Diakoniarbetarna i Korsholm
Från vänster: Nina Andrén, 
Leif Galls, Hanna-Maria Hakala, Sandra Mörk och Gun-Lis Landgärds.
Diakoniarbetarna i Korsholm Från vänster: Nina Andrén, Leif Galls, Hanna-Maria Hakala, Sandra Mörk och Gun-Lis Landgärds.

Diakonin kavlar upp ärmarna i en annorlunda vardag

korsholm.

Diakoniarbetarnas telefoner är i flitig användning. Nya behov uppstår, samtidigt som viruset begränsar de vanliga arbetsformerna. Många vill dra sitt strå till stacken och ställer upp för sina grannar.

22.4.2020 kl. 15:29

Mycket är annorlunda, men mycket fungerar också ungefär som förut, konstaterar Leif Galls om diakoniarbetarnas vardag under coronakrisen.

– Det jag märkte snabbt var att det blev större tryck på barnfamiljerna, säger han.

När barnen är hemma går det åt mer mat. Fler barnfamiljer tar nu kontakt med diakonin, behoven är större än vanligt.

I Replot och Kvevlax har mathjälpen fortsatt utan avbrott under coronakrisen.

– Och mat har vi nog fått, idag sitter jag här med flera lådor bröd, säger Nina Andrén.

I Smedsby och Solf stängde matutdelningen de första veckorna, men har nu öppnat igen.

– Det var tur att vi fick igång mathjälpen igen, den behövs verkligen, säger Gun-Lis Landgärds.

På olika sätt har matutdelningarna fått anpassa sig till rådande begränsningar: med färdigpackade matkassar, färre människor på en gång, genom att flytta utdelning utomhus. Inga av de frivilliga som är över 70 år får delta.

Men på mindre orter där alla känner alla kan tröskeln att komma till en matutdelning vara hög. Hanna-Maria Hakala berättar att de i Korsholm försöker sprida budet att de gärna tar emot kassar med torrvaror att dela ut.

Telefonerna går varma

– Vi finns här. Folk kan ringa om de vill prata av sig en stund, om de bara har behov av att få lite variation i vardagen. Man behöver inte ha något problem för att ringa, säger Hanna-Maria Hakala.

Diakonimottagningen är stängd, men diakonerna tar emot enligt tidsbeställning. Allt man vänder sig med till diakonin hålls inom fyra väggar.

Diakonerna i Korsholm håller regelbunden telefonkontakt med sina klienter. Till de grupper som brukar samlas har de skickat brev med lite pyssel och knep och knåp. Födelsedagsuppvaktningar ersätts med brev och telefonsamtal.

Även hos Gun-Lis Landgärds i Solf går telefonen varm. Hon ringer mycket till äldre församlingsbor, och till dem som brukar delta i församlingens grupper.

– Och jag uppmanar dem att ringa andra som brukar vara med i grupperna.

Hon får också samtal från människor som mår psykiskt dåligt och behöver någon att prata med.

Nina Andrén berättar att hon försökt ordna med telefonvänner åt människor som hon vet är ensamma. I Kvevlax startades tillsammans med Röda korset en grupp för att förena dem som vill hjälpa till med dem som behöver hjälp. Via den har människor erbjudit dig att sköta apoteks- eller butiksärenden. Ännu har efterfrågan inte varit så stor.

– Jag tror det finns beredskap för mera än vad vi behövt hittills, säger Nina Andrén.

– Ute på landet fungerar nog den här grannhjälpen, säger Gun-Lis Landgärds. Det är många som vaknar till och gärna vill hjälpa och dra ett strå till stacken.

I Replot bildades ganska snabbt en frivilliggrupp när människor bjöd in sina vänner till en Facebook-grupp och frågade sig: Vad behöver vi göra nu?

När några gubbar i församlingen ville bidra med något konstaterade Leif Galls att församlingen gärna skulle ha ett lager diakonived för eventuella strömavbrott.

– Sagt och gjort, vi har nu haft vedtalko. Det gör ingenting att vi är tio-femton gubbar i skogen med inte två, utan femtio meters, avstånd. Jag lovade att jag bjuder på kaffe sen när vi får vara på samma ställe.

Digital församling når inte alla

I en liten församling är alla delaktiga i arbetet som görs: även diakoniarbetaren får lära sig om videogudstjänster. Leif Galls berättar att han också följt med vad andras strömmade gudstjänster.

– Det har varit helt härliga grejer. Ibland har prästen varit upp och ner och ibland har man inte hört något och en präst såg man bara näsborrarna på.

Men när församlingens verksamhet flyttar ut till webben och sociala medier går många äldre, de som annars går i gudstjänsterna och kommer på samlingar, miste om den, konstaterar Nina Andrén.

– Det är en stor grupp som inte har tillgång, inte bara äldre utan också de mindre bemedlade, säger Gun-Lis Landgärds. De som annars är utanför blir ju ännu mer utanför nu.

En viktig uppgift är att ingjuta hopp i människor som känner sig ensamma och utelämnade. Medan familjerna också kan hitta de positiva sidorna med mer tillsammanstid, drabbas de som är ensamma ännu mer.

– Alla människor behöver få möta en annan människas blick varje dag. Så det kan hända att vi klarar coronaviruset, men jag tror vi kommer att få se mera av psykiskt lidande, säger Gun-Lis.

Det värsta framför?

Det är många som nu har eller kommer att få ansträngd ekonomi, konstaterar Sandra Mörk. Om det kommer till den punkten att pengarna inte räcker till att betala alla räkningar i tid hoppas hon att människor orkar ta tag i det, trots den påfrestande situationen.

Ta det lugnt men ta tag i det genast, är hennes råd. Ring och förhandla om förfallodagen, för att undvika påminnelseavgifter och räntor.

– Om det känns svårt: sök hjälp för att få stöd i att lösa den ekonomiska situationen så fort som möjligt. De flesta ber om hjälp först när skulderna blivit stora.

Diakonin och skuldrådgivningen med flera kan hjälpa.

– Jag tror också att vi inte har sett slutet på det här, säger Nina Andrén.

Det är först när det gått en tid som uteblivna löner kommer att börja kännas av ordentligt.

Även om viruset så småningom ger med sig tror Gun-Lis Landgärds att diakonin har många månader med mycket arbete framför sig.

– Vi får nog kavla upp ärmarna, dra på oss ullsockorna och vara beredda på att jobba hårt de kommande månaderna.

Livet tar inte paus på grund av corona och de vanliga utmaningarna finns kvar.

– De vanliga problemen kvarstår ju, de som vi jobbar med inom diakonin hela tiden, säger Gun-Lis. Vi kan ju inte lägga dem åt sidan och bara prata corona. Det har gjort att vi måste arbeta på ett annat sätt, men grundproblemen kvarstår ju. Våra klienter behöver få den hjälp vi kan ge på något vis i alla fall.



Kontakta diakonin i Korsholms församlingar

Funderar du på hur du kan bidra till diakonins arbete – med din tid, en matkasse, eller något annat? Kontakta diakoniarbetarna i din församling! De finns också där om du behöver du stöd eller bara vill prata med någon.

Korsholm: Hanna-Maria Hakala 044 322 6707, Sandra Mörk 044 356 0530

Kvevlax: Nina Andrén 0440 462 312

Replot: Leif Galls 044 352 0156

Solf: Gun-Lis Landgärds 050 541 4740

Matkassar delas ut:

Torsdagar klockan 14 vid Smedsby församlingsgård.

Torsdagar klockan 17.30–18 på Stundarsvägen 1 i Solf.

Tisdagar i drängstugan i Kvevlax, med tidsbokning. Kontakta Nina Andrén på tfn 0440462312.

Emelie Wikblad

Brita firades också på sommarens konfirmandläger.

esbo. Efter nästan 29 år som präst i Esbo svenska församling har Brita Ahlbeck nu gett över stafettpinnen till sina kolleger. – Det känns en aning vemodigt, men jag vet också att mina kolleger har allt i sin hand. Inget stannar upp, jag ger bara pinnen vidare! 4.2.2021 kl. 15:57
Vi människor behöver ett större nätverk, människor som sätter ner foten när vi inte mår bra, anser psykolog Ida-Maria Sola.

Borgå. Vi är onödigt rädda för att ingripa om någon mår dåligt. – Människor behöver mer hjälp av andra så kallade civila människor, säger psykolog Ida-Maria Sola. Hon har själv mått dåligt och fått hjälp. 21.1.2021 kl. 15:13
Claus Ståhlberg är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Vi gör upp en plan, men i en handvändning kan allt vara borta." 21.1.2021 kl. 15:10
Ditte Nordqvist har undervisat i religion sedan 1998.

Väståboland. Kunskapen i kristendom har förändrats. Religionslärare Ditte Nordqvist i Pargas hoppas att hennes elever får med sig en förståelse för mångfald. 21.1.2021 kl. 14:49
Andreas von Bergmann är församlingssekreterare i Väståbolands svenska församling.

Kolumn. "En dålig vinnare är lika illa som en dålig förlorare." 21.1.2021 kl. 14:43
Emma Audas vill skapa verksamhet för dem som längtar efter nästa steg och efter andlig fördjupning.

Åbo. Emma Audas tror att tystnad och regelbundenhet är två nycklar till fördjupning. 21.1.2021 kl. 14:35
Även om det kan bli långa dagar trivs Stig Granskog med livet som företagare.

Kristinestad. – Jag har varit kvarnägare – så jag kan kan laga mjöl och gryn när som helst om det fordras – och så har jag varit fiskare och sågägare, säger Stig Granskog. 20.1.2021 kl. 14:12

malax. "Det känns riktigt bra att gå under Jesus och apostlarna till arbetet, och stanna upp ett ögonblick under Salvator mundi. Byta några ord." 20.1.2021 kl. 14:08
Mångsidigheten i kantorns jobb tilltalar Emilia Tikkala.

Närpes. Gitarrlektionerna blev orgellektioner – nu studerar Emilia Tikkala kyrkomusik med sikte på att jobba som kantor. Även om hon bor på annan ort har hon kvar ett starkt band till hemförsamlingen i Närpes. 20.1.2021 kl. 14:00
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. "Det är skönt att få göra en nystart. Men det är också viktigt att få städa bort det gamla", skriver Fredrik Kass. 20.1.2021 kl. 13:50
Eva Grop beskriver sig som en praktisk människa. – Det är därför jag är missionssekreterare.

kvevlax. Eva Grop hör till dem som stöder kyrkans utlandsarbete genom att engagera sig i hemförsamlingen. 20.1.2021 kl. 13:46
Också i det nya året får vi fortsätta hålla ut och komma ihåg att visa omtanke och omsorg för varandra, säger Fredrik Kass.

kvevlax. Ett samtal med kyrkoherde Fredrik Kass, som reflekterar över året som gått och blickar fram mot det nya år som börjat. 20.1.2021 kl. 13:36
Isela Valve är författare och bor i Jomala.

Kolumn. "Om, tänker jag, men vet att det handlar om nu." 14.1.2021 kl. 15:55
Henrica Lindholm efterlyser en diakoni som präglar hela församlingens verksamhet.

Väståboland. Vad gör vi i praktikten om vi säger att vi tänker på de utsatta? Det är en fråga Henrica Lindholm gärna diskuterar. Hennes hjärta brinner för diakonin. 14.1.2021 kl. 15:49
Tabita Nordberg jobbar bland annat med retreater, meditation, yoga och ledda pilgrimsvandringar.

jomala. Ofta satsar vi på den fysiska hälsan. Men Tabita Nordberg vet mycket om inre hälsa, och om tolv steg för att må bättre. – Det kräver mod att gå kursen Livsstegen, säger hon. 14.1.2021 kl. 15:38