Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.
Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.

Från kyrkoherde på snedden till proffsig strömning

kvevlax.

De fick upptäcka vad en låg tröskel kan göra. I Kvevlax församling är planen att fortsätta strömma gudstjänster också när kyrkan öppnat för gudstjänstbesökare.

17.6.2020 kl. 08:31

r man skapar en låg tröskel för folka att vara med på en gudstjänst så når man ut, säger Jukka Ihatsu om vad församlingen tar med sig från coronavåren.

– Det har gett känslan: det här ska vi absolut fortsätta med, på ett sätt eller annat.

Nu har kyrkan öppnats för gudstjänstdeltagarna, men församlingen fortsätter strömma gudstjänsterna. I juli blir det en paus, men till hösten är planen att fortsätta att regelbundet göra gudstjänster som människor kan ta del av också på distans.

Jukka Ihatsu ser fram emot att höra respons och föra direkt dialog med församlingsborna om hur det ska se ut i framtiden. Hittills har den allmänna responsen varit tacksamhet för att det gjorts strömmade gudstjänster.

Som ungdomsarbetsledare är han en av alla som fick nya arbetsuppgifter när coronapandemin kom. Vanligtvis skulle han leda juniorgrupper och knattemusik, ha öppet hus för ungdomar och hålla hjälpledarutbildning – men sedan mars har hans dagar sett annorlunda ut.

– En stor del av tiden på jobbet har gått åt till att lära sig använda teknik för att strömma gudstjänster.


Har det varit värt det?

– Absolut. Om man tänker sig att en människa sitter där hemma, kanske vid frukostbordet med en kaffekopp, och tittar på en telefonskärm. Om det bara är bilden av en präst hela tiden i tjugotvå minuter – nog är det lite tråkigt.

Tröskeln blir lägre för att komma till gudstjänsten – samtidigt krävs det kanske mera för att hålla människor kvar. Den virtuella gudstjänsten behöver anpassas, det visuella varieras och längden skalas ner. I Kvevlax har man valt att satsa på att strömma i realtid.

– Vi har nog konstaterat att det är mer äkta känsla när man kör live, jämfört med att man skulle banda in och klippa material.

Människor som klickat sig in på gudstjänsterna har kunnat skriva ”hej, jag är här” och hälsa på varandra i kommentarerna.

– Det har bildats en gemenskap. Trots att det kanske ser oproffsigt ut, har det varit äkta.

Livesändning bidrar också till spänning i vardagen: en missad knapptryckning kan göra rutan svart, eller så bestämmer sig kameran plötsligt för att gå i strömsparläge.

Det började enkelt, med en telefon på ett stativ.

– Det var bara att trycka på knappen och strömma live via församlingens Facebooksida, säger Jukka Ihatsu.

– Speciellt i början kollade man varenda söndag hur grannförsamlingarna gjort: Det där är en bra idé, det där kan jag använda. Det där fungerade inte lika bra.

Den tredje söndagen fick telefonen på stativet sällskap av en bärbar dator och mikrofon. Nästa steg blev att förbättra ljudet för gudstjänstdeltagarna, genom att koppla in prästens trådlösa mikrofon direkt i datorn. Så kom mixerbordet till. Därefter höjdes ambitionerna och de ville ha fler bildvinklar.

– Det var ett träsk av olika tekniska möjligheter och svårigheter för att hitta fram till något som skulle kunna fungera.

Som svar på respons om att gudstjänsterna gärna skulle få finnas någon annanstans än Facebook startades en Youtube-kanal. Men för att spela in de strömmade gudstjänsterna krävdes mer datorkapacitet. Då tillkom bordsdator, skärm och tangentbord.

Den som bläddrar längs tidslinjen på församlingens Facebooksida kan se utvecklingen: från det första testet där kyrkoherden står på snedden, till sändningar med olika kameravinklar, inklippta bilder och texter.

– Det var en ganska stor förändring från det vi började med.


Tror du att du kommer att använda det du lärt dig i framtiden?

– Vi ungdomsarbetsledare har pratat om att vi skulle behöva få igång någon slags Youtube-kanal för ungdomar lokalt. All den tekniska utrustning och all erfarenhet vi skaffat kan ju användas för det. Det är en bra grund att börja bygga på.

Emelie Wikblad

Cykeln var diakonissornas arbetsredskap runtom i landet. Birgitta Boström är med och förvaltar diakoniföreningarnas traditioner och arv i Helsinge-Vanda.

vanda. Ända fram till 1970-talet hade Helsinge–Vanda ett nät av diakoniföreningar runt om i socknen. I dag finns bara Västra Vanda-föreningen kvar. 9.6.2022 kl. 10:35
Eero Saunamäki och Päivi Vesalainen uppträder den 16 juni i Domkyrkan.

BORGÅ. Det är dags för sommaren med musik i Borgå domkyrka igen. Bland hundratalstusen turister som rör sig i den idylliska Gamla stan droppar många in tillsammans med ortsbor och församlingsmedlemmar till orgelkvarter och konserter. 9.6.2022 kl. 10:26
Tanken är också att heldagsdagklubben ska vara förhållandevis förmånlig för familjerna.

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10
– Min pappa brukar säga att jag redan redan som barn hade en stark känsla för rättvisa, säger Henrika Lemberg, som är ny diakoniarbetare i Borgå.

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52
Annika Westergård. FOTO: PRIVAT

Kolumn. En marsdag när snön vräkte ner stod den där – lådan med 101 blomlökar. Man ska inte vara rädd att utmana sig själv lite, säger Annika Westergård. 30.5.2022 kl. 11:03
Sideby kyrkas 50-årsjubileum firades med en festkväll den 29 april. Biskop Bo-Göran Åstrand, Siv Hellman, Alf Kangasniemi, Bo Storsjö och Marita Storsjö beundrar interiören efter festen. FOTO: Torolf Back

Kristinestad. En dramatisk novembernatt år 1969 brann Sideby gamla kyrka ner till grunden. Den nya kyrkan restes på samma plats och firar 50 år i år. 30.5.2022 kl. 10:58
– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Kolumn. "Skönt att susa fram i värmen", skriver Gunvor Haddas från Borgå i sin kolumn. 16.5.2022 kl. 13:57
– Min valkampanj var mest att posta på Face­book och Instagram. Men bor man på en ny ort kan man få jobba lite, säger Nicolina Grönroos, som blev invald första gången som 18-åring.

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11
– Vi möts dagtid varannan vecka och vi är ju alla pensionärer. Vi börjar med andakt och psalmer, en gammal och en ny, och så vi ber för missionärerna, säger Ann-Britt Olenius-Steffansson (t.v.) tillsammans med Eva Nikkanen som också lett missionskretsen.

mission. Ann-Britt Olenius-Steffansson leder en av de flitiga missionskretsarna i Sibbo. 16.5.2022 kl. 13:42
My Ström och Lisbet Nordlund har märkt att diakonin – liksom för 150 år sedan – ofta jobbar i det tysta.

diakoni. I år firar Mariehamns församling diakonijubileum bland annat genom en historik och en utställning. – Vi är den sista utposten, så att ingen hamnar ut i mörkret. 12.5.2022 kl. 11:49

Kolumn. På väggen i mitt arbetsrum hänger en tavla med den minnesvers jag fick då jag vigdes till diakonissa, skriver Lisbet Nordlund. 12.5.2022 kl. 11:46
Saara Roto längtar tillbaka till den skärgårdsnatur hon upplevde som barn.

VÄSTÅBOLAND. – Jag drömmer om en kyrka som är så öppen att man bara kan gå in där och vila i den stämning som finns, säger Saara Roto, kandidat i kyrkoherdevalet i Väståboland. 12.5.2022 kl. 11:42
Inka och Göran Fried har varit gifta i femton år. De är tacksamma över att ha fått stöd för sitt förhållande från församlingen.

Åbo. Inka och Göran Fried gifte sig för femton år sedan. Vart femte år har de haft förmånen att få sitt äktenskap välsignat. – Det är en trygghet, säger de. 26.4.2022 kl. 16:10
Syföreningarnas 120-årsjubileumsfest firades i kyrkhemmet i Malax 27 mars. Sol-Britt Norrman, Övermalax, och Dagmar Forsberg, Yttermalax, tog emot Pro Diaconia-medaljen som representanter för sina föreningar. FOTO: Anne Bjurbäck

malax. I Malax har flitiga händer stickat sockor och vantar och samlat in pengar till missionen redan i 120 år. 2.5.2022 kl. 12:50