Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.
Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.

Från kyrkoherde på snedden till proffsig strömning

kvevlax.

De fick upptäcka vad en låg tröskel kan göra. I Kvevlax församling är planen att fortsätta strömma gudstjänster också när kyrkan öppnat för gudstjänstbesökare.

17.6.2020 kl. 08:31

r man skapar en låg tröskel för folka att vara med på en gudstjänst så når man ut, säger Jukka Ihatsu om vad församlingen tar med sig från coronavåren.

– Det har gett känslan: det här ska vi absolut fortsätta med, på ett sätt eller annat.

Nu har kyrkan öppnats för gudstjänstdeltagarna, men församlingen fortsätter strömma gudstjänsterna. I juli blir det en paus, men till hösten är planen att fortsätta att regelbundet göra gudstjänster som människor kan ta del av också på distans.

Jukka Ihatsu ser fram emot att höra respons och föra direkt dialog med församlingsborna om hur det ska se ut i framtiden. Hittills har den allmänna responsen varit tacksamhet för att det gjorts strömmade gudstjänster.

Som ungdomsarbetsledare är han en av alla som fick nya arbetsuppgifter när coronapandemin kom. Vanligtvis skulle han leda juniorgrupper och knattemusik, ha öppet hus för ungdomar och hålla hjälpledarutbildning – men sedan mars har hans dagar sett annorlunda ut.

– En stor del av tiden på jobbet har gått åt till att lära sig använda teknik för att strömma gudstjänster.


Har det varit värt det?

– Absolut. Om man tänker sig att en människa sitter där hemma, kanske vid frukostbordet med en kaffekopp, och tittar på en telefonskärm. Om det bara är bilden av en präst hela tiden i tjugotvå minuter – nog är det lite tråkigt.

Tröskeln blir lägre för att komma till gudstjänsten – samtidigt krävs det kanske mera för att hålla människor kvar. Den virtuella gudstjänsten behöver anpassas, det visuella varieras och längden skalas ner. I Kvevlax har man valt att satsa på att strömma i realtid.

– Vi har nog konstaterat att det är mer äkta känsla när man kör live, jämfört med att man skulle banda in och klippa material.

Människor som klickat sig in på gudstjänsterna har kunnat skriva ”hej, jag är här” och hälsa på varandra i kommentarerna.

– Det har bildats en gemenskap. Trots att det kanske ser oproffsigt ut, har det varit äkta.

Livesändning bidrar också till spänning i vardagen: en missad knapptryckning kan göra rutan svart, eller så bestämmer sig kameran plötsligt för att gå i strömsparläge.

Det började enkelt, med en telefon på ett stativ.

– Det var bara att trycka på knappen och strömma live via församlingens Facebooksida, säger Jukka Ihatsu.

– Speciellt i början kollade man varenda söndag hur grannförsamlingarna gjort: Det där är en bra idé, det där kan jag använda. Det där fungerade inte lika bra.

Den tredje söndagen fick telefonen på stativet sällskap av en bärbar dator och mikrofon. Nästa steg blev att förbättra ljudet för gudstjänstdeltagarna, genom att koppla in prästens trådlösa mikrofon direkt i datorn. Så kom mixerbordet till. Därefter höjdes ambitionerna och de ville ha fler bildvinklar.

– Det var ett träsk av olika tekniska möjligheter och svårigheter för att hitta fram till något som skulle kunna fungera.

Som svar på respons om att gudstjänsterna gärna skulle få finnas någon annanstans än Facebook startades en Youtube-kanal. Men för att spela in de strömmade gudstjänsterna krävdes mer datorkapacitet. Då tillkom bordsdator, skärm och tangentbord.

Den som bläddrar längs tidslinjen på församlingens Facebooksida kan se utvecklingen: från det första testet där kyrkoherden står på snedden, till sändningar med olika kameravinklar, inklippta bilder och texter.

– Det var en ganska stor förändring från det vi började med.


Tror du att du kommer att använda det du lärt dig i framtiden?

– Vi ungdomsarbetsledare har pratat om att vi skulle behöva få igång någon slags Youtube-kanal för ungdomar lokalt. All den tekniska utrustning och all erfarenhet vi skaffat kan ju användas för det. Det är en bra grund att börja bygga på.

Emelie Wikblad

I videoandakten ingår olika scener från påskens händelser.

korsholm. Påskvandringen i Korsholm var tänkt som ett större samarbete mellan flera församlingar. Men coronaläget satte stopp för det. I stället för att resignera gjorde de anställda en enklare variant. 31.3.2021 kl. 08:30
Torolf Back, Anna-Lena Lamminpää och Berit Holmlund är frivilliga i soppkokande för Gemensamt Ansvar.

Kristinestad. Torolf Back har ett hjärta för dem som behöver stöd och vill uppmuntra människor att göra saker tillsammans. 19.3.2021 kl. 16:10

Kolumn. Barns glädje, spontanitet och ärlighet är något som gör min vardag till fest. Tänk att få tillbringa dagarna med dessa underbara små människor! Visst finns det stunder som är mindre trevliga men de brukar nog utmynna i något bra de också. 19.3.2021 kl. 16:05
– Det bästa med mitt jobb är att träffa människor och att få skapa, säger Carina Lagerström.

KORSNÄS . Hon är blomsterhandlare och har varit förtroendevald i över tjugo år. Levande och naturligt är nyckelord också för församlingsverksamheten. 19.3.2021 kl. 15:58
Camilla Koskinen och hunden Luna tar gärna emot små pysslare i Myrbacka.

vanda. Camilla Koskinen har nyss börjat jobba som barnledare i Vanda svenska församling. Hennes medhjälpare är den sociala och glada hunden Luna. 17.3.2021 kl. 19:23
Hanna Eisentraut-Söderström är kaplan i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. De är fredsälskande och milda, men det finns också en gräns. 17.3.2021 kl. 19:19
Anita Strömfors har fått vänja sig vid att jobba på ett helt nytt sätt.

Borgå. Stängda barnklubbar på grund av coronaviruset är inte något man lägger på det positiva kontot. Men i Borgå blev resultatet att fler familjer tog kontakt! 17.3.2021 kl. 19:13
Mats Björklund ser fram emot att träffa nya människor i jobbet som kyrkoherde i Korsholms svenska församling. Hunden Nellie är hans promenadsällskap.

korsholm. Mats Björklund växte upp i Jeussen i Kronoby. Han är äldst av fyra syskon, van vid att ta ansvar. I april blir han kyrkoherde i Korsholm. 17.3.2021 kl. 19:07

Kolumn. "När jag var barn var dödgrävarna stämplade som särlingar." 17.3.2021 kl. 19:02
Emilia Kontunen konstaterar att Maria fått olika roller inom olika samfund.

korsholm. Emilia Kontunen har själv blivit mamma, och vet vilken känslig och stor händelse det är. – Jag har tänkt på att Maria åkte bort och inte hade sin familj och sina vänner nära sig i en sårbar situation. 17.3.2021 kl. 18:57
Vi har alla en relation till vatten, säger Maria Björkgren-Vikström, på bilden på promenad vid Aura å.

Åbo. Åbo svenska församling introducerar 
dialogpausen – ett nytt sätt att diskutera. Veckans ämne är ”vatten” – något vi alla har en relation till. – Dialogen blir både en relation och en process, säger Maria Björkgren-Vikström. 16.3.2021 kl. 13:23
Det är inte bra för församlingstillhörigheten om folk känner sig påtrampade lokalt, säger Yngve Lindqvist.

Nagu. Yngve Lindqvist brinner för att Naguborna ska känna att det är nära till kyrkan. Sedan 90-talet har han som förtroendevald bevakat hemortens intressen. 4.3.2021 kl. 16:22

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19
Sune Häggblom har ett förråd fullt med grejer som väntar på att åka vidare till Lettland.

jomala. I Lettland är landsbygden utarmad och de fattigaste familjerna har det svårt. Dit vill Sune Häggblom åka med varor som ålänningar donerat. 3.3.2021 kl. 16:20
Skogsvårdsinstruktör Thomas Jåfs mäter upp Malaxskogen.

MALAX-PETALAX . Både Malax och Petalax församlingar är skogsägare, vilket innebär ett välkommet extra ben att stå på ekonomiskt sett. 2.3.2021 kl. 13:55