Marcus Jakobsson är kaplan i Närpes församling.
Marcus Jakobsson är kaplan i Närpes församling.

Paralleller mellan vind och helig Ande

Kolumn.

Någon gång händer det att vinden mojnar eller helt avtar − och det blir vindstilla. Då sitter man vackert ute på havet och guppar, utan att kunna göra så mycket. På samma sätt är det i det kristna livet. Utan Guds Ande går det mycket trögt framåt.

4.6.2020 kl. 08:15

Jag har en god vän som i många år ägde en segelbåt och under några somrar fick jag följa med på seglats. Det var något av sommarens höjdpunkt när man fick komma ut på de blå böljorna, särskilt när vädret var vackert.

Den som någon gång seglat och upplevt den speciella känslan att med utspända segel glida fram över vattnet nästan helt ljudlöst, vet att det är helt annorlunda än att åka motorbåt. Det enda ljud som hörs på en segelbåt är när vinden tar tag i seglen och när vågorna skvalpar mot fören.

Vinden är förstås avgörande för en lyckad seglats. Men någon gång händer det att vinden mojnar eller helt avtar − och det blir vindstilla. Då sitter man vackert ute på havet och guppar, utan att kunna göra så mycket. Har man då inte en motor får man snällt sitta och vänta tills vinden åter tilltar i styrka. Det är ju nämligen vinden som är kraftkällan för en segelbåt och helt avgörande för att den skall kunna segla och förflytta sig framåt.

"Då sitter man vackert ute på havet och guppar, utan att kunna göra så mycket."

Vi lever nu i veckan efter pingst. Senaste söndag, på pingstdagen, talade kyrkoårets texter om den helige Ande. Man kan dra flera paralleller mellan vinden och den helige Ande. Guds Ande liknas också ofta med vinden.

I Bibeln används samma ord för ande och vind både i den hebreiska och i den grekiska grundtexten. Liksom det är med vinden, så kan vi inte heller se Guds Ande, men ändå känna av hans närvaro. Liksom vinden ger seglen kraft, ger Anden kraft åt vårt kristna liv. Utan vind slakar seglen och båten kommer ingen vart.

På samma sätt är det i det kristna livet. Utan Guds Ande så går det mycket trögt framåt. Anden kallas också för Livgivaren. Han är nämligen den som ger oss nytt liv, ny kraft och fart på vårt livs stora seglats.

Utan den helige Ande kan vi helt enkelt inte leva som kristna. Uppmaningen till oss alla idag blir därför att vi får låta den helige Ande fylla våra segel. Vi kan alla be att Gud genom den helige Ande alltmer skulle få uppfylla vårt liv och styra oss på den väg han vill. Ingen av oss kan få tillräckligt av Anden. Men med mera av honom kan våra liv få förnyad kraft och en helt ny inriktning.

Marcus Jakobsson