"Varför gå över ån efter vatten, vi har ju en fantastisk miljö att vistas i med skärgården runt omkring oss."
"Varför gå över ån efter vatten, vi har ju en fantastisk miljö att vistas i med skärgården runt omkring oss."

I år samlas konfirmanderna kring lägerelden på hemmaplan

Replot.

Det är en utmaning att ordna konfirmandarbetet i undantagstider. Huvudsaken är ändå att bygga gemenskap och förtroende, att få förmedla till ungdomarna att de är värdefulla – och kanske att lära dem korvgrillningens ädla konst.

4.6.2020 kl. 08:30

Det blir dagskriftskola i församlingens egna lokaler för Replots konfirmander.

– Varför gå över ån efter vatten, vi har ju en fantastisk miljö att vistas i med skärgården runt omkring oss, säger kantor Michael Wargh.

Så här var det planerat redan från början, bland annat av ekonomiska skäl. Sedan visade det sig vara en lämplig lösning också med tanke på coronapandemin, alla åker hem över natten. Tidigare år har församlingens konfirmander rest iväg på läger, ofta till Lappland.

Att planera vad som helst i det här läget är en utmaning. När pandemin kom fattades beslutet att flytta skriftskolan från början av sommarlovet till slutet. Församlingen får göra det bästa av ett osäkert läge, konstaterar ungdomsarbetsledare Robert Kronqvist.

Direktiven kan ändras ifall läget förändras. Det krävs beredskap på olika scenarion.

Kronqvist vet att en del konfirmander och hjälpledare är besvikna på arrangemangen.

– Det här är kanske inte det som alla sett fram emot.

Diakoniarbetare Leif Galls poängterar att det också kommit positiv respons: de som av olika orsaker inte sett fram emot ett läger har varit positiva.

De tror att de har alla ingredienser som behövs för att erbjuda en lyckad skriftskolupplevelse. När de samlas till dagskriftskola är tyngdpunkten på gemenskap, inte på undervisning.

– Jag tror det är viktigt att man involverar allihop så mycket som möjligt i planeringen, ledare, hjälpledare och konfirmander, säger Kronqvist.

Tanken är att de håller till vid församlingshemmet och därtill tar tillvara närområdet och naturen – det finns idéer om en heldag ute vid Fort Sommarö och en nattvardsmässa i skogen.

– Vi borde ju inviga dem i församlingens ädla konst – det här med att grilla korv, säger Galls.

"Skriftskolan kan peka på lite andra värderingar. Alla säger att barnen är värdefulla, men det är inte så många som säger varför."


Kan peka på andra värderingar

Lite tur har församlingen ändå haft med tajmingen.

– Vi har hunnit göra en hel del, så vi är kanske i en bättre sits än om vi skulle ha lämnat allting till sommaren, säger Leif Galls.

Konfirmanderna fick till exempel medverka när kyrkoherden installerades och biskopen var på besök.

De några möten på distans som konfirmandgruppen nu haft har också fungerat okej, tycker Robert Kronqvist.

Han frågar sig vad församlingen kan göra, hurdan skriftskola man kan utforma, för att få ungdomar att bli intresserade av kyrkan och fortsätta vilja vara med.

– Skriftskolan kan peka på lite andra värderingar. Alla säger att barnen är värdefulla, men det är inte så många som säger varför. Där har vi en viktig roll tror jag, säger Leif Galls.

Han hoppas att man vid sidan om att förmedla kunskapen som hör till skriftskolan skulle kunna bygga upp ett förtroende, att församlingens anställda skulle bli någon man hälsar på och pratar med ute på byn.

Här tror de att lägerelden spelar en viktig roll, som inte kan ersättas av digitala verktyg och video.

– Jag tror den där korven sist och slutligen är ganska viktig. Den tyder på den här gemenskapen, säger Galls.

Att kunna samlas och äta tillsammans är något som genomsyrar församlingens verksamhet.

– Det är inte bara korven, utan allt runtomkring, säger Robert Kronqvist och tillägger skämtsamt:

– Senap och ketchup ska det vara.

Emelie Wikblad
Michael Wargh

De glada barnskratten från sandlådan vid Furugården har tystnat. Gunilla Holmberg och Britt-Mari Gripenberg saknar sina dagklubbsbarn.

Larsmo. Det är tragiskt att se det tomma utrymmet, säger Britt-Mari Gripenberg där hon står i den tomma Furugården i Larsmo. 4.5.2020 kl. 15:53

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53
Martina Nikander med diakonipudeln Misan.

pargas. För Martina Nikander har jobbet som diakonissa känts precis rätt. – För mig är en vanlig arbetsdag full av höjdpunkter. 23.4.2020 kl. 14:16
Carina Aaltonen trivs bland bikuporna hemma på gården.

jomala. I stället för att resa bort kan man resa inåt, säger Carina Aaltonen. Hon hoppas att coronakrisen får oss alla att lära oss något nytt. 23.4.2020 kl. 12:51
Berndt Bergs förtjänstfulla arbete som kyrkoherde och kontraktsprost uppmärksammades när han i början av året fick ta emot Riddartecknet av I klass av Finlands Lejons Orden.

korsholm. Att vara präst är både ett arbete och en identitet. – Det blir en utmaning att ställa om, konstaterar Berndt Berg. Det känns konstigt att ta avsked i en tid när han inte får träffa församlingsborna. 22.4.2020 kl. 15:35
Diakoniarbetarna i Korsholm
Från vänster: Nina Andrén, 
Leif Galls, Hanna-Maria Hakala, Sandra Mörk och Gun-Lis Landgärds.

korsholm. Diakoniarbetarnas telefoner är i flitig användning. Nya behov uppstår, samtidigt som viruset begränsar de vanliga arbetsformerna. Många vill dra sitt strå till stacken och ställer upp för sina grannar. 22.4.2020 kl. 15:29

Kolumn. Kyrkoherde Berndt Berg tackar för din tid i Korsholms svenska församling. I den här kolumnen minns han några viktiga ögonblick i sitt liv. 22.4.2020 kl. 15:21
Prästen Olle är en kär kollega i Närpes församling.

Närpes. Barnledarna saknade sina dagklubbsbarn, så tillsammans med prästen Olle kläckte de idén om en dagklubb i videoform. 22.4.2020 kl. 15:15

Kolumn. Kristina Örn skriver om gåvor vi kan ge och gåvor vi får ta emot. 22.4.2020 kl. 15:12

Kristinestad. Praktisk handräckning eller ett lyssnande öra – diakonin har omsorg om människor på olika sätt. När framtiden är osäker tar man en dag i taget och ser var behoven är störst just nu. 22.4.2020 kl. 15:05
Saara Henkola och barnen Mayra och Isac tar paus i jobbet med skogsutflykter.

Borgå. Många föräldrar sliter just nu med distansjobb och barnen hemma. – Visst har man dåligt samvete, men i mycket försöker jag just nu gå där ribban är lägst, säger Saara Henkola. 22.4.2020 kl. 12:30
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

hopp. "Våren 2020 har sett mer annorlunda ut än vad vi någonsin kunde föreställa oss." 22.4.2020 kl. 12:23
Patrik Frisk (fr. v.), Kjell Lönnqvist och Sebastian Jokinen hälsar välkommen till onsdagskvällens ungdomssamling.

sibbo. Ungdomsteamet pratar och skojar vanligtvis med sina ungdomar ansikte mot ansikte, men nu är det virtuella träffar som gäller. 22.4.2020 kl. 12:14
Henrik Östman och Johanna Häggblom framför bilderna som ska hjälpa konfirmanderna att memorera trosbekännelsen. Häggbloms kollega Ella-Mari Esselström har tecknat bilderna.

Konfirmander. Lägren kan inte ske på distans, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 17.4.2020 kl. 12:37
Gunvor Flykt och hennes man bor i egnahemshus där det alltid finns något att syssla med. Barn, barnbarn och vänner finns också i närheten.

Borgå. Gunvor Flykt är en sann eldsjäl inom kyrkan. Hon kommer att sakna kyrkan i påsk, men säger: Tappa inte modet! 8.4.2020 kl. 11:20