Erik Blomqvist följer ännu med vad som händer i kyrkan. Men jag går inte i kyrkan varje söndag, nu ser man ju gudstjänsten i Larsmo när-tv, säger han.
Erik Blomqvist följer ännu med vad som händer i kyrkan. Men jag går inte i kyrkan varje söndag, nu ser man ju gudstjänsten i Larsmo när-tv, säger han.

Fick sista lönen i mark och första pensionen i euro

Larsmo.

Erik Blomqvist hann vara kyrkvaktmästare i Larsmo i 34 år innan han gick i pension 2001.

5.5.2020 kl. 01:00

Jag gick i pension när euron kom, säger han. Jag fick min sista lön i mark och min första pension i euro, säger han.

Det började med att kyrkoherden Sven Englund bad honom komma till sakristian en fredag då kyrkorådet hade möte.

– Det gjorde jag, och nästa dag började jag. Det var inte några större ceremonier än så.

Erik Blomqvist började i församlingens tjänst på deltid den 1 september 1967.

– Min första lediga söndag var på allhelgona 1969, då var jag sjukledig. Jag jobbade deltid men sju dagar i veckan. Man skulle vara anträffbar. Först när jag började på heltid fick jag semester, och i slutet av sjuttiotalet fick jag en ledig söndag varje månad.

När han blev anställd saknade församlingen ett församlingshem. När det byggdes 1975 blev han anställd på heltid. Då började han också avyttra sitt jordbruk i Fagernäs med fyra kor, som han haft på sidan om.

– Redan i ett tidigt skede började församlingshemmet läcka vatten. Jag har burit ut massvis med vatten därifrån. Det var många vinklar och nivåer på taket, där vattnet trängde sig in.

Det slutade med att församlingshemmet revs och ett nytt byggdes 2008.

Jobbet lärde han sig vartefter. Någon utbildning, förutom några korta kurser, fick han inte.

– Som kyrkvaktmästare måste man kunna ta folk. Man möter dem i olika situationer i livet.

Med glimten i ögat berättar han om några minnen från sina år i församlingens tjänst.

– När jag började som kyrkvaktmästare hölls inga begravningar på lördagar. I vanliga fall hade man jordfästningarna på söndagen en halv timme före gudstjänstens början. Innan gudstjänsten började bars kistan ut till gravhuset och efter gudstjänsten följde gravläggningen. Tanken var att de som kommer till jordfästningen samtidigt är med om gudstjänsten.

Till julen hade församlingen en stor julgran utanför kyrkan. Vanligtvis var den donerad av en skogsägare.

– En jul när vi skulle hämta granen som redan var utsedd fann vi att toppen var borta. Någon hade klättrat upp och sågat toppen av den till julgran år sig.

Ett annat julminne är från hans första
julotta 1967.

– Det var kallt och oljeeldningen vi hade i kyrkan orkade inte värma upp kyrkan. Det fanns två värmepannor men bara en oljebrännare. Halv fyra på morgonen fick jag börja elda med björkved i den andra pannan. Därefter lades en brännare i den också.

En annan händelse som han speciellt minns är från kyrkans 200-årsjubileum 1987.

– Bosundborna hade byggt en kyrkbåt enkom för jubileet. Med den hämtade man biskop Erik Vikström från sin sommarstuga i Kronoby till kyrkan. Också John Vikström var på stugan och det skämtades att om en biskop råkar falla i sjön så har vi en i reserv.

Erik Blomqvist bor fortfarande i Fagernäs med sin hustru. De båda barnen är utflugna.

– Själv var jag ensam barn i familjen. Men jag brukar säga att jag bara har en bror, och han står vid gravhusväggen – fattiggubben.

Johan Sandberg

Karl af Hällström är kaplan i Agricola svenska församling.

Kolumn. "Det är ett underbart tillstånd, men ibland leder det till skador …" 14.10.2020 kl. 00:00
Carola Rantti som är husmor på Nilsasgården tycker om att planera sitt jobb självständigt. Utsikten från kapellet över Storträsket hör till hennes favoriter.

sibbo. – Här springer älgarna, hjortarna och rävarna. Carola Rantti är husmor på Nilsasgården, församlingens mångsidiga lägergård. 14.10.2020 kl. 00:00
Titti Sundblom säger att hantverkande i första hand är en livsstil, inget man nödvändigtvis blir rik på.

mariehamn. Titti Sundblom jobbar med smycken, hon är nämligen guldsmed. Hon är troende sedan länge. – Men det gör ju inte att jag är någon bättre människa. Jag har till exempel ett fruktansvärt temperament. 14.10.2020 kl. 00:00
Tinca Björke är informatör i Mariehamns församling.

Lokalt. Hej då perfektionisten! säger Tinca Björke, informatör i Mariehamns församling. 14.10.2020 kl. 08:00

Väståboland. ”För tjock klang och för osmidig, färdig för museet”, experterna dömde ut orgeln i Korpo kyrka på 1970-talet. Men så blev det inte. Nu firar den 150 år! 14.10.2020 kl. 00:00
Hanna Hofmans superkraft skulle vara att se till att alla människor har tillräckligt med pengar på kontot.

korsnäs. Jobber tar inte slut när klockan slår fyra. Hon möter sina medmänniskor både som diakonen och som Hanna. 14.10.2020 kl. 16:50
Susanne Lindbäck är värd för stickcaféet som sammanstrålar i hennes butik. Att de kunde sticka tröstesjalar var Gunilla Teirs idé.

Kristinestad. Den som besöker en sörjande människa kan bära med sig något som värmer, det ser stickcaféet till. För dem är handarbetet och gemenskapen lika viktiga. 14.10.2020 kl. 16:45
Barbro Wester är medlem i Solfs församling.

Kolumn. Kanske jag salufört kaffepausen lite extra. Kanske är det den jag själv minns från min barndom. För han frågade med glädje i rösten: "blir det kaffepaus?" 14.10.2020 kl. 16:31
Det finns en hel del att fundera kring för att allt ska löpa med verksamheten i Lovisas missionsstuga.

Solf. Från bostad till barn- och ungdomsutrymme till förvaringsplats. Till slut fick Lovisas stuga nytt liv som loppis och café. I dag drivs verksamheten i missionsstugan av cirka 25 frivilliga. 14.10.2020 kl. 16:30
De virtuella allsångerna livas också upp av klipp och vyer utifrån – ungdomarna fick springa ut och kasta höstlöv som bildsättning till Carolas När löven faller.

korsholm. När psalmsången begränsas av säkerhetsskäl får traditionella koncept bli digitala. Körer i alla åldrar leder virtuell allsång under två höstkvällar. 7.10.2020 kl. 08:55
Malena Björkgren är flyktingkoordinator i Åbo svenska församling. Hon vet hur ensam en människa kan vara, och vad kontakt betyder.

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37
Janette Lagerroos är kaplan i Houtskärs
kapellförsamling.

Kolumn. "Jag tänker mig att lärjungarna sitter tysta och lite molokna där bredvid Jesus när han talat, för det är så jag känner mig när jag läser orden. Hur ska jag kunna bli som ett barn igen?" 1.10.2020 kl. 11:29
Det har skrivits otaliga böcker om den omåttligt produktiva och populära psalmförfattaren Anders Frostenson.

Väståboland. Anders Frostenson framstår som gemytlig, känslig, begåvad och lite bohemisk. Han skrev psalmer under promenader, ibland med en stav i snön för att inte glömma. 1.10.2020 kl. 09:56
Åsa Eriksson har fått många viktiga insikter tack vare sina arbetsår inom diakonin.

Borgå. Det är de små sakerna som kan vara avgörande, som att köpa ett sparkbräde till ett barn. Det vet Åsa Eriksson som jobbat många år inom diakonin. Nu står pensionering för dörren. 30.9.2020 kl. 16:18
Sara George är diakoniarbetare i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "Vilken nytta har vi av att allting ser bra ut?" 30.9.2020 kl. 16:09