I Nepal fick gruppen från lärjungaskolan tillbringa mycket tid med barn och ungdomar. Här leker Maria Höglund (t.v.) och hennes ledare Angela Reep med två nepalesiska systrar.
I Nepal fick gruppen från lärjungaskolan tillbringa mycket tid med barn och ungdomar. Här leker Maria Höglund (t.v.) och hennes ledare Angela Reep med två nepalesiska systrar.

Ett halvår senare känner hon Gud på ett nytt sätt

Kristinestad.

”Det här halvåret har nog varit det bäst jag gjort. Jag har fått tillbringa så mycket tid med Gud och fördjupas ännu mera i min relation till honom.”

6.5.2020 kl. 09:27

I september förra året reste Maria Höglund iväg till Los Angeles, där den världsvida organisationen som på svenska heter Ungdom med uppgift har en av sina baser. Framför henne låg en halvår lång lärjungaskola.

25-åriga Maria Höglund är uppvuxen i Kristinestad. Under tiden hon studerade till socionom i Åbo hade hon åkt med på en veckas missionsresa till Serbien. Där kände hon att Gud talade till henne om att göra något liknande.

– Jag har alltid varit intresserad av andra länder och kulturer och velat åka utomlands. Men det var ännu så brett: Mission, volontärarbete? Var i världen?

När hon blivit färdig med sina studier jobbade hon på ett grupphem i Pargas. Hon gick Finska Missionssällskapets kurs Min mission och funderade på att ansöka om att åka på några månaders missionspraktik via dem. Gud tycktes ändå visa henne åt ett annat håll.

– Jag kände att jag behöver fördjupa min Gudsrelation först och få växa mera. Det skulle vara lättare för mig att fara och göra något för andra, än att jobba med mig själv.

Hon tittade på Ungdom med uppgifts webbsida. Där fanns en karta med nålar över hela världen som markerade de olika baserna.

Till slut blev det Los Angeles.

Var det som du föreställt dig?

– Det var svårt att föreställa sig hur det skulle vara. Det gick mycket djupare än jag hade trott. Det var väldigt intensivt, säger Maria Höglund.

Varje vecka hade de olika teman och inbjudna föreläsare. Det mest utmanande för henne var att hitta tiden att bearbeta alla intryck och ny kunskap. Hon skrev mycket dagbok.

– Gud svängde mig upp och ner flera gånger.

Från vänner och bekanta som gått lärjungaskolor hade hon hört mycket om den otroliga gemenskapen.

– Jag hade jättehöga förväntningar på en kristen gemenskap. Där fick jag märka att kristna gemenskaper är som alla andra, det finns utmaningar och alla är människor.

Det bästa var att ha den här tiden avskild bara för att vara med Gud, att för en stund ta paus från vardagslivet som rullar på.

– Att bara få växa i min relation till Gud och få se mera av vem han är.

Under veckosluten hann de också bekanta sig med omgivningarna i den vidsträckta miljonstaden, från Hollywood till stranden i Santa Monica, se en match i amerikansk fotboll och uppleva Thanksgiving-firandet.

Efter den 12 veckor långa undervisningsperioden i Los Angeles åkte gruppen med sex elever och två ledare iväg till andra sidan jorden. Inbjudna av lokala samarbetskyrkor tillbringade de fem veckor i Nepals huvudstad Katmandu, följt av fyra veckor i södra Indien.

– Vi medverkade i gudstjänsten, ibland ledde vi lovsång, några fick predika och så delade vi vittnesbörd.

De var med i söndagsskolan, och speciellt i Nepal jobbade de mycket med barn och unga.

– Vi var med på ungdomsmöten och fick be för dem, gjorde olika aktiviteter och diskuterade med dem.

De gjorde även praktiskt arbete, målade och hjälpte till vid olika bygg- och renoveringsprojekt.

I Indien fokuserade de på sjuka och hemlösa. De hjälpte till vid en matutdelning och besökte sjukhus.

– Vi gick omkring där, träffade människor och pratade med dem och bad för dem. De flesta vi träffade på sjukhuset var mycket tacksamma för förbön eller ens för att någon tagit sig tid att se dem. Vi fick många gånger se hur Gud lett oss till just dem.

Det Maria Höglund bär med sig från de här veckorna är framför allt samtal och människomöten. Från pojken hon mötte en dag när de gick till kyrkan i Katmandu och pratade om framtidsdrömmar till den hemlösa kvinnan hon och en kompis köpte mat åt.

– Det var ett jättestarkt möte att bara sitta på gatan med henne och dela den stunden, även om vi inte hade något gemensamt språk.

Hur har det här halvåret förändrat dig?

– Jag har växt i tron och blivit säkrare och tryggare. Jag känner Gud på ett nytt sätt. En kompis sa att hon ser att jag är förälskad i Jesus på ett helt annat sätt än jag var tidigare. Jag har också lärt mig att oavsett var jag är och vem jag har runt mig och vad som händer, så är det Gud som ser mig.

Emelie Wikblad

Mats Lindgård är domprost och kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Saknad. "Att under lång tid inte kunnat ta del av kyrkans sakrament har känts illa." 3.6.2020 kl. 12:00
Lilian Westerlund har stått bakom kameran vid andakter och barnprogram.

Replot. Hon vill behålla kreativiteten och fantasin men lämnar gärna det hektiska vardagstempot i det förflutna. Lilian Westerlund hoppas på att fler känt av tomrummet och hittar till kyrkan när dörrarna öppnar igen. 4.6.2020 kl. 08:30
"Varför gå över ån efter vatten, vi har ju en fantastisk miljö att vistas i med skärgården runt omkring oss."

Replot. Det är en utmaning att ordna konfirmandarbetet i undantagstider. Huvudsaken är ändå att bygga gemenskap och förtroende, att få förmedla till ungdomarna att de är värdefulla – och kanske att lära dem korvgrillningens ädla konst. 4.6.2020 kl. 08:30
Ruth Vesterlund är församlingspastor i Kvevlax, Solf och Replot församlingar.

Kolumn. "Han leder oss på rätta vägar". Om att vara på väg, mot sommar, semester och nya utmaningar, och om att hitta en plats att vila. 4.6.2020 kl. 08:30
Marcus Jakobsson är kaplan i Närpes församling.

Kolumn. Någon gång händer det att vinden mojnar eller helt avtar − och det blir vindstilla. Då sitter man vackert ute på havet och guppar, utan att kunna göra så mycket. På samma sätt är det i det kristna livet. Utan Guds Ande går det mycket trögt framåt. 4.6.2020 kl. 08:15
Sven-Erik Vesterback från Petalax-Bergö Lokal-tv-förening spelar in en sångstund i Petalax församlingshem.

petalax-bergö. Lokal-tv tävlar inte med nyhetsmedia, utan dokumenterar den lokala historien medan den sker – från föreningar och fullmäktige till församlingen. 4.6.2020 kl. 08:15
Bengt Norrlin är en av dem som skött strömningen av gudstjänsterna från Pedersöre och Jakobstads kyrkor. Nu strömmas gudstjänsten från Esse.

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06
Jari Heikkilä är kaplan i den finska församlingen i Väståboland.

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28

Kolumn. Ungdomsarbetsledarna i Mariehamns församling vill ge tillbaka det som församlingen i tiden gav dem. 22.5.2020 kl. 08:57
Under coronaepidemin har Toni Högbäck hunnit med reparationer på lägergården.

mariehamn. Toni Högbäck har sett kollegerna göra sitt yttersta för att nå ut till dem som inte kan samlas i kyrkan. 22.5.2020 kl. 08:51
Viking Norrbäck med sitt dragspel.

undantagstillstånd. Viking Norrbäck fick somna in i sitt hem i Esse omgiven av sin familj. Det var så han ville ha det. Men coronan gjorde att han inte fick den begravning han önskat. 20.5.2020 kl. 17:26
Anne Hätönen är glad över att hon som kantor verkligen har behövts i de svenska församlingarna.

Borgå. Hon är en musikälskare med trippelexamen, en nordist och språkälskare. Anne Hätönen är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 19.5.2020 kl. 10:16
Robert Lemberg jobbar i Agricola svenska församling.

Växelverkan. "Men nu är ju kyrkan inte bara en programproducent. Församlingen församlas." 19.5.2020 kl. 10:06
I Vanda svenska församling hämtar folk matkassar eller så körs mat hem till personer i riskgruppen berättar diakon Heidi Salminen.

vanda. – Det finns ingen skam i att behöva hjälp, det gör vi alla ibland, säger diakon Heidi Salminen. Hon är med och organiserar mathjälp i Vanda. 19.5.2020 kl. 09:56
Träd kan vi krama även när vi måste hålla avstånd till människor, säger Majen Norrholm. Foto är taget i Ekenäs, när hennes seminarieklass träffades 50 år efter examen.

Närpes. ”Jag har inte haft någon väldig omvändelse, tron har vuxit till vartefter.” Majen Norrholm brukar säga att hon har varit i söndagsskolan i hela sitt liv. 20.5.2020 kl. 09:19