Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.
Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.

Från kyrkoherde på snedden till proffsig strömning

kvevlax.

De fick upptäcka vad en låg tröskel kan göra. I Kvevlax församling är planen att fortsätta strömma gudstjänster också när kyrkan öppnat för gudstjänstbesökare.

17.6.2020 kl. 08:31

r man skapar en låg tröskel för folka att vara med på en gudstjänst så når man ut, säger Jukka Ihatsu om vad församlingen tar med sig från coronavåren.

– Det har gett känslan: det här ska vi absolut fortsätta med, på ett sätt eller annat.

Nu har kyrkan öppnats för gudstjänstdeltagarna, men församlingen fortsätter strömma gudstjänsterna. I juli blir det en paus, men till hösten är planen att fortsätta att regelbundet göra gudstjänster som människor kan ta del av också på distans.

Jukka Ihatsu ser fram emot att höra respons och föra direkt dialog med församlingsborna om hur det ska se ut i framtiden. Hittills har den allmänna responsen varit tacksamhet för att det gjorts strömmade gudstjänster.

Som ungdomsarbetsledare är han en av alla som fick nya arbetsuppgifter när coronapandemin kom. Vanligtvis skulle han leda juniorgrupper och knattemusik, ha öppet hus för ungdomar och hålla hjälpledarutbildning – men sedan mars har hans dagar sett annorlunda ut.

– En stor del av tiden på jobbet har gått åt till att lära sig använda teknik för att strömma gudstjänster.


Har det varit värt det?

– Absolut. Om man tänker sig att en människa sitter där hemma, kanske vid frukostbordet med en kaffekopp, och tittar på en telefonskärm. Om det bara är bilden av en präst hela tiden i tjugotvå minuter – nog är det lite tråkigt.

Tröskeln blir lägre för att komma till gudstjänsten – samtidigt krävs det kanske mera för att hålla människor kvar. Den virtuella gudstjänsten behöver anpassas, det visuella varieras och längden skalas ner. I Kvevlax har man valt att satsa på att strömma i realtid.

– Vi har nog konstaterat att det är mer äkta känsla när man kör live, jämfört med att man skulle banda in och klippa material.

Människor som klickat sig in på gudstjänsterna har kunnat skriva ”hej, jag är här” och hälsa på varandra i kommentarerna.

– Det har bildats en gemenskap. Trots att det kanske ser oproffsigt ut, har det varit äkta.

Livesändning bidrar också till spänning i vardagen: en missad knapptryckning kan göra rutan svart, eller så bestämmer sig kameran plötsligt för att gå i strömsparläge.

Det började enkelt, med en telefon på ett stativ.

– Det var bara att trycka på knappen och strömma live via församlingens Facebooksida, säger Jukka Ihatsu.

– Speciellt i början kollade man varenda söndag hur grannförsamlingarna gjort: Det där är en bra idé, det där kan jag använda. Det där fungerade inte lika bra.

Den tredje söndagen fick telefonen på stativet sällskap av en bärbar dator och mikrofon. Nästa steg blev att förbättra ljudet för gudstjänstdeltagarna, genom att koppla in prästens trådlösa mikrofon direkt i datorn. Så kom mixerbordet till. Därefter höjdes ambitionerna och de ville ha fler bildvinklar.

– Det var ett träsk av olika tekniska möjligheter och svårigheter för att hitta fram till något som skulle kunna fungera.

Som svar på respons om att gudstjänsterna gärna skulle få finnas någon annanstans än Facebook startades en Youtube-kanal. Men för att spela in de strömmade gudstjänsterna krävdes mer datorkapacitet. Då tillkom bordsdator, skärm och tangentbord.

Den som bläddrar längs tidslinjen på församlingens Facebooksida kan se utvecklingen: från det första testet där kyrkoherden står på snedden, till sändningar med olika kameravinklar, inklippta bilder och texter.

– Det var en ganska stor förändring från det vi började med.


Tror du att du kommer att använda det du lärt dig i framtiden?

– Vi ungdomsarbetsledare har pratat om att vi skulle behöva få igång någon slags Youtube-kanal för ungdomar lokalt. All den tekniska utrustning och all erfarenhet vi skaffat kan ju användas för det. Det är en bra grund att börja bygga på.

Emelie Wikblad

Kammarkören Psallite i Korsholms kyrka med Susanne Westerlund som dirigent.

korsholm. Körer, orkestrar, konserter och musikaler – det finns något för alla i församlingarnas utbud. De flesta grupperna är redan igång. – Det här är ändå inget hinder för att kommamed och prova på en ny musikform, säger kantor Rodney Andrén. 28.9.2022 kl. 14:09
Yuliia och Natalia från Ukraina leder verksamhet i höst.

BORGÅ. – I mitt arbete möter jag människor från många olika länder och språkgrupper, säger prästen Johanna Eisentraut-Söderström. I arbetet med invandrare finns en stor glädje, trots att det ibland är svårt att räcka till som präst och medmänniska. 28.9.2022 kl. 14:01
Henrika Lemberg är diakoniarbetare i Borgå svenska domkyrko­församling.

Kolumn. "Det gäller att vara lyhörd för vilka människor vi har omkring oss, för vad de säger och för vad som kanske inte sägs." 28.9.2022 kl. 13:54
Några glada deltagare i Stickkaféet är från vänster Inga-Lill Malm, Veera Tiittanen, Elin Rönnholm och Maija Lindholm. Bläckfiskar till prematurer och sockor till nydöpta är några av alstren som produceras.

vanda. Marthaföreningen och svenska församlingens diakoni i Vanda har ett både roligt och nyttigt samarbete: ett stickkafé där alstren värmer allt från bebisfötter till sörjande och äldre. 28.9.2022 kl. 13:51
Diakoner tre: Kristina Örn, Birgitta Lillbäck Engström och Anders Blomberg. Foto: Patric Sjölander

NÄRPES. Församlingens diakoner verkar oftast i det tysta. I år när diakonin firar sitt 150-årsjubileum lyfts ett viktigt arbete fram. 21.9.2022 kl. 14:37
Jeanette Ribacka-Berg är ungdomsarbetsledare 
i Kristinestads svenska församling.

Kolumn. Kanske förundran är nyckeln till förändring? skriver Jeanette Ribacka-Berg i sin kolumn. Tänk om ord som lagom, måttlighet och förnöjsamhet kan hjälpa oss att skapa ett gott liv som är tillräckligt? 21.9.2022 kl. 14:29
Linda West är vaktmästare
i Bergö församling. Foto: Johanna Granlund

BERGÖ. På Bergö har både kyrkan och församlingshemmet fått ett ansiktslyft. Kyrkan lyser nymålad medan församlingshemmet har ny fasad och förnyade fönster. 21.9.2022 kl. 14:24
Marjo Danielsson vid orgeln.

Åbo. Marjo Danielsson åkte som turistkantor till Spanien tillsammans med sin döva katt Hugo. Båda storstrivdes, och nu ska de iväg igen. 15.9.2022 kl. 13:52
För en några minuters färdig video kan det krävas timmar av arbete.

korsholm. Nu behövs ungdomar som vill vara kreativa. En utbildning i videoskapande ska inspirera både ungdomar och ledare att hålla sig alerta på det digitala området. 14.9.2022 kl. 14:33
Emilia Pada bor i Korsholm.

Kolumn. När min egen hund gick bort fick jag höra ”Du verkar ju inte ens bry dig om att hon är död” för att jag inte grät som resten av familjen gjorde. 14.9.2022 kl. 14:28
Församlingarna i Replot och Korsholm ordnade en gemensam resa för ungdomar till Örnsköldsvik.

korsholm. En nyanställd ungdomsarbetsledare och en gemensam resa till Örnsköldsvik har satt fart på ungdomsarbetet för den här terminen i Korsholm och Replot. 14.9.2022 kl. 14:24
Alla bybor drog sitt strå till stacken när Norra Paipis bönehus byggdes för 100 år sedan.

sibbo. Paipisborna samlades till bönemöten hos varandra när 1900-talet var ungt och väckelsen stark. Men det blev så trångt och syrefattigt att oljelamporna slocknade. Byborna var inte rådlösa – i år fyller Norra Paipis bykyrka 100 år. 14.9.2022 kl. 13:48
Pilgrimsvandraren leds genom skog och mark. FOTO: MARTIN NÄSE

KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02
Georg Löfman är medlem i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "En livsvisdom som i högsta grad är dagsaktuell är följande: Människa är något man är, medmänsklighet är något man väljer." 14.9.2022 kl. 13:38
Gemenskap i naturen är viktigt i den diakonala verksamheten. Här ett gäng som gick en vildväxtpromenad i juni i samarbete med Marthorna. Framme till vänster diakoniarbetare Ulrika Lindholm-Nenonen och bakom henne Henrika Lemberg, till höger Elisabeth Eriksson från Marthaförbundet.

BORGÅ. – Diakonin måste bli bättre på att söka sig till nya sammanhang, säger diakoniarbetare Henrika Lemberg. I Borgå uppmärksammar diakonin nu uppsökande arbete och regnbågsverksamhet. 14.9.2022 kl. 13:24