Janette Lagerroos är kaplan i Houtskär.

Vill ha mer tröst!

Kolumn.

Hur ska man kunna bli tröstad och känna trygghet i en orolig värld? Det finns många sätt att lugna vårt oroliga inre barn.

7.5.2020 kl. 18:51

Jag känner mig så liten. Jag känner att det skulle vara skönt att få krypa upp i mammas famn. Hon skulle smeka mitt hår och viska schhh, det blir nog bra. Hon skulle vagga mig tills mina tårar tagit slut och sen skulle hon säga: nej nu, nu ska vi steka plättar!

Känner vi inte alla så ibland? Hur gamla och stora vi än blir bor det ett litet barn inom oss som saknar en mammas tröstande famn. Jag tror att vi kan känna det här oberoende av hur vår relation till vår mamma har varit eller är. Den där känslan av att behöva få vara liten och bli tröstad. Att få gråta ut all ilska, smärta och sorg i en trygg famn.

Behovet av trygghet och tröst tar aldrig slut. Det är ett mänskligt behov som bara kan tillgodoses av någon annan. Vi kan liksom inte trösta oss själva när vi känner oss tröstlösa. Den här våren har vi kanske känt oss extra otrygga och tröstlösa; samtidigt som vi tvingats avhålla oss från kramar och fysisk beröring. Vilken omänsklig kombination!

Hur ska man då kunna bli tröstad och känna trygghet i en orolig värld? Den fysiska beröringen är inte enda vägen att lugna vårt oroliga inre barn. En lugn röst och en bekant sång kan lindra känslorna nästan lika bra som en kram. Att få tända ett ljus och fira andakt kan ge känslan av en paus från alla bekymmer.

Den här våren har utbudet av andakter vi kan fira tillsammans, men på distans, svämmat över hela internet. De flesta församlingarna har sänt gudstjänster och andakter på nätet och vi får välja och vraka när och var vi vill delta. Vi behöver inte ens känna oss begränsade av församlingsgränser utan plötsligt är kyrkan verkligen en.

Janette Lagerroos är tf. kaplan i Houtskärs kapellförsamling.

Sofia Torvalds

Kristinestad. ”Det här halvåret har nog varit det bäst jag gjort. Jag har fått tillbringa så mycket tid med Gud och fördjupas ännu mera i min relation till honom.” 6.5.2020 kl. 09:27

malax. När två unga pojkar stiger in på sjömansförmedlingen i Göteborg blir det början på en karriär som tagit Wilhelm Bonn över Atlanten, till Australien, Indonesien, Japan, Brasilien och runt Afrikas spets. Men berättelsen får slagsida om han utelämnar det som gett hans liv nytt innehåll, hopp och förtröstan. 6.5.2020 kl. 09:18

Kolumn. I tider av karantän, social distansering, permitteringar, världsoro och stora förändringar söker vi oss gärna ut i naturen, i Guds skapelse. Vandringslederna används flitigt och solnedgångarna har tiotals åskådare. Familjerna söker sig till sina fritidsbostäder. 4.5.2020 kl. 16:17

Larsmo. Erik Blomqvist hann vara kyrkvaktmästare i Larsmo i 34 år innan han gick i pension 2001. 5.5.2020 kl. 01:00

Larsmo. Det är tragiskt att se det tomma utrymmet, säger Britt-Mari Gripenberg där hon står i den tomma Furugården i Larsmo. 4.5.2020 kl. 15:53

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

pargas. För Martina Nikander har jobbet som diakonissa känts precis rätt. – För mig är en vanlig arbetsdag full av höjdpunkter. 23.4.2020 kl. 14:16

jomala. I stället för att resa bort kan man resa inåt, säger Carina Aaltonen. Hon hoppas att coronakrisen får oss alla att lära oss något nytt. 23.4.2020 kl. 12:51

korsholm. Att vara präst är både ett arbete och en identitet. – Det blir en utmaning att ställa om, konstaterar Berndt Berg. Det känns konstigt att ta avsked i en tid när han inte får träffa församlingsborna. 22.4.2020 kl. 15:35

korsholm. Diakoniarbetarnas telefoner är i flitig användning. Nya behov uppstår, samtidigt som viruset begränsar de vanliga arbetsformerna. Många vill dra sitt strå till stacken och ställer upp för sina grannar. 22.4.2020 kl. 15:29

Kolumn. Kyrkoherde Berndt Berg tackar för din tid i Korsholms svenska församling. I den här kolumnen minns han några viktiga ögonblick i sitt liv. 22.4.2020 kl. 15:21

Närpes. Barnledarna saknade sina dagklubbsbarn, så tillsammans med prästen Olle kläckte de idén om en dagklubb i videoform. 22.4.2020 kl. 15:15

Kolumn. Kristina Örn skriver om gåvor vi kan ge och gåvor vi får ta emot. 22.4.2020 kl. 15:12

Kristinestad. Praktisk handräckning eller ett lyssnande öra – diakonin har omsorg om människor på olika sätt. När framtiden är osäker tar man en dag i taget och ser var behoven är störst just nu. 22.4.2020 kl. 15:05

Borgå. Många föräldrar sliter just nu med distansjobb och barnen hemma. – Visst har man dåligt samvete, men i mycket försöker jag just nu gå där ribban är lägst, säger Saara Henkola. 22.4.2020 kl. 12:30