I Nepal fick gruppen från lärjungaskolan tillbringa mycket tid med barn och ungdomar. Här leker Maria Höglund (t.v.) och hennes ledare Angela Reep med två nepalesiska systrar.
I Nepal fick gruppen från lärjungaskolan tillbringa mycket tid med barn och ungdomar. Här leker Maria Höglund (t.v.) och hennes ledare Angela Reep med två nepalesiska systrar.

Ett halvår senare känner hon Gud på ett nytt sätt

Kristinestad.

”Det här halvåret har nog varit det bäst jag gjort. Jag har fått tillbringa så mycket tid med Gud och fördjupas ännu mera i min relation till honom.”

6.5.2020 kl. 09:27

I september förra året reste Maria Höglund iväg till Los Angeles, där den världsvida organisationen som på svenska heter Ungdom med uppgift har en av sina baser. Framför henne låg en halvår lång lärjungaskola.

25-åriga Maria Höglund är uppvuxen i Kristinestad. Under tiden hon studerade till socionom i Åbo hade hon åkt med på en veckas missionsresa till Serbien. Där kände hon att Gud talade till henne om att göra något liknande.

– Jag har alltid varit intresserad av andra länder och kulturer och velat åka utomlands. Men det var ännu så brett: Mission, volontärarbete? Var i världen?

När hon blivit färdig med sina studier jobbade hon på ett grupphem i Pargas. Hon gick Finska Missionssällskapets kurs Min mission och funderade på att ansöka om att åka på några månaders missionspraktik via dem. Gud tycktes ändå visa henne åt ett annat håll.

– Jag kände att jag behöver fördjupa min Gudsrelation först och få växa mera. Det skulle vara lättare för mig att fara och göra något för andra, än att jobba med mig själv.

Hon tittade på Ungdom med uppgifts webbsida. Där fanns en karta med nålar över hela världen som markerade de olika baserna.

Till slut blev det Los Angeles.

Var det som du föreställt dig?

– Det var svårt att föreställa sig hur det skulle vara. Det gick mycket djupare än jag hade trott. Det var väldigt intensivt, säger Maria Höglund.

Varje vecka hade de olika teman och inbjudna föreläsare. Det mest utmanande för henne var att hitta tiden att bearbeta alla intryck och ny kunskap. Hon skrev mycket dagbok.

– Gud svängde mig upp och ner flera gånger.

Från vänner och bekanta som gått lärjungaskolor hade hon hört mycket om den otroliga gemenskapen.

– Jag hade jättehöga förväntningar på en kristen gemenskap. Där fick jag märka att kristna gemenskaper är som alla andra, det finns utmaningar och alla är människor.

Det bästa var att ha den här tiden avskild bara för att vara med Gud, att för en stund ta paus från vardagslivet som rullar på.

– Att bara få växa i min relation till Gud och få se mera av vem han är.

Under veckosluten hann de också bekanta sig med omgivningarna i den vidsträckta miljonstaden, från Hollywood till stranden i Santa Monica, se en match i amerikansk fotboll och uppleva Thanksgiving-firandet.

Efter den 12 veckor långa undervisningsperioden i Los Angeles åkte gruppen med sex elever och två ledare iväg till andra sidan jorden. Inbjudna av lokala samarbetskyrkor tillbringade de fem veckor i Nepals huvudstad Katmandu, följt av fyra veckor i södra Indien.

– Vi medverkade i gudstjänsten, ibland ledde vi lovsång, några fick predika och så delade vi vittnesbörd.

De var med i söndagsskolan, och speciellt i Nepal jobbade de mycket med barn och unga.

– Vi var med på ungdomsmöten och fick be för dem, gjorde olika aktiviteter och diskuterade med dem.

De gjorde även praktiskt arbete, målade och hjälpte till vid olika bygg- och renoveringsprojekt.

I Indien fokuserade de på sjuka och hemlösa. De hjälpte till vid en matutdelning och besökte sjukhus.

– Vi gick omkring där, träffade människor och pratade med dem och bad för dem. De flesta vi träffade på sjukhuset var mycket tacksamma för förbön eller ens för att någon tagit sig tid att se dem. Vi fick många gånger se hur Gud lett oss till just dem.

Det Maria Höglund bär med sig från de här veckorna är framför allt samtal och människomöten. Från pojken hon mötte en dag när de gick till kyrkan i Katmandu och pratade om framtidsdrömmar till den hemlösa kvinnan hon och en kompis köpte mat åt.

– Det var ett jättestarkt möte att bara sitta på gatan med henne och dela den stunden, även om vi inte hade något gemensamt språk.

Hur har det här halvåret förändrat dig?

– Jag har växt i tron och blivit säkrare och tryggare. Jag känner Gud på ett nytt sätt. En kompis sa att hon ser att jag är förälskad i Jesus på ett helt annat sätt än jag var tidigare. Jag har också lärt mig att oavsett var jag är och vem jag har runt mig och vad som händer, så är det Gud som ser mig.

Emelie Wikblad

Kirsi Saarinen är på slutrakan med sina teologiska studier. Hon granskar bokföringar vid polisinrättningen.

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00
Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
Joanna Holm är tf diakoniarbetare i Solfs församling.

Kolumn. "Kan jag välja att också lägga orosmolnen och de orealistiska förväntningarna bakom mig?" 31.5.2023 kl. 16:41
Mia Aspgård är trädgårdsmästare. På Solfs begravningsplats jobbar hon från maj till oktober.

Solf. Solfs begravningsplats är i goda händer när säsongsarbetaren Mia Aspgård börjar jobba i maj. Vilka blommor ska man satsa på för enkel skötsel? Hur hinner hon med 300 avtalsgravar? Och vad tänker hon om alla de döda? 31.5.2023 kl. 16:38
Urda Lindberg har fascinerats av bibliska berättelser ända sedan barn.

BORGÅ. Också i sommar blir det kaffeandakter i Borgå, en omtyckt tradition. Urda Lindberg sköter musiken. Som barn fick hon inte klinka på pianot. ”Nå lär mig då!” sa hon till sin pappa som var kantor i Pernå. 31.5.2023 kl. 16:34
Det är viktigt att församlingen ordnar program också sommartid, säger Mari Johnson.

vanda. Församlingsverksamheten fortsätter rulla trots semestertider. Under sommaren satsar man mycket på gemenskapsbyggande program i Vanda. 31.5.2023 kl. 16:27
Britta Hannus-Gullmets vid ett av kyrkstallen i Närpes.
FOTO: Håkan Gullmets

NÄRPES. Snart anländer ett hästekipage till kyrkstallarna i Närpes. I sommar bjuds det på demonstration av hur stallarna vid kyrkan användes förr i tiden. 31.5.2023 kl. 09:37
Rose-May Friman. FOTO: PRIVAT

Kolumn. Kyrkan är en traditionsbärare – inte ett museum, skriver Rose-May Friman. 31.5.2023 kl. 09:29
Nådehjonen sjunger i maj 2023. FOTO: Ann-May Lövdahl

Kristinestad. I Lappfjärd finns en kör med ett spännande namn: Nådehjonen. Hur kom den till, och hurdana sånger hittar man på repertoaren? Kantor Anna Karin Martikainen berättar. 31.5.2023 kl. 09:20
Bröstvärnet bakom Mats Edman har på bilden ännu inte fått sin slutliga färg. Stolen framför honom är en modellstol av de nya löstagbara församlingsmedlemmarna erbjuds bekosta.

nykarleby. Den 11 juni blir en festlig dag för Nykarleby församling då man får fira att kyrkan tas i bruk igen efter drygt ett års renovering. 31.5.2023 kl. 01:00

Kolumn. I skrivande stund har vi äntligen fått regn. Vattnet sugs upp genom växternas rötter, cellager och grenar. Skapelsens underbara växtkraft resulterar snart i näringsrika frukter, bär, grönsaker och färgsprakande blommor. 31.5.2023 kl. 01:00
Alf Wallin balanserar på bommen påhejad av Kati Nordström.

nykarleby. När skogsdungen bakom församlingshemmet i Jeppo gallrades trodde man att barnens lekplats var förstörd. Men efter att ha sörjt skogen satte sig Kati Nordström på en sten och funderade. 31.5.2023 kl. 01:00
Patrica Strömbäck är ny kaplan i Närpes församling. FOTO: CLAIRE DEPIT

NÄRPES. Nya Närpeskaplanen Patrica Strömbäck trivs bäst med att prata med och lyssna på människor. 19.5.2023 kl. 10:46
Malin Backman, Ly Liljedahl, Hanna Wester, Anna-Maria Nyström hör till Vänmammornas styrelse. Barnen heter Ines och Elis Öst, Minea Liljedahl, Ted Wester, Lydia och Cleo Nyström.

jakobstad. Jakobstads svenska församling samarbetar med en nybildad förening för mammor i staden med omnejd. Föreningen Jakobstads Vänmammors mål är att skapa nätverk och minska ensamheten bland mammor. 19.5.2023 kl. 10:23

Kolumn. Jag har nyligen kommit tillbaka efter en helg i Helsingfors med en grupp ungdomar från vår församling. Under helgen besökte vi bland annat olika församlingar och funderade en hel del på olikheter, gemenskap, förnyelse och tradition. 19.5.2023 kl. 10:14