Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.
Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.

Från kyrkoherde på snedden till proffsig strömning

kvevlax.

De fick upptäcka vad en låg tröskel kan göra. I Kvevlax församling är planen att fortsätta strömma gudstjänster också när kyrkan öppnat för gudstjänstbesökare.

17.6.2020 kl. 08:31

r man skapar en låg tröskel för folka att vara med på en gudstjänst så når man ut, säger Jukka Ihatsu om vad församlingen tar med sig från coronavåren.

– Det har gett känslan: det här ska vi absolut fortsätta med, på ett sätt eller annat.

Nu har kyrkan öppnats för gudstjänstdeltagarna, men församlingen fortsätter strömma gudstjänsterna. I juli blir det en paus, men till hösten är planen att fortsätta att regelbundet göra gudstjänster som människor kan ta del av också på distans.

Jukka Ihatsu ser fram emot att höra respons och föra direkt dialog med församlingsborna om hur det ska se ut i framtiden. Hittills har den allmänna responsen varit tacksamhet för att det gjorts strömmade gudstjänster.

Som ungdomsarbetsledare är han en av alla som fick nya arbetsuppgifter när coronapandemin kom. Vanligtvis skulle han leda juniorgrupper och knattemusik, ha öppet hus för ungdomar och hålla hjälpledarutbildning – men sedan mars har hans dagar sett annorlunda ut.

– En stor del av tiden på jobbet har gått åt till att lära sig använda teknik för att strömma gudstjänster.


Har det varit värt det?

– Absolut. Om man tänker sig att en människa sitter där hemma, kanske vid frukostbordet med en kaffekopp, och tittar på en telefonskärm. Om det bara är bilden av en präst hela tiden i tjugotvå minuter – nog är det lite tråkigt.

Tröskeln blir lägre för att komma till gudstjänsten – samtidigt krävs det kanske mera för att hålla människor kvar. Den virtuella gudstjänsten behöver anpassas, det visuella varieras och längden skalas ner. I Kvevlax har man valt att satsa på att strömma i realtid.

– Vi har nog konstaterat att det är mer äkta känsla när man kör live, jämfört med att man skulle banda in och klippa material.

Människor som klickat sig in på gudstjänsterna har kunnat skriva ”hej, jag är här” och hälsa på varandra i kommentarerna.

– Det har bildats en gemenskap. Trots att det kanske ser oproffsigt ut, har det varit äkta.

Livesändning bidrar också till spänning i vardagen: en missad knapptryckning kan göra rutan svart, eller så bestämmer sig kameran plötsligt för att gå i strömsparläge.

Det började enkelt, med en telefon på ett stativ.

– Det var bara att trycka på knappen och strömma live via församlingens Facebooksida, säger Jukka Ihatsu.

– Speciellt i början kollade man varenda söndag hur grannförsamlingarna gjort: Det där är en bra idé, det där kan jag använda. Det där fungerade inte lika bra.

Den tredje söndagen fick telefonen på stativet sällskap av en bärbar dator och mikrofon. Nästa steg blev att förbättra ljudet för gudstjänstdeltagarna, genom att koppla in prästens trådlösa mikrofon direkt i datorn. Så kom mixerbordet till. Därefter höjdes ambitionerna och de ville ha fler bildvinklar.

– Det var ett träsk av olika tekniska möjligheter och svårigheter för att hitta fram till något som skulle kunna fungera.

Som svar på respons om att gudstjänsterna gärna skulle få finnas någon annanstans än Facebook startades en Youtube-kanal. Men för att spela in de strömmade gudstjänsterna krävdes mer datorkapacitet. Då tillkom bordsdator, skärm och tangentbord.

Den som bläddrar längs tidslinjen på församlingens Facebooksida kan se utvecklingen: från det första testet där kyrkoherden står på snedden, till sändningar med olika kameravinklar, inklippta bilder och texter.

– Det var en ganska stor förändring från det vi började med.


Tror du att du kommer att använda det du lärt dig i framtiden?

– Vi ungdomsarbetsledare har pratat om att vi skulle behöva få igång någon slags Youtube-kanal för ungdomar lokalt. All den tekniska utrustning och all erfarenhet vi skaffat kan ju användas för det. Det är en bra grund att börja bygga på.

Emelie Wikblad

Kerstin Kronqvist har inte ångrat sitt beslut att flytta. – Det är nådigare att bli gammal i Mariehamn, säger hon.

mariehamn. Som rättspsykiater har Kerstin Kronqvist sett människans mörkaste sidor. Men jobbet har inte ruckat på hennes gudstro eller hennes tro på möjligheten till förändring. 9.12.2020 kl. 00:00
Lisbet Nordlund är diakonissa i Mariehamns församling.

Kolumn. "Vi slås av hur stark känslan av samhörigheten blir." 9.12.2020 kl. 00:00
Mari Nurmi har tillbringat många timmar på färja för att nå ut till de barn som går i församlingens klubbar.

Väståboland. Mari Nurmi har jobbat i tre år med barn i skärgården. Nu väntar nytt jobb i Åbo. – Barn är barn vart man än går, de vill bli sedda och bemötta, säger hon. 9.12.2020 kl. 00:00
Johan Eklöf är pensionerad kyrkoherde. Han bor i Lappfjärd och sysslar gärna med flyktingarbete och smågruppsverksamhet.

Kolumn. Någon gång när det har varit riktigt rörigt har jag på skämt tänkt att det inte skulle vara så dumt att få ett fängelsestraff. Vad skönt att bara få vila sig i sin cell och hinna läsa så mycket man vill! skriver Johan Eklöf. 25.11.2020 kl. 19:51
Frank Hydén gjorde 22 skisser för dopträdet i Korsnäs kyrka.

korsnäs. Han sköter församlingens fastigheter och är med på förrättningar. Vid sidan av jobbet är församlingsmästare Frank Hydén känd för sina realistiska tecknade porträtt, och dopträdet i kyrkan är hans design. 25.11.2020 kl. 19:46
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Just nu är jag på väg att trycka in pausknappen för några dagar. En årlig retreat har för mig blivit något av ett måste, skriver Fredrik Kass. 25.11.2020 kl. 19:38
Dagklubbsbarnen pysslar till sin lucka i julkalendern.

Solf. Husen kring Stundars och församlingen förvandlas i december till en stor julkalender. Den ska skapa julstämning och gemenskap i byn. 25.11.2020 kl. 19:33

kvevlax. Barnen får leka och föräldrarna umgås kring en kopp kaffe. I föräldra-barngruppen kan familjer knyta kontakter till andra i samma livssituation. 25.11.2020 kl. 19:27
Tuuli Lempa, maken Jukka och döttrarna Siiri och Helmi deltog i familjekvällen som ordnades i församlingen i stället för familjelägret som inhiberades.

Åbo. Tuuli Lempa och hennes familj är trogna deltagare på familjelägren i Åbo svenska församling. Det som lockar är möjligheten att träffa andra barnfamiljer, bra program och andlighet på ett naturligt sätt. 25.11.2020 kl. 15:36
Harry Sanfrid Backström är kyrkoherde i Väst­åbolands svenska församling.

Kolumn. "Jag planterade några äppelträd vid vårt hus i Österbotten." 25.11.2020 kl. 15:30
Jussi Meriluoto
(till höger) värnar om den informella kontakten till församlingsmedlemmarna,
här en pratstund med Janne Gröning

Väståboland. Jussi Meriluoto forskar i blågröna alger. Men han är också kaplanen som sköter prästuppgifter, umgås med folk i byn, och tömmer musfällor i kyrkan. – Det här är ett konkret samhälle, säger han. 25.11.2020 kl. 15:21
Gunvor Haddas är informatör i Borgå svenska
domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag kommer just upp på mitt kontor då min telefon ringer. Det är en kollega som har tråkiga nyheter." 25.11.2020 kl. 15:16
Claus Ståhlberg säger att han knappast hade jobbat som präst i dag om han stött på bestämda åsikter om hur han måste tro.

Borgå. Claus Ståhlberg pratar gärna om tro och vetenskap med konfirmander. – Vetenskapen består av en hel drös med religiösa människor. 25.11.2020 kl. 15:12

covid-19. Redan före de striktare restriktionerna beslöt man att inga julböner ordnas på vanligt sätt inomhus i Borgå i år, säger Mats Lindgård, kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 23.11.2020 kl. 09:24
Konserten i Sibbo kyrka börjar kl. 19.

konsert. Ett fel smög sig med i annonseringen i senaste nummer av Kyrkpressen. Konserten Silent Music med Borgå blåsorkester börjar kl. 19 i Sibbo kyrka på fredag. 17.11.2020 kl. 10:16