Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.
Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.

Från kyrkoherde på snedden till proffsig strömning

kvevlax.

De fick upptäcka vad en låg tröskel kan göra. I Kvevlax församling är planen att fortsätta strömma gudstjänster också när kyrkan öppnat för gudstjänstbesökare.

17.6.2020 kl. 08:31

r man skapar en låg tröskel för folka att vara med på en gudstjänst så når man ut, säger Jukka Ihatsu om vad församlingen tar med sig från coronavåren.

– Det har gett känslan: det här ska vi absolut fortsätta med, på ett sätt eller annat.

Nu har kyrkan öppnats för gudstjänstdeltagarna, men församlingen fortsätter strömma gudstjänsterna. I juli blir det en paus, men till hösten är planen att fortsätta att regelbundet göra gudstjänster som människor kan ta del av också på distans.

Jukka Ihatsu ser fram emot att höra respons och föra direkt dialog med församlingsborna om hur det ska se ut i framtiden. Hittills har den allmänna responsen varit tacksamhet för att det gjorts strömmade gudstjänster.

Som ungdomsarbetsledare är han en av alla som fick nya arbetsuppgifter när coronapandemin kom. Vanligtvis skulle han leda juniorgrupper och knattemusik, ha öppet hus för ungdomar och hålla hjälpledarutbildning – men sedan mars har hans dagar sett annorlunda ut.

– En stor del av tiden på jobbet har gått åt till att lära sig använda teknik för att strömma gudstjänster.


Har det varit värt det?

– Absolut. Om man tänker sig att en människa sitter där hemma, kanske vid frukostbordet med en kaffekopp, och tittar på en telefonskärm. Om det bara är bilden av en präst hela tiden i tjugotvå minuter – nog är det lite tråkigt.

Tröskeln blir lägre för att komma till gudstjänsten – samtidigt krävs det kanske mera för att hålla människor kvar. Den virtuella gudstjänsten behöver anpassas, det visuella varieras och längden skalas ner. I Kvevlax har man valt att satsa på att strömma i realtid.

– Vi har nog konstaterat att det är mer äkta känsla när man kör live, jämfört med att man skulle banda in och klippa material.

Människor som klickat sig in på gudstjänsterna har kunnat skriva ”hej, jag är här” och hälsa på varandra i kommentarerna.

– Det har bildats en gemenskap. Trots att det kanske ser oproffsigt ut, har det varit äkta.

Livesändning bidrar också till spänning i vardagen: en missad knapptryckning kan göra rutan svart, eller så bestämmer sig kameran plötsligt för att gå i strömsparläge.

Det började enkelt, med en telefon på ett stativ.

– Det var bara att trycka på knappen och strömma live via församlingens Facebooksida, säger Jukka Ihatsu.

– Speciellt i början kollade man varenda söndag hur grannförsamlingarna gjort: Det där är en bra idé, det där kan jag använda. Det där fungerade inte lika bra.

Den tredje söndagen fick telefonen på stativet sällskap av en bärbar dator och mikrofon. Nästa steg blev att förbättra ljudet för gudstjänstdeltagarna, genom att koppla in prästens trådlösa mikrofon direkt i datorn. Så kom mixerbordet till. Därefter höjdes ambitionerna och de ville ha fler bildvinklar.

– Det var ett träsk av olika tekniska möjligheter och svårigheter för att hitta fram till något som skulle kunna fungera.

Som svar på respons om att gudstjänsterna gärna skulle få finnas någon annanstans än Facebook startades en Youtube-kanal. Men för att spela in de strömmade gudstjänsterna krävdes mer datorkapacitet. Då tillkom bordsdator, skärm och tangentbord.

Den som bläddrar längs tidslinjen på församlingens Facebooksida kan se utvecklingen: från det första testet där kyrkoherden står på snedden, till sändningar med olika kameravinklar, inklippta bilder och texter.

– Det var en ganska stor förändring från det vi började med.


Tror du att du kommer att använda det du lärt dig i framtiden?

– Vi ungdomsarbetsledare har pratat om att vi skulle behöva få igång någon slags Youtube-kanal för ungdomar lokalt. All den tekniska utrustning och all erfarenhet vi skaffat kan ju användas för det. Det är en bra grund att börja bygga på.

Emelie Wikblad

Dvärgpudeln Dexter fick det hem han behövde hos Susanne Broända och hennes man.

korsholm. Susanne Broända är konstnär. När hon insjuknade i ME blev hon tvungen att anpassa sig till nya villkor. 15.9.2021 kl. 17:00
Tua Pasanen har upplevt församlingen som en trygghet i tillvaron.

sibbo. Församlingen har alltid varit en trygghetsfaktor för Tua Pasanen från Sibbo. Bland minnesvärda ögonblick i kyrkan är ett extra starkt: hennes dotter som vandrar ensam med ett ljus i en helmörk kyrka. 15.9.2021 kl. 16:55
Mats Fontell är ungdomsarbetsledare i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Den här flytten har definitivt varit energikrävande på många plan, mest ändå på det emotionella." 15.9.2021 kl. 16:49
Ilse Stenius tycker om att bena ut de kulturella koder som gör en del bibelställen svåra för dagens läsare.

vanda. Ilse Stenius pratar gärna engelska, också med Oxforduttal om hon är på det humöret. Hon tog initiativet till en engelskspråkig bibelstudiegrupp i Vanda. 15.9.2021 kl. 15:56
– Det finns många sätt att hjälpa, säger Lotte Stolt, här med sonen Aron.

BORGÅ. Lotte Stolt ville hjälpa familjer som kämpar ekonomiskt, så hon tog saken i egna händer. Det resulterade i 156 presentkort till lokala restauranger. 15.9.2021 kl. 15:25
En skogsbrand lämnar ett öde landskap efter sig, men är ändå en del av skogens levnadscykel,
konstaterar Linus Stråhlman.

BORGÅ. – Efter en brand är skogen kusligt tyst, inget hörs förutom någon gren som knäcks. Linus Stråhlman var med i släckningsarbetet vid skogsbranden i Kalajoki. 2.9.2021 kl. 12:05
Irina Lemberg är diakoniarbetare i Borgå svenska
domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Då konturerna av levande människor växer fram blir åsikterna färre och mindre tvärsäkra." 2.9.2021 kl. 11:59
Camilla Ekholm som är kyrkoherde i Sibbo har valt att se hoppfullt på hösten. Och pandemin har lärt henne några mycket viktiga saker.

sibbo. Camilla Ekholm som är kyrkoherde i Sibbo har valt att se hoppfullt på hösten. Och pandemin har lärt henne några mycket viktiga saker. 2.9.2021 kl. 11:56
Fredrik Kass är glad över att så många församlingsmedlemmar i Solf är aktiva och ansvars-
tagande.

Solf. Solf församling har många nya anställda; tf står det framför titlarna. Men verksamheten är väl inte tf? Hur ser Fredrik Kass på nuet och framtiden? 2.9.2021 kl. 11:52
Olof Jern är tf ungdomsarbetsledare i Solfs församling.

Kolumn. "Många människor, kanske de flesta, är rädda att bli avslöjade." 2.9.2021 kl. 11:43
Från vänster dagklubbsbiträde Sanna Huhta, barnledare Annika Lumme och diakoniarbetare Joanna Holm.

Solf. Tre nyanställda i Solfs församling fick svara på frågorna: 1. Vem är du? 2. På vilket sätt finns du till för församlingsborna / Vad vill du hälsa dem? 2.9.2021 kl. 11:37

Kolumn. Vi ska ta god hand om vårt jordiska hem. Men vi har också ett hopp om något större, skriver Markus Engström. 1.9.2021 kl. 19:25
Kerstin Hägen är nöjd med den nya broschyren. (Foto: privat) Lyran är placerad på orgelläktarens norra vägg. Lillklockan väger 176 kg och köptes från Stockholm år 1723. (Foton: ur broschyren)

malax. Malax kyrka har fått en ny, bildrik broschyr. – Broschyren är resultatet av ett bra teamarbete, säger Kerstin Hägen. 1.9.2021 kl. 19:10
Jan-Erik Ravals vid prästgårdsmuseet i Korsnäs. (Foto: privat)

KORSNÄS. – Vi har inte råd att vara negativa i Korsnäs! säger Jan-Erik Ravals. Han är en Korsnäsbo med många järn i elden. 1.9.2021 kl. 19:02
Alla som vill – inte bara ålänningar – är välkomna med i bönegruppen på Facebook.

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45