Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.
Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.

Från kyrkoherde på snedden till proffsig strömning

kvevlax.

De fick upptäcka vad en låg tröskel kan göra. I Kvevlax församling är planen att fortsätta strömma gudstjänster också när kyrkan öppnat för gudstjänstbesökare.

17.6.2020 kl. 08:31

r man skapar en låg tröskel för folka att vara med på en gudstjänst så når man ut, säger Jukka Ihatsu om vad församlingen tar med sig från coronavåren.

– Det har gett känslan: det här ska vi absolut fortsätta med, på ett sätt eller annat.

Nu har kyrkan öppnats för gudstjänstdeltagarna, men församlingen fortsätter strömma gudstjänsterna. I juli blir det en paus, men till hösten är planen att fortsätta att regelbundet göra gudstjänster som människor kan ta del av också på distans.

Jukka Ihatsu ser fram emot att höra respons och föra direkt dialog med församlingsborna om hur det ska se ut i framtiden. Hittills har den allmänna responsen varit tacksamhet för att det gjorts strömmade gudstjänster.

Som ungdomsarbetsledare är han en av alla som fick nya arbetsuppgifter när coronapandemin kom. Vanligtvis skulle han leda juniorgrupper och knattemusik, ha öppet hus för ungdomar och hålla hjälpledarutbildning – men sedan mars har hans dagar sett annorlunda ut.

– En stor del av tiden på jobbet har gått åt till att lära sig använda teknik för att strömma gudstjänster.


Har det varit värt det?

– Absolut. Om man tänker sig att en människa sitter där hemma, kanske vid frukostbordet med en kaffekopp, och tittar på en telefonskärm. Om det bara är bilden av en präst hela tiden i tjugotvå minuter – nog är det lite tråkigt.

Tröskeln blir lägre för att komma till gudstjänsten – samtidigt krävs det kanske mera för att hålla människor kvar. Den virtuella gudstjänsten behöver anpassas, det visuella varieras och längden skalas ner. I Kvevlax har man valt att satsa på att strömma i realtid.

– Vi har nog konstaterat att det är mer äkta känsla när man kör live, jämfört med att man skulle banda in och klippa material.

Människor som klickat sig in på gudstjänsterna har kunnat skriva ”hej, jag är här” och hälsa på varandra i kommentarerna.

– Det har bildats en gemenskap. Trots att det kanske ser oproffsigt ut, har det varit äkta.

Livesändning bidrar också till spänning i vardagen: en missad knapptryckning kan göra rutan svart, eller så bestämmer sig kameran plötsligt för att gå i strömsparläge.

Det började enkelt, med en telefon på ett stativ.

– Det var bara att trycka på knappen och strömma live via församlingens Facebooksida, säger Jukka Ihatsu.

– Speciellt i början kollade man varenda söndag hur grannförsamlingarna gjort: Det där är en bra idé, det där kan jag använda. Det där fungerade inte lika bra.

Den tredje söndagen fick telefonen på stativet sällskap av en bärbar dator och mikrofon. Nästa steg blev att förbättra ljudet för gudstjänstdeltagarna, genom att koppla in prästens trådlösa mikrofon direkt i datorn. Så kom mixerbordet till. Därefter höjdes ambitionerna och de ville ha fler bildvinklar.

– Det var ett träsk av olika tekniska möjligheter och svårigheter för att hitta fram till något som skulle kunna fungera.

Som svar på respons om att gudstjänsterna gärna skulle få finnas någon annanstans än Facebook startades en Youtube-kanal. Men för att spela in de strömmade gudstjänsterna krävdes mer datorkapacitet. Då tillkom bordsdator, skärm och tangentbord.

Den som bläddrar längs tidslinjen på församlingens Facebooksida kan se utvecklingen: från det första testet där kyrkoherden står på snedden, till sändningar med olika kameravinklar, inklippta bilder och texter.

– Det var en ganska stor förändring från det vi började med.


Tror du att du kommer att använda det du lärt dig i framtiden?

– Vi ungdomsarbetsledare har pratat om att vi skulle behöva få igång någon slags Youtube-kanal för ungdomar lokalt. All den tekniska utrustning och all erfarenhet vi skaffat kan ju användas för det. Det är en bra grund att börja bygga på.

Emelie Wikblad

– Kyrkan har en trygghet att erbjuda, säger Annika Lumme. (FOTO: Hanna Hofman)

KORSNÄS. Hallå där, Annika Lumme! Du är ny ungdomsarbetsledare i Korsnäs för-samling. Vad ser du mest fram emot i det nya jobbet? 10.11.2021 kl. 17:02
Johanna Granlund är församlingssekreterare i 
Petalax och Bergö församlingar. (Foto: Privat)

Kolumn. Tänk om det heliga glimrar till också i de minsta gesterna av omtanke och vänlighet? 10.11.2021 kl. 16:57
Inga-Lene af Hällström, tf diakon i Kristinestads svenska församling (Foto: Privat)

Kolumn. ”Visst skulle jag vara glad, bara jag inte hade så många bekymmer.” Speciellt nattetid dyker de upp och förstör nattsömnen. Ekonomi, relationer och hälsa kan ofta ge oro och bekymmer. 2.11.2021 kl. 18:28
Marco Harju har i huvudsak hand om ungdomsarbetet i Jeppo och Munsala.

nykarleby. Nykarleby är en ort som vikarierande ungdomsledaren Marco Harju inte känner till. – Det är en enda upptäcktsresa, säger han. 29.10.2021 kl. 12:54
Marita Holmlunds hjärta klappar för barnen.

nykarleby. I nästan fyrtio år jobbade Marita Holmlund som barnträdgårdslärare i Munsala. Barnen står henne fortfarande varmt om hjärtat. 29.10.2021 kl. 12:52

Kolumn. I ett japanskt fångläger under andra världskriget ställdes en division skotska soldater inför en rasande fångvaktare. En spade saknades. Den skulle genast hittas, annars! När ingen rörde sig, slet officeren upp sitt vapen och hotade att döda dem alla. 29.10.2021 kl. 12:46
– Nu som pensionär hinner jag njuta av naturen på ett helt nytt sätt. Jag tycker till och med om höstmörkret! säger Hans-Erik Lindqvist. (FOTO: PRIVAT)

NÄRPES. – Jag är tacksam för att jag fick en chans till i livet! säger Hans-Erik Lindqvist. 28.10.2021 kl. 10:53
– Jag vill möta människorna där de är, säger Maria Sten. (Foto: Emelie Wikblad)

Kristinestad. Maria Sten har i sitt arbete fokus på vuxna i kyrkan. I allhelgonatid möts vi i ett samtal om sorg, tröst och mod. 28.10.2021 kl. 10:44
– Man kan paja kompisen på ryggen och pussa och krama, om man vill trösta, säger Signe 4 år.

korsholm. Några barn i Korsholm har funderat på vad som händer efter döden. Och de ger många bra tips: om man saknar någon kan man ha en tyst stund för sig själv. Och bästa sättet att trösta en kompis är till exempel att ge kramar. 28.10.2021 kl. 00:00
Glenn Johansson säger att han mognat på många plan tack vare uppdraget som hjälpledare.

BORGÅ. – För en gångs skull ledde grupptryck till en positiv sak, säger Glenn Johansson. Han valde att bli hjälpledare i församlingen. 28.10.2021 kl. 00:00
Camilla Ekholm är kyrkoherde i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "Hur ofta har inte jag brustit?" 28.10.2021 kl. 00:00
Patrik Frisk och andra församlingsanställda strävar efter att också satsa på musiken under församlingskvällarna.

sibbo. Församlingskvällar är ett nytt koncept man vill testa i Sibbo. Första träffen drog femtio personer. – Vi uppfinner inte hjulet igen, men behovet av gemenskap finns, säger Patrik Frisk. 28.10.2021 kl. 00:00
Ruth Vesterlund är församlingspastor.

Kolumn. "Så här års och inför alla helgons dag är vi många som vill besöka gravgården." 28.10.2021 kl. 00:00
Susanne Westerlund är dirigent under allhelgonakonserten.

korsholm. – Man brukar säga att musiken når dit ordet inte når, säger Susanne Westerlund. I november ordnas ”Konsert i allhelgonatid” i Korsholms kyrka. 28.10.2021 kl. 00:00
Anders Blomberg (Foto: privat)

Kolumn. Det finns platser som ger rum för andlighet och eftertanke. Inom keltisk fromhet kallas sådana platser för ”thin places” – ställen där det är lätt att höra Gud tala. 15.10.2021 kl. 09:30