfjärd finns en kör med ett spännande namn: Nådehjonen. Hur kom den till, och hurdana sånger hittar man på repertoaren? Kantor Anna Karin Martikainen berättar. 31.5.2023 kl. 09:20
Bröstvärnet bakom Mats Edman har på bilden ännu inte fått sin slutliga färg. Stolen framför honom är en modellstol av de nya löstagbara församlingsmedlemmarna erbjuds bekosta.

nykarleby. Den 11 juni blir en festlig dag för Nykarleby församling då man får fira att kyrkan tas i bruk igen efter drygt ett års renovering. 31.5.2023 kl. 01:00

Kolumn. I skrivande stund har vi äntligen fått regn. Vattnet sugs upp genom växternas rötter, cellager och grenar. Skapelsens underbara växtkraft resulterar snart i näringsrika frukter, bär, grönsaker och färgsprakande blommor. 31.5.2023 kl. 01:00
Alf Wallin balanserar på bommen påhejad av Kati Nordström.

nykarleby. När skogsdungen bakom församlingshemmet i Jeppo gallrades trodde man att barnens lekplats var förstörd. Men efter att ha sörjt skogen satte sig Kati Nordström på en sten och funderade. 31.5.2023 kl. 01:00
Patrica Strömbäck är ny kaplan i Närpes församling. FOTO: CLAIRE DEPIT

NÄRPES. Nya Närpeskaplanen Patrica Strömbäck trivs bäst med att prata med och lyssna på människor. 19.5.2023 kl. 10:46
Malin Backman, Ly Liljedahl, Hanna Wester, Anna-Maria Nyström hör till Vänmammornas styrelse. Barnen heter Ines och Elis Öst, Minea Liljedahl, Ted Wester, Lydia och Cleo Nyström.

jakobstad. Jakobstads svenska församling samarbetar med en nybildad förening för mammor i staden med omnejd. Föreningen Jakobstads Vänmammors mål är att skapa nätverk och minska ensamheten bland mammor. 19.5.2023 kl. 10:23

Kolumn. Jag har nyligen kommit tillbaka efter en helg i Helsingfors med en grupp ungdomar från vår församling. Under helgen besökte vi bland annat olika församlingar och funderade en hel del på olikheter, gemenskap, förnyelse och tradition. 19.5.2023 kl. 10:14