Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.
Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.

Från kyrkoherde på snedden till proffsig strömning

kvevlax.

De fick upptäcka vad en låg tröskel kan göra. I Kvevlax församling är planen att fortsätta strömma gudstjänster också när kyrkan öppnat för gudstjänstbesökare.

17.6.2020 kl. 08:31

r man skapar en låg tröskel för folka att vara med på en gudstjänst så når man ut, säger Jukka Ihatsu om vad församlingen tar med sig från coronavåren.

– Det har gett känslan: det här ska vi absolut fortsätta med, på ett sätt eller annat.

Nu har kyrkan öppnats för gudstjänstdeltagarna, men församlingen fortsätter strömma gudstjänsterna. I juli blir det en paus, men till hösten är planen att fortsätta att regelbundet göra gudstjänster som människor kan ta del av också på distans.

Jukka Ihatsu ser fram emot att höra respons och föra direkt dialog med församlingsborna om hur det ska se ut i framtiden. Hittills har den allmänna responsen varit tacksamhet för att det gjorts strömmade gudstjänster.

Som ungdomsarbetsledare är han en av alla som fick nya arbetsuppgifter när coronapandemin kom. Vanligtvis skulle han leda juniorgrupper och knattemusik, ha öppet hus för ungdomar och hålla hjälpledarutbildning – men sedan mars har hans dagar sett annorlunda ut.

– En stor del av tiden på jobbet har gått åt till att lära sig använda teknik för att strömma gudstjänster.


Har det varit värt det?

– Absolut. Om man tänker sig att en människa sitter där hemma, kanske vid frukostbordet med en kaffekopp, och tittar på en telefonskärm. Om det bara är bilden av en präst hela tiden i tjugotvå minuter – nog är det lite tråkigt.

Tröskeln blir lägre för att komma till gudstjänsten – samtidigt krävs det kanske mera för att hålla människor kvar. Den virtuella gudstjänsten behöver anpassas, det visuella varieras och längden skalas ner. I Kvevlax har man valt att satsa på att strömma i realtid.

– Vi har nog konstaterat att det är mer äkta känsla när man kör live, jämfört med att man skulle banda in och klippa material.

Människor som klickat sig in på gudstjänsterna har kunnat skriva ”hej, jag är här” och hälsa på varandra i kommentarerna.

– Det har bildats en gemenskap. Trots att det kanske ser oproffsigt ut, har det varit äkta.

Livesändning bidrar också till spänning i vardagen: en missad knapptryckning kan göra rutan svart, eller så bestämmer sig kameran plötsligt för att gå i strömsparläge.

Det började enkelt, med en telefon på ett stativ.

– Det var bara att trycka på knappen och strömma live via församlingens Facebooksida, säger Jukka Ihatsu.

– Speciellt i början kollade man varenda söndag hur grannförsamlingarna gjort: Det där är en bra idé, det där kan jag använda. Det där fungerade inte lika bra.

Den tredje söndagen fick telefonen på stativet sällskap av en bärbar dator och mikrofon. Nästa steg blev att förbättra ljudet för gudstjänstdeltagarna, genom att koppla in prästens trådlösa mikrofon direkt i datorn. Så kom mixerbordet till. Därefter höjdes ambitionerna och de ville ha fler bildvinklar.

– Det var ett träsk av olika tekniska möjligheter och svårigheter för att hitta fram till något som skulle kunna fungera.

Som svar på respons om att gudstjänsterna gärna skulle få finnas någon annanstans än Facebook startades en Youtube-kanal. Men för att spela in de strömmade gudstjänsterna krävdes mer datorkapacitet. Då tillkom bordsdator, skärm och tangentbord.

Den som bläddrar längs tidslinjen på församlingens Facebooksida kan se utvecklingen: från det första testet där kyrkoherden står på snedden, till sändningar med olika kameravinklar, inklippta bilder och texter.

– Det var en ganska stor förändring från det vi började med.


Tror du att du kommer att använda det du lärt dig i framtiden?

– Vi ungdomsarbetsledare har pratat om att vi skulle behöva få igång någon slags Youtube-kanal för ungdomar lokalt. All den tekniska utrustning och all erfarenhet vi skaffat kan ju användas för det. Det är en bra grund att börja bygga på.

Emelie Wikblad

Skärikyrkans kör har länge velat hitta en vänkör.

Replot. På Kristi himmelsfärdsdag får Skärikyrkans kör välkomna gäster: kören Mixturen från Nätra församling i Sverige och Korallkören från Korsholms svenska församling. 3.5.2023 kl. 21:02
Camilla Svevar är kyrkoherde i Replots församling.

Kolumn. "Även vi vuxna kan ta ett litet skutt genom en vattenpöl, tralla med fåglarna och upptäcka hur livet återvänder i naturen." 3.5.2023 kl. 20:55
Mari Johnson är projektkoordinator i Vanda svenska församling.

Kolumn. Genom att avstå från sociala medier fick jag en chans att stanna upp, lugna mig och samtidigt lyssna in min relation till Gud. 3.5.2023 kl. 20:43
Man måste inte lägga ribban högt med en pilgrimsvandring, intygar de församlingsanställda som nu samarbetar kring flera vandringar.

DOMPROSTERIET. – Pilgrimsvandringen är besläktad med retreaten, och jag tror människor kan behöva sådant i dagens samhälle, säger Minna Silfvergrén. Nu ordnar församlingarna i Östnyland flera vandringar i närmiljön. 3.5.2023 kl. 20:39
Andreas Lundgren utbildade sig först till journalist, men längtade efter något mer.

BORGÅ. Andreas Lundgren är nyanställd församlingspastor i domkyrkoförsamlingen. Som präst vill han förmedla att Gud är ändå med fast det är motigt. 19.4.2023 kl. 14:36
William Snickars, Oscar Nordmyr, Theo Nyståhl, Nathanael Sten, Wilma Mann, Leo Bäcklund, Samantha Nordmyr, Sofia Rönnholm (skymd) och Ariana Lind dubbas till scouter. FOTO: PRIVAT

KORSNÄS. Att knyta knopar och knutar, hur man gör upp eld med tändstål, och första hjälpen. När Korsnäs-scouterna berättar om tre saker som de har lärt sig under sitt första år är det de här de väljer. 27.4.2023 kl. 13:31
Anita Viik-Ingvesgård är van vid att få frågor kring gravväsendet.

Kristinestad. Hur köper man gravplats? Hur länge gäller gravrätten? Anita Viik-Ingvesgård, som jobbar i Kristinestads kyrkliga samfällighet, reder ut några av frågorna. 27.4.2023 kl. 13:26
Daniela Lindberg har övat jonglering inför vårfestens cirkusskola.

vanda. – Jag har alltid gillat att uttrycka mig konstnärligt, säger Daniela Lindberg. Hon arbetstränar i församlingen i Vanda. Näst på schemat står att ordna cirkusskola! 19.4.2023 kl. 14:26
Dopträdet är över två meter högt. Carl-Göran Österbacka iklädd en hatt han själv svarvat.

kvevlax. Kvevlax församling behövde ett dopträd och Carl-Göran Österbacka blev rätt man för uppdraget. – Jag har vuxit upp i ett snickeri, kan man säga. Det över två meter höga dopträdet har nu hittat sin plats i kyrkan. 19.4.2023 kl. 14:19
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. "Kanske kan jag offra mitt liv för någon nära, men hur är det för främlingen?" 19.4.2023 kl. 14:16
Förändringar står för dörren i församlingslivet, men många av dem har att göra med en allmän samhällsutveckling, säger Mats Björklund.

korsholm. När församlingsstrukturen i Korsholm utreds hopar sig lätt frågorna för vanliga församlingsmedlemmar. Vad skulle en eventuell sammanslagning föra med sig? 19.4.2023 kl. 14:13
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Solveig Pått är församlingsmedlem och förtroendevald i Solf.

Kolumn. "En kort solglimt på kall gnistrande snö, en levande tavla och ett fantastiskt skådespel." 5.4.2023 kl. 17:54
Monica Asplund uppskattar det glada i påskfirandet.

Solf. Monica Asplund har påsktraditioner hon utan svårighet övergett. Men så finns också traditioner hon absolut inte vill ge upp. – Jag upplever att vi tar påsken mer från den glada och positiva sidan, säger hon. 5.4.2023 kl. 17:51