Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.
Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.

Från kyrkoherde på snedden till proffsig strömning

kvevlax.

De fick upptäcka vad en låg tröskel kan göra. I Kvevlax församling är planen att fortsätta strömma gudstjänster också när kyrkan öppnat för gudstjänstbesökare.

17.6.2020 kl. 08:31

r man skapar en låg tröskel för folka att vara med på en gudstjänst så når man ut, säger Jukka Ihatsu om vad församlingen tar med sig från coronavåren.

– Det har gett känslan: det här ska vi absolut fortsätta med, på ett sätt eller annat.

Nu har kyrkan öppnats för gudstjänstdeltagarna, men församlingen fortsätter strömma gudstjänsterna. I juli blir det en paus, men till hösten är planen att fortsätta att regelbundet göra gudstjänster som människor kan ta del av också på distans.

Jukka Ihatsu ser fram emot att höra respons och föra direkt dialog med församlingsborna om hur det ska se ut i framtiden. Hittills har den allmänna responsen varit tacksamhet för att det gjorts strömmade gudstjänster.

Som ungdomsarbetsledare är han en av alla som fick nya arbetsuppgifter när coronapandemin kom. Vanligtvis skulle han leda juniorgrupper och knattemusik, ha öppet hus för ungdomar och hålla hjälpledarutbildning – men sedan mars har hans dagar sett annorlunda ut.

– En stor del av tiden på jobbet har gått åt till att lära sig använda teknik för att strömma gudstjänster.


Har det varit värt det?

– Absolut. Om man tänker sig att en människa sitter där hemma, kanske vid frukostbordet med en kaffekopp, och tittar på en telefonskärm. Om det bara är bilden av en präst hela tiden i tjugotvå minuter – nog är det lite tråkigt.

Tröskeln blir lägre för att komma till gudstjänsten – samtidigt krävs det kanske mera för att hålla människor kvar. Den virtuella gudstjänsten behöver anpassas, det visuella varieras och längden skalas ner. I Kvevlax har man valt att satsa på att strömma i realtid.

– Vi har nog konstaterat att det är mer äkta känsla när man kör live, jämfört med att man skulle banda in och klippa material.

Människor som klickat sig in på gudstjänsterna har kunnat skriva ”hej, jag är här” och hälsa på varandra i kommentarerna.

– Det har bildats en gemenskap. Trots att det kanske ser oproffsigt ut, har det varit äkta.

Livesändning bidrar också till spänning i vardagen: en missad knapptryckning kan göra rutan svart, eller så bestämmer sig kameran plötsligt för att gå i strömsparläge.

Det började enkelt, med en telefon på ett stativ.

– Det var bara att trycka på knappen och strömma live via församlingens Facebooksida, säger Jukka Ihatsu.

– Speciellt i början kollade man varenda söndag hur grannförsamlingarna gjort: Det där är en bra idé, det där kan jag använda. Det där fungerade inte lika bra.

Den tredje söndagen fick telefonen på stativet sällskap av en bärbar dator och mikrofon. Nästa steg blev att förbättra ljudet för gudstjänstdeltagarna, genom att koppla in prästens trådlösa mikrofon direkt i datorn. Så kom mixerbordet till. Därefter höjdes ambitionerna och de ville ha fler bildvinklar.

– Det var ett träsk av olika tekniska möjligheter och svårigheter för att hitta fram till något som skulle kunna fungera.

Som svar på respons om att gudstjänsterna gärna skulle få finnas någon annanstans än Facebook startades en Youtube-kanal. Men för att spela in de strömmade gudstjänsterna krävdes mer datorkapacitet. Då tillkom bordsdator, skärm och tangentbord.

Den som bläddrar längs tidslinjen på församlingens Facebooksida kan se utvecklingen: från det första testet där kyrkoherden står på snedden, till sändningar med olika kameravinklar, inklippta bilder och texter.

– Det var en ganska stor förändring från det vi började med.


Tror du att du kommer att använda det du lärt dig i framtiden?

– Vi ungdomsarbetsledare har pratat om att vi skulle behöva få igång någon slags Youtube-kanal för ungdomar lokalt. All den tekniska utrustning och all erfarenhet vi skaffat kan ju användas för det. Det är en bra grund att börja bygga på.

Emelie Wikblad

I båten finns en stor del av hjälpledarna. Längst till höger Jenny Långkvist. Foto: Privat

NÄRPES. Äntligen möjligt att samlas igen! Vad är på gång inom musik, diakoni, barn- och ungdomsverksamheten i församlingen? 29.9.2021 kl. 16:01
Henrika Lemberg, här med dottern Saga, tror att vi orkar bättre om vi vågar dela det tunga med att vara förälder.

BORGÅ. – Det tyngsta har varit tvåbarnschocken, det bästa att se dem bli egna individer. Henrika Lemberg har själv småbarn. Hon har initierat familjekvällar i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 30.9.2021 kl. 00:00
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen och för de lokala sidorna som går till Borgå, Sibbo och Vanda.

Kolumn. "Men nästan varje gång händer samma sak: Efter telefonintervjun sitter jag tyst ett tag och känner en slags förundran." 30.9.2021 kl. 00:00
Kyrkoherde Kristian Willis vill ge kyrknyckeln som hängt på Gunnar Weckströms vägg en offentlig plats, i sakristian eller vapenhuset.

vanda. Hos Gunnar Weckström har en stor nyckel hängt på väggen i många år. Det visade sig vara kyrknyckeln. Nu överlämnar han den symboliskt till kyrkoherde Kristian Willis. 30.9.2021 kl. 00:00
Med talkokraft ser man till att omkullblåsta träd tas om hand och att veden kommer till nytta.

Replot. Ibland kan en låda med ved vara det som räddar någons dag. I Replot har församlingen ryckt ut för att ingen ska behöva frysa. 30.9.2021 kl. 00:00
Lilian Westerlund är mångsysslare i Replots församling.

Kolumn. "Här gäller det framtiden: våra barn och unga" 30.9.2021 kl. 00:00
Skäriblåset övar varje torsdag.

Replot. – Välkommen med i alla grupper! Vi har inte överfullt någonstans, säger kantor Michael Wargh om musicerandet i Replots församling. 30.9.2021 kl. 00:00
Sonja Tobiasson vet att språket är en nyckel till integration. Här ett foto på Mehdiya och Raja på sommarutfärd till Korpo.

pargas. Sonja Tobiasson är med i en förening som jobbar för att integrera invandrare. – Jag har lärt mig att ta långsamma steg framåt och vara lyhörd. 16.9.2021 kl. 14:25

Kolumn. Frågan berör oss alla, men det finns inget allmängiltigt svar på den, eftersom svaret beror på i vilken livssituation man befinner sig, skriver Lars-Runar Knuts. 16.9.2021 kl. 14:22
Benjamin Häggblom stortrivs i Åbo svenska församling.

Åbo. Benjamin Häggblom är ny präst i Åbo svenska församling. Han har inte ångrat
yrkesvalet en dag. – Min iver och längtan har bara vuxit. 16.9.2021 kl. 14:20
Janne Heikkilä är kyrkoherde i Korsnäs. Foto: Nicklas Storbjörk

Kolumn. Vi inbjuds att komma till Jesus med våra bördor – men gäller det också för den som bara har obetydliga bekymmer? 16.9.2021 kl. 11:52
Karl-Gustav Söderlund körde ner ett stort antal hjälpsändningar till sjukhus och barnhem på 90-talet. Benita Söderlund uppe t.h. (Foton: Privata)

Kristinestad. 700 dagar på 7 år. Så lång tid visar tullstämplarna att Karl-Gustav Söderlund vistades i Baltikum på 1990-talet. Han körde ner en stor mängd hjälpsändningar från Kristinestadstrakten till sjukhus och barnhem framför allt i Litauen. 16.9.2021 kl. 11:43
Sam Lindén har trivts som kantor och fortsätter gärna som frivillig i församlingsverksamheten. 
(Foto: Privat)

NÄRPES. ”Utbilda dig till kantor!” Det är ett tips som Sam Lindén ofta har gett dem med musikintresse. ”Där har du utlopp för allt och kan utforma ditt arbete rätt fritt.” 16.9.2021 kl. 11:27
Ossi Pursiainen är född under de barnrika åren efter kriget. Gamla Vasa folkskola stod där det i dag finns en parkering vid Korsholms kyrka.

korsholm. Ossi Pursiainen minns när stora barnkullar, byoriginal och gårdfarihandlare befolkade området kring Korsholms kyrka. Under fortsättningskriget vaktade hans far ryska krigsfångar. 15.9.2021 kl. 17:08
Rose-Maj Friman är sjukhuspräst.

Kolumn. "Sorgen är en väg att gå tillsammans med den som dött." 15.9.2021 kl. 17:04