Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.
Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.

Från kyrkoherde på snedden till proffsig strömning

kvevlax.

De fick upptäcka vad en låg tröskel kan göra. I Kvevlax församling är planen att fortsätta strömma gudstjänster också när kyrkan öppnat för gudstjänstbesökare.

17.6.2020 kl. 08:31

r man skapar en låg tröskel för folka att vara med på en gudstjänst så når man ut, säger Jukka Ihatsu om vad församlingen tar med sig från coronavåren.

– Det har gett känslan: det här ska vi absolut fortsätta med, på ett sätt eller annat.

Nu har kyrkan öppnats för gudstjänstdeltagarna, men församlingen fortsätter strömma gudstjänsterna. I juli blir det en paus, men till hösten är planen att fortsätta att regelbundet göra gudstjänster som människor kan ta del av också på distans.

Jukka Ihatsu ser fram emot att höra respons och föra direkt dialog med församlingsborna om hur det ska se ut i framtiden. Hittills har den allmänna responsen varit tacksamhet för att det gjorts strömmade gudstjänster.

Som ungdomsarbetsledare är han en av alla som fick nya arbetsuppgifter när coronapandemin kom. Vanligtvis skulle han leda juniorgrupper och knattemusik, ha öppet hus för ungdomar och hålla hjälpledarutbildning – men sedan mars har hans dagar sett annorlunda ut.

– En stor del av tiden på jobbet har gått åt till att lära sig använda teknik för att strömma gudstjänster.


Har det varit värt det?

– Absolut. Om man tänker sig att en människa sitter där hemma, kanske vid frukostbordet med en kaffekopp, och tittar på en telefonskärm. Om det bara är bilden av en präst hela tiden i tjugotvå minuter – nog är det lite tråkigt.

Tröskeln blir lägre för att komma till gudstjänsten – samtidigt krävs det kanske mera för att hålla människor kvar. Den virtuella gudstjänsten behöver anpassas, det visuella varieras och längden skalas ner. I Kvevlax har man valt att satsa på att strömma i realtid.

– Vi har nog konstaterat att det är mer äkta känsla när man kör live, jämfört med att man skulle banda in och klippa material.

Människor som klickat sig in på gudstjänsterna har kunnat skriva ”hej, jag är här” och hälsa på varandra i kommentarerna.

– Det har bildats en gemenskap. Trots att det kanske ser oproffsigt ut, har det varit äkta.

Livesändning bidrar också till spänning i vardagen: en missad knapptryckning kan göra rutan svart, eller så bestämmer sig kameran plötsligt för att gå i strömsparläge.

Det började enkelt, med en telefon på ett stativ.

– Det var bara att trycka på knappen och strömma live via församlingens Facebooksida, säger Jukka Ihatsu.

– Speciellt i början kollade man varenda söndag hur grannförsamlingarna gjort: Det där är en bra idé, det där kan jag använda. Det där fungerade inte lika bra.

Den tredje söndagen fick telefonen på stativet sällskap av en bärbar dator och mikrofon. Nästa steg blev att förbättra ljudet för gudstjänstdeltagarna, genom att koppla in prästens trådlösa mikrofon direkt i datorn. Så kom mixerbordet till. Därefter höjdes ambitionerna och de ville ha fler bildvinklar.

– Det var ett träsk av olika tekniska möjligheter och svårigheter för att hitta fram till något som skulle kunna fungera.

Som svar på respons om att gudstjänsterna gärna skulle få finnas någon annanstans än Facebook startades en Youtube-kanal. Men för att spela in de strömmade gudstjänsterna krävdes mer datorkapacitet. Då tillkom bordsdator, skärm och tangentbord.

Den som bläddrar längs tidslinjen på församlingens Facebooksida kan se utvecklingen: från det första testet där kyrkoherden står på snedden, till sändningar med olika kameravinklar, inklippta bilder och texter.

– Det var en ganska stor förändring från det vi började med.


Tror du att du kommer att använda det du lärt dig i framtiden?

– Vi ungdomsarbetsledare har pratat om att vi skulle behöva få igång någon slags Youtube-kanal för ungdomar lokalt. All den tekniska utrustning och all erfarenhet vi skaffat kan ju användas för det. Det är en bra grund att börja bygga på.

Emelie Wikblad

Anu Paavola tror på att hålla fast vid rutiner och att våga prata om sin oro.

vanda. – Det finns liv och det finns hopp, säger Anu Paavola i Vanda svenska församling. I år blir det en virtuell påskandakt för barn. 8.4.2020 kl. 10:30
Mia Anderssén-Löf upplevde en stämningsfull och glad jul i Ramallah medan staden var i blockad. 

undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00
Med hjälp av sånger och böcker förmedlar Jonas och Malin Forsblom påskens budskap till barnen Johannes och Emma. 

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16
Frivilliga från Pargas IF får kundens köplista av församlingen, sedan packar de ner varorna och kör dem till rätt adress.

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16
Tf. kyrkoherde Clas Abrahamsson jobbar mest hemma.

Åbo. Vi kommer att lära oss nya saker, tror tf. kyrkoherde Clas Abramansson om vårt eget liv och församlingslivet i undantagstider. 7.4.2020 kl. 15:03
Per-Erik Björklund framför klockstapeln.

Närpes. Påsken är vanligen en intensiv tid för församlingsmästaren, med nio dagar i tjänst. För Per-Erik Björklund, kyrkvaktmästare i femte generationen, är skärtorsdagens mässa den viktigaste traditionen. 7.4.2020 kl. 09:19
När den vanliga veckoverksamheten är inhiberad hinner Jan-Ola Granholm bland annat sköta om församlingens buss.

korsnäs. Kantorn började köra buss och jobbar nu som barn- och ungdomsarbetsledare. Jan-Ola Granholm trivs med ett jobb där han inte behöver sitta inomhus när solen skiner. 7.4.2020 kl. 09:11

Kolumn. Anette Engsbo skriver om torkade frön som blir grönt gräs och saker som måste gå sönder för att nya ska kunna växa. 7.4.2020 kl. 09:04
Påskmorgonen. I graven ligger bindlarna, men Jesus är inte där.

Solf. Var passar påskharen in och varför har Jesus röda märken på händerna? Pyssel och legogubbar kan hjälpa till att göra påskens berättelse begriplig för barn. 7.4.2020 kl. 09:00
Barnledarna Henna Lundström och Sanna Saarela i Korsholms svenska församling sänder hälsningar från dagklubben.

korsholm. I dagklubben får barnen leka med jämnåriga. Genom leken, musik och aktiviteter tränar de olika färdigheter. Nu håller grupperna paus, men anmälningen till höstterminen är öppen. 7.4.2020 kl. 09:00

Kolumn. Vart är vi riktigt påväg nu? När Rune Lindblom frågar Gud får han två svar. 26.3.2020 kl. 16:05

Kolumn. Daniel Norrback fundera på hur vi förmedlar tron till barnen och vilken bild de får av Gud. Ligger betoningen på regler eller relation? 26.3.2020 kl. 16:14
Raili Svahnström (randig blus) står närmast fönstret, Eeva Granström har rött förkläde.

Nagu. I Nagu hjälper församlingens ideella arbetare till med Gemensamt Ansvar-insamlingen. – När jag var barn under kriget fick jag ett par skor av en välgörenhetsorganisation, nu betalar jag tillbaka, säger Raili Svahnström. 26.3.2020 kl. 15:20
Gunnevi Styrström har särskilt tyckte om att jobba med ungdomar och förrättningar.

mariehamn. För Gunnevi Styrström blev prästjobbet ett drömjobb, ett jobb där hon fått betyda något i människors liv, här och nu. 26.3.2020 kl. 13:58
Gösta Steffansson och Ann-Britt Gustafsson kände ett samförstånd direkt, och gillar samma fritidssysselsättning.

sibbo. Varken han eller hon hade planer på att hitta någon ny. Men den dök upp ändå, kärleken. 25.3.2020 kl. 22:25