Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.
Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.

Från kyrkoherde på snedden till proffsig strömning

kvevlax.

De fick upptäcka vad en låg tröskel kan göra. I Kvevlax församling är planen att fortsätta strömma gudstjänster också när kyrkan öppnat för gudstjänstbesökare.

17.6.2020 kl. 08:31

r man skapar en låg tröskel för folka att vara med på en gudstjänst så når man ut, säger Jukka Ihatsu om vad församlingen tar med sig från coronavåren.

– Det har gett känslan: det här ska vi absolut fortsätta med, på ett sätt eller annat.

Nu har kyrkan öppnats för gudstjänstdeltagarna, men församlingen fortsätter strömma gudstjänsterna. I juli blir det en paus, men till hösten är planen att fortsätta att regelbundet göra gudstjänster som människor kan ta del av också på distans.

Jukka Ihatsu ser fram emot att höra respons och föra direkt dialog med församlingsborna om hur det ska se ut i framtiden. Hittills har den allmänna responsen varit tacksamhet för att det gjorts strömmade gudstjänster.

Som ungdomsarbetsledare är han en av alla som fick nya arbetsuppgifter när coronapandemin kom. Vanligtvis skulle han leda juniorgrupper och knattemusik, ha öppet hus för ungdomar och hålla hjälpledarutbildning – men sedan mars har hans dagar sett annorlunda ut.

– En stor del av tiden på jobbet har gått åt till att lära sig använda teknik för att strömma gudstjänster.


Har det varit värt det?

– Absolut. Om man tänker sig att en människa sitter där hemma, kanske vid frukostbordet med en kaffekopp, och tittar på en telefonskärm. Om det bara är bilden av en präst hela tiden i tjugotvå minuter – nog är det lite tråkigt.

Tröskeln blir lägre för att komma till gudstjänsten – samtidigt krävs det kanske mera för att hålla människor kvar. Den virtuella gudstjänsten behöver anpassas, det visuella varieras och längden skalas ner. I Kvevlax har man valt att satsa på att strömma i realtid.

– Vi har nog konstaterat att det är mer äkta känsla när man kör live, jämfört med att man skulle banda in och klippa material.

Människor som klickat sig in på gudstjänsterna har kunnat skriva ”hej, jag är här” och hälsa på varandra i kommentarerna.

– Det har bildats en gemenskap. Trots att det kanske ser oproffsigt ut, har det varit äkta.

Livesändning bidrar också till spänning i vardagen: en missad knapptryckning kan göra rutan svart, eller så bestämmer sig kameran plötsligt för att gå i strömsparläge.

Det började enkelt, med en telefon på ett stativ.

– Det var bara att trycka på knappen och strömma live via församlingens Facebooksida, säger Jukka Ihatsu.

– Speciellt i början kollade man varenda söndag hur grannförsamlingarna gjort: Det där är en bra idé, det där kan jag använda. Det där fungerade inte lika bra.

Den tredje söndagen fick telefonen på stativet sällskap av en bärbar dator och mikrofon. Nästa steg blev att förbättra ljudet för gudstjänstdeltagarna, genom att koppla in prästens trådlösa mikrofon direkt i datorn. Så kom mixerbordet till. Därefter höjdes ambitionerna och de ville ha fler bildvinklar.

– Det var ett träsk av olika tekniska möjligheter och svårigheter för att hitta fram till något som skulle kunna fungera.

Som svar på respons om att gudstjänsterna gärna skulle få finnas någon annanstans än Facebook startades en Youtube-kanal. Men för att spela in de strömmade gudstjänsterna krävdes mer datorkapacitet. Då tillkom bordsdator, skärm och tangentbord.

Den som bläddrar längs tidslinjen på församlingens Facebooksida kan se utvecklingen: från det första testet där kyrkoherden står på snedden, till sändningar med olika kameravinklar, inklippta bilder och texter.

– Det var en ganska stor förändring från det vi började med.


Tror du att du kommer att använda det du lärt dig i framtiden?

– Vi ungdomsarbetsledare har pratat om att vi skulle behöva få igång någon slags Youtube-kanal för ungdomar lokalt. All den tekniska utrustning och all erfarenhet vi skaffat kan ju användas för det. Det är en bra grund att börja bygga på.

Emelie Wikblad

I Solf funderas det på framtidens församling.

Solf. Våren för med sig stora förändringar i Solfs församling. Att många som jobbat i församlingen går vidare till annat innebär utmaningar, men församlingsrådet ser också möjligheter. 14.4.2021 kl. 08:30

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Kolumn. Jag har levt med psykisk ohälsa nästan hela mitt liv. Idag kan jag säga att jag mår bra, men tyvärr är det många som inte gör det. 31.3.2021 kl. 13:51
- Framtidstron för ett samhälle framåt, säger Olav Sjögård.

NÄRPES . – Det har varit tacksamt att jobba i ett team som fått saker och ting att hända, säger Olav Sjögård. 31.3.2021 kl. 13:41

Kolumn. En gång är ingen gång – två gånger är en vana, skriver Jessica Bergström, som är kaplan i Mariehamns församling. 31.3.2021 kl. 11:12
Man kanske inte vet hur viktig kyrkan är förrän man saknar den, säger Julia Birney.

mariehamn. Vill man påverka måste man ställa upp och gå med, säger Julia Birney. Hon är första kvinnan som axlar posten som ordförande för kyrkofullmäktige i Mariehamn. 31.3.2021 kl. 11:09
Iniö kyrka ska få nytt golv. Det gamla har gett efter på grund av en fuktskada.

Väståboland. När en samfällighet ska ta hand om tio kyrkor är det alltid någon av dem som måste fixas. Nu är det kyrkorna i Iniö och Korpo som står i tur. 31.3.2021 kl. 11:03
Mia Anderssén-Löf

Kolumn. För ungefär ett år sedan var jag på resande fot, i en öken. Jag tittar på bilderna av den brunröda sanden som sipprar mellan mina fingrar. Jag kan nästan känna sanden i sandalerna. Het. 31.3.2021 kl. 10:17
Lena Nyfelt, Madeleine Englund-Svenlin och Samantha Holmberg är gruppledare för var sin smågrupp.

Larsmo. En stärkt Gudsrelation, gemenskap, stöd och systerskap. Det är ord Madeleine Englund-Svenlin, Lena Nyfelt och Samantha Holmberg i Larsmo använder när de berättar varför de är med i en av församlingens smågrupper. 31.3.2021 kl. 10:12

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50
Alexandra Gustavsson, Johan Aspelin och Christer Romberg.

sibbo. Det blir en annorlunda version av påskvandringen Kärlekens väg denna påsk. – Det har varit så lamslaget och tyst. Vi vill visa att det finns liv fortfarande, säger Patrik Frisk. 31.3.2021 kl. 08:30

Kolumn. "Överlämna din oro och dina bekymmer åt Gud. Han är ändå uppe hela natten", skriver Astrid Packalén. 31.3.2021 kl. 08:30
Författaren Sabine Forsblom och journalisten Jan-Erik Andelin bidrar till att det också i år går att ta del av Via Crucis.

Borgå. Påskvandringen Via Crucis tar i år formen av en podcast som man kan lyssna till under sin vandring. Jan-Erik Andelin kopplar påskens händelser till vår vardag och Sabine Forsblom läser bibeltexterna. 31.3.2021 kl. 08:30
Skärtorsdagen är viktig för Allan och Ing-Maj Melin i Kvevlax.

kvevlax. – Påsken varar hela året. Vi får ta del av försoningsgärningen varje dag. För Allan och Ing-Maj Melin är påskens budskap och känsloregister trons kärna. 31.3.2021 kl. 08:30
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Påsk. Fredrik Kass skriver om nya skidor och nya chanser. 31.3.2021 kl. 08:30