Janette Lagerroos är kaplan i Houtskär.

Vill ha mer tröst!

Kolumn.

Hur ska man kunna bli tröstad och känna trygghet i en orolig värld? Det finns många sätt att lugna vårt oroliga inre barn.

7.5.2020 kl. 18:51

Jag känner mig så liten. Jag känner att det skulle vara skönt att få krypa upp i mammas famn. Hon skulle smeka mitt hår och viska schhh, det blir nog bra. Hon skulle vagga mig tills mina tårar tagit slut och sen skulle hon säga: nej nu, nu ska vi steka plättar!

Känner vi inte alla så ibland? Hur gamla och stora vi än blir bor det ett litet barn inom oss som saknar en mammas tröstande famn. Jag tror att vi kan känna det här oberoende av hur vår relation till vår mamma har varit eller är. Den där känslan av att behöva få vara liten och bli tröstad. Att få gråta ut all ilska, smärta och sorg i en trygg famn.

Behovet av trygghet och tröst tar aldrig slut. Det är ett mänskligt behov som bara kan tillgodoses av någon annan. Vi kan liksom inte trösta oss själva när vi känner oss tröstlösa. Den här våren har vi kanske känt oss extra otrygga och tröstlösa; samtidigt som vi tvingats avhålla oss från kramar och fysisk beröring. Vilken omänsklig kombination!

Hur ska man då kunna bli tröstad och känna trygghet i en orolig värld? Den fysiska beröringen är inte enda vägen att lugna vårt oroliga inre barn. En lugn röst och en bekant sång kan lindra känslorna nästan lika bra som en kram. Att få tända ett ljus och fira andakt kan ge känslan av en paus från alla bekymmer.

Den här våren har utbudet av andakter vi kan fira tillsammans, men på distans, svämmat över hela internet. De flesta församlingarna har sänt gudstjänster och andakter på nätet och vi får välja och vraka när och var vi vill delta. Vi behöver inte ens känna oss begränsade av församlingsgränser utan plötsligt är kyrkan verkligen en.

Janette Lagerroos är tf. kaplan i Houtskärs kapellförsamling.

Sofia Torvalds

Kolumn. I bilradion sjunger Bee Gees ”How deep is your love” och jag kommer att tänka på några rader från en annan liten sång, ”så hög, jag kan ej nå över den, så djup jag kan ej nå under den ...” 5.8.2020 kl. 08:30

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

Väståboland. Vi har inte så många borgar och slott i Finland – men kyrkor har vi. Guiden Magnus Sundman ser Finlands historia passera i skärgårdens kyrkor. 18.6.2020 kl. 13:36

vanda. Församlingen har kontaktat personer över 70 år för att kolla om de behöver hjälp i coronatider. – De flesta har tackat, en del har blivit verkligt arga. 17.6.2020 kl. 15:05

Kolumn. "Livet är bäverfärgat teddytyg med neongröna spikes" 17.6.2020 kl. 14:57

Borgå. Inte ens coronaviruset kan hindra ungdomar från att bli konfirmander. I Borgå kombinerar man en undervisningsvecka med kortare läger. 17.6.2020 kl. 14:47

Pensionär. Han är fjärde generationens församlingstjänare i Munsala. Nu går Ulf Sundstén i pension från jobbet som kaplan i kapellförsamlingen. 17.6.2020 kl. 01:00

Kristinestad. Ett tiotal arbetare krävdes för den första och kanske största utmaningen i konserveringsprocessen: att få ner altartavlorna från väggen i Kristinestads kyrka. 17.6.2020 kl. 09:19

livsberättelse. Hon började sitt arbetsliv som missionär, fortsatte som rektor för medborgarinstitutet, och slöt cirkeln som diakon. Åren i Kongo och broderns sjukdom är två saker Ebba Carling kan se präglat hennes liv. 17.6.2020 kl. 09:04

Kolumn. "Det var fantastiskt tyckte jag, att det som hade varit obrukbart och dött hade kunnat förvandlas till ett så fint ställe." 17.6.2020 kl. 09:04

kvevlax. – När jag gick uppför kyrkgången tänkte jag: tack gode Gud för att det åter får öppnas kyrkdörrar och folk får samlas. 17.6.2020 kl. 08:33

kvevlax. De fick upptäcka vad en låg tröskel kan göra. I Kvevlax församling är planen att fortsätta strömma gudstjänster också när kyrkan öppnat för gudstjänstbesökare. 17.6.2020 kl. 08:31

Kolumn. Hur blir det när den sommar vi sett fram emot blir annorlunda än vi tänkt? En hel del av livet är att se fram emot, men en hel del är också att vara närvarande här och nu. 17.6.2020 kl. 08:31

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11

coronavåren. Återflytten till Åbo efter 34 år kändes så rätt, skriver Clas Abrahamsson, som varit tf kyrkoherde i Åbo under våren. 3.6.2020 kl. 15:56