Clas Abrahamsson blev tf kyrkoherde precis då corona-bomben kreverade.
Clas Abrahamsson blev tf kyrkoherde precis då corona-bomben kreverade.

Återkomsten

coronavåren.

Återflytten till Åbo efter 34 år kändes så rätt, skriver Clas Abrahamsson, som varit tf kyrkoherde i Åbo under våren.

3.6.2020 kl. 15:56

Återflytten till Åbo efter 34 år kändes så rätt. De innehållsrika åren däremellan är jag väldigt tacksam över. Spontant kändes det att Åbo stad är som förut – men ändå så annorlunda. Åbo svenska församling är den samma – men ändå helt förnyad. I Åbo har jag gått i skola och studerat och där började jag mina stapplande steg som präst i början på 1980-talet.

Fjolårets mest otippade fråga lydde ”kan du tänka dig att vikariera för kyrkoherden i ett halvt år”. Efter noggrant övervägande och många böner lovade jag att ställa mig till förfogande, eftersom det fanns ett uppenbart behov. Men då kunde jag inte veta vad jag gav mig in på. Det blev betydligt mera spännande än jag kunde föreställa mig. Att lära sig nya datasystem och andra rutiner var litet utmanande för en pensionär, fick jag erfara. När jag blivit någorlunda varm i kläderna och kände mig som en del av arbetslaget, kändes det riktigt inspirerande.

Utan någon större förvarning kom bomben. Boom! Corona-bomben kreverade i våra samhällen. Vi firade högmässa som vanligt i domkyrkan, utan att veta att nästa söndag är det inte längre möjligt. Men följande söndag firade vi gudstjänst i en tom kyrka som strömmades och kunde ses på virtuaalikirkko.fi. ”Deltagarna” var då tre–fyra gånger fler än söndagen innan. Nu efteråt känns det som att ett under hade skett.

Men att vara tvungen att ta beslut att pausa all normal verksamhet kändes absurt. Listan över verksamhetsformer som inte kunde fortsätta blev cirka en sida lång! Vad kan vi göra trots allt? Och hur? Hur fungera som församling när grundförutsättningarna plötsligt saknas? Hur sköta beslutsfattandet och planeringen, när vi inte kan träffas fysiskt? Frågorna var många och osäkerheten stor. Att då bära det operativa ansvaret var tidvis inte helt lätt.

Men med idérika, fiffiga och entusiastiska medarbetare hittades framkomliga vägar och tekniska lösningar. Vår Herre fick många tack för vardera. Nu känns det onormala nästan normalt.

Församlingens uppgift är att skapa möten mellan människor och Gud, mellan människor och människor och ge mötena innehåll. Trots att vi nu kan fira högmässa normalt, men med begränsningar, är min fråga: Hur länge kan vi vara kyrka utan att kunna fira gudstjänster och nattvard tillsammans? Så länge ”tilanne sitä vaatii” antar jag att man svarar i ett förfinskat Åbo.

Clas Abrahamsson har i vår varit tf kyrkoherde i Åbo svenska församling.

Sofia Torvalds

– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Kerstin Lång är viceordförande i församlingsrådet i Korsholms svenska församling och flitig sångare i bland annat kammarkören Psallite.

Kolumn. "Det kan vara hjärtligt och falskt, det kan vara rent och livlöst och allt däremellan." 22.12.2022 kl. 14:48
Elisabet Lundström är församlingssekreterare
i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "De två möts på ett plan som vi vuxna inte längre når. Det blev utom räckhåll när vi kom in i vuxenlivet och lärde oss att planera framtiden" 22.12.2022 kl. 14:37
Bibliodrama kan vara allt från teater till att måla, pyssla eller stilla sig, berättar Elefteria Apostolidou.

BORGÅ. Bibliodrama är ett kreativt sätt att gå in i en bibeltext, med hjälp av exempelvis drama eller konst. – Man får tid att stanna upp och reflektera, säger Elefteria Apostolidou. 22.12.2022 kl. 14:32
Joel Norrvik i centrum av Jakutsk. FOTO: PRIVAT

Kristinestad. Långt inne i östra Sibirien ligger staden Jakutsk. Här arbetade Lappfjärdsbördige Joel Norrvik som missionär, i ett av världens kallaste områden. 21.12.2022 kl. 18:50
Hanna Hofman. FOTO: PRIVAT

Kolumn. Den lilla världen börjar i den stora. Hanna Hofman gläder sig åt att hennes dotter skrev en ukrainsk flickas namn i snön och åt damen som donerade tre par stickade sockor till hjälpsändningen. 21.12.2022 kl. 18:43
Josslas i Närpes i vinterskrud.  FOTO: PRIVAT

NÄRPES. Ulla Holmbergs jular har sett olika ut genom åren, men det viktigaste består: gemenskapen och julens glada budskap. 21.12.2022 kl. 18:33
Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
Chamilla och Kristian Sjöbacka har firat många julhelger på missionsfältet.

Replot. En julotta i Kenya kan bli en besvikelse, men ändå leda till något gott. Och en sillburk i kylen kan ge julkänsla. Chamilla och Kristian Sjöbacka firar jul i Kisumu. 9.12.2022 kl. 09:02
Emma Södergård är hemmamamma och deltidsanställd kanslist i Replot församling. Hennes tips: läs alla sju verserna i psalm 462.

Kolumn. "Församlingens föräldrarbarnträffar gav mig de viktiga vardagskontakterna." 9.12.2022 kl. 08:54
Matias, Tomas, Riikka-Maria och Ella Kolkka är glada över att vara tillbaka i Thailand efter ett längre uppehåll på grund av coronapandemin.

Replot. Luafolket är en minoritet i bergstrakterna i norra Thailand, de kom ursprungligen som flyktingar från Laos. Paret Kolkka har arbetat fram ett skriftspråk och ser till att julens budskap blir tillgängligt på lua. 9.12.2022 kl. 08:43
Be Gud om vägledning för hur du kan hjälpa, säger Henrika Lemberg.

BORGÅ. Det är inte lätt att balansera mellan att fira en mysig jul samtidigt som vi vet hur svårt många har det. Och kan den givmildhet vi uppmanas till öka det upphaussade kring julen? 8.12.2022 kl. 16:25
Annakatri Aho är diakonissa i Vanda svenska församling.

Kolumn. "Det var intressant att inse att allt inte handlar om pengar, utan lika viktigt är att skapa trygga platser där människor får berätta sina egna livsberättelser." 8.12.2022 kl. 16:19