Diakoniarbetarna i Korsholm
Från vänster: Nina Andrén, 
Leif Galls, Hanna-Maria Hakala, Sandra Mörk och Gun-Lis Landgärds.
Diakoniarbetarna i Korsholm Från vänster: Nina Andrén, Leif Galls, Hanna-Maria Hakala, Sandra Mörk och Gun-Lis Landgärds.

Diakonin kavlar upp ärmarna i en annorlunda vardag

korsholm.

Diakoniarbetarnas telefoner är i flitig användning. Nya behov uppstår, samtidigt som viruset begränsar de vanliga arbetsformerna. Många vill dra sitt strå till stacken och ställer upp för sina grannar.

22.4.2020 kl. 15:29

Mycket är annorlunda, men mycket fungerar också ungefär som förut, konstaterar Leif Galls om diakoniarbetarnas vardag under coronakrisen.

– Det jag märkte snabbt var att det blev större tryck på barnfamiljerna, säger han.

När barnen är hemma går det åt mer mat. Fler barnfamiljer tar nu kontakt med diakonin, behoven är större än vanligt.

I Replot och Kvevlax har mathjälpen fortsatt utan avbrott under coronakrisen.

– Och mat har vi nog fått, idag sitter jag här med flera lådor bröd, säger Nina Andrén.

I Smedsby och Solf stängde matutdelningen de första veckorna, men har nu öppnat igen.

– Det var tur att vi fick igång mathjälpen igen, den behövs verkligen, säger Gun-Lis Landgärds.

På olika sätt har matutdelningarna fått anpassa sig till rådande begränsningar: med färdigpackade matkassar, färre människor på en gång, genom att flytta utdelning utomhus. Inga av de frivilliga som är över 70 år får delta.

Men på mindre orter där alla känner alla kan tröskeln att komma till en matutdelning vara hög. Hanna-Maria Hakala berättar att de i Korsholm försöker sprida budet att de gärna tar emot kassar med torrvaror att dela ut.

Telefonerna går varma

– Vi finns här. Folk kan ringa om de vill prata av sig en stund, om de bara har behov av att få lite variation i vardagen. Man behöver inte ha något problem för att ringa, säger Hanna-Maria Hakala.

Diakonimottagningen är stängd, men diakonerna tar emot enligt tidsbeställning. Allt man vänder sig med till diakonin hålls inom fyra väggar.

Diakonerna i Korsholm håller regelbunden telefonkontakt med sina klienter. Till de grupper som brukar samlas har de skickat brev med lite pyssel och knep och knåp. Födelsedagsuppvaktningar ersätts med brev och telefonsamtal.

Även hos Gun-Lis Landgärds i Solf går telefonen varm. Hon ringer mycket till äldre församlingsbor, och till dem som brukar delta i församlingens grupper.

– Och jag uppmanar dem att ringa andra som brukar vara med i grupperna.

Hon får också samtal från människor som mår psykiskt dåligt och behöver någon att prata med.

Nina Andrén berättar att hon försökt ordna med telefonvänner åt människor som hon vet är ensamma. I Kvevlax startades tillsammans med Röda korset en grupp för att förena dem som vill hjälpa till med dem som behöver hjälp. Via den har människor erbjudit dig att sköta apoteks- eller butiksärenden. Ännu har efterfrågan inte varit så stor.

– Jag tror det finns beredskap för mera än vad vi behövt hittills, säger Nina Andrén.

– Ute på landet fungerar nog den här grannhjälpen, säger Gun-Lis Landgärds. Det är många som vaknar till och gärna vill hjälpa och dra ett strå till stacken.

I Replot bildades ganska snabbt en frivilliggrupp när människor bjöd in sina vänner till en Facebook-grupp och frågade sig: Vad behöver vi göra nu?

När några gubbar i församlingen ville bidra med något konstaterade Leif Galls att församlingen gärna skulle ha ett lager diakonived för eventuella strömavbrott.

– Sagt och gjort, vi har nu haft vedtalko. Det gör ingenting att vi är tio-femton gubbar i skogen med inte två, utan femtio meters, avstånd. Jag lovade att jag bjuder på kaffe sen när vi får vara på samma ställe.

Digital församling når inte alla

I en liten församling är alla delaktiga i arbetet som görs: även diakoniarbetaren får lära sig om videogudstjänster. Leif Galls berättar att han också följt med vad andras strömmade gudstjänster.

– Det har varit helt härliga grejer. Ibland har prästen varit upp och ner och ibland har man inte hört något och en präst såg man bara näsborrarna på.

Men när församlingens verksamhet flyttar ut till webben och sociala medier går många äldre, de som annars går i gudstjänsterna och kommer på samlingar, miste om den, konstaterar Nina Andrén.

– Det är en stor grupp som inte har tillgång, inte bara äldre utan också de mindre bemedlade, säger Gun-Lis Landgärds. De som annars är utanför blir ju ännu mer utanför nu.

En viktig uppgift är att ingjuta hopp i människor som känner sig ensamma och utelämnade. Medan familjerna också kan hitta de positiva sidorna med mer tillsammanstid, drabbas de som är ensamma ännu mer.

– Alla människor behöver få möta en annan människas blick varje dag. Så det kan hända att vi klarar coronaviruset, men jag tror vi kommer att få se mera av psykiskt lidande, säger Gun-Lis.

Det värsta framför?

Det är många som nu har eller kommer att få ansträngd ekonomi, konstaterar Sandra Mörk. Om det kommer till den punkten att pengarna inte räcker till att betala alla räkningar i tid hoppas hon att människor orkar ta tag i det, trots den påfrestande situationen.

Ta det lugnt men ta tag i det genast, är hennes råd. Ring och förhandla om förfallodagen, för att undvika påminnelseavgifter och räntor.

– Om det känns svårt: sök hjälp för att få stöd i att lösa den ekonomiska situationen så fort som möjligt. De flesta ber om hjälp först när skulderna blivit stora.

Diakonin och skuldrådgivningen med flera kan hjälpa.

– Jag tror också att vi inte har sett slutet på det här, säger Nina Andrén.

Det är först när det gått en tid som uteblivna löner kommer att börja kännas av ordentligt.

Även om viruset så småningom ger med sig tror Gun-Lis Landgärds att diakonin har många månader med mycket arbete framför sig.

– Vi får nog kavla upp ärmarna, dra på oss ullsockorna och vara beredda på att jobba hårt de kommande månaderna.

Livet tar inte paus på grund av corona och de vanliga utmaningarna finns kvar.

– De vanliga problemen kvarstår ju, de som vi jobbar med inom diakonin hela tiden, säger Gun-Lis. Vi kan ju inte lägga dem åt sidan och bara prata corona. Det har gjort att vi måste arbeta på ett annat sätt, men grundproblemen kvarstår ju. Våra klienter behöver få den hjälp vi kan ge på något vis i alla fall.



Kontakta diakonin i Korsholms församlingar

Funderar du på hur du kan bidra till diakonins arbete – med din tid, en matkasse, eller något annat? Kontakta diakoniarbetarna i din församling! De finns också där om du behöver du stöd eller bara vill prata med någon.

Korsholm: Hanna-Maria Hakala 044 322 6707, Sandra Mörk 044 356 0530

Kvevlax: Nina Andrén 0440 462 312

Replot: Leif Galls 044 352 0156

Solf: Gun-Lis Landgärds 050 541 4740

Matkassar delas ut:

Torsdagar klockan 14 vid Smedsby församlingsgård.

Torsdagar klockan 17.30–18 på Stundarsvägen 1 i Solf.

Tisdagar i drängstugan i Kvevlax, med tidsbokning. Kontakta Nina Andrén på tfn 0440462312.

Emelie Wikblad

– Det var välgörande att sätta fokus på något utanför ens egna tankar och att se resultat av ens arbete, säger Kaj Löfvik.

korsholm. Att få ta del av Kaj Löfviks naturintresse är en njutning i såväl ord som bild. Den här dagen skriver han på Facebook: ”Sol och värme för en frusen trädgård är som kärlek för en frusen själ, plötsligt är det som var snö och is ett blommande paradis.” 28.4.2021 kl. 09:30
Lilian Westerlund är mångsysslare i Replots
församling.

Kolumn. "Nu är det vår och aldrig är väl Guds nåd så påtaglig? Det är kanske aldrig annars så lätt att se hela kristendomens budskap gestalta sig framför våra ögon." 28.4.2021 kl. 09:30
Linda Frejborg och Jens Nyberg skulle gärna ha firat med sina nära, men huvudsaken är ändå att de gifter sig.

Borgå. De fick ställa in det mesta av sitt planerade bröllop – men ser ändå fram emot att bli gifta. 28.4.2021 kl. 09:30
Solveig Halonen är förvaltningssekreterare i Vanda svenska församling.

Kolumn. En blå klänning och en känsla av förväntan. Solveig Halonen skriver om det vi inte kan välja – och om sakerna vi kan. 28.4.2021 kl. 09:30
I folkmusikbandet Ratatosk spelar 
Frank Berger vevliran Hildegard.

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17
Även om han fått bönesvar
har Kenth Kummel erfarit
att det inte finns
någon kvickfix. Det kan ta tid.

jakobstad. I över tio år levde Kenth Kummel och hans fru som i två olika läger. Hon var församlingsaktiv medan han föredrog kompisarna på krogen. 14.4.2021 kl. 10:14

MALAX . Leif Tast vill vara ett stöd för människor omkring sig. I församlingen önskar han sig låga trösklar. 14.4.2021 kl. 10:14
Ingemo Gullans gillar att jaga - framför allt för naturupplevelsens skull.

NÄRPES . Ingemo Gullans är en sann föreningsmänniska, men hon njuter också av stillhet och ro. 14.4.2021 kl. 10:25
Bernice Haglund-Wikström, Nina Vikman och Tanya Östman är församlingsfaddrar i Jakobstad. Haglund-Wikström är fadder åt Leo Östman, sex månader.

jakobstad. Församlingsfaddrarna är församlingens utsträckta hand till de allra yngsta medlemmarna. Flera som vill axla den rollen behövs. 14.4.2021 kl. 10:08

Kolumn. Den senaste tiden tror jag att många av oss har tänkt på hur det riktigt ska bli med pandemin som härjar i vår värld och med de restriktioner vi har. Så är det i alla fall för mig. I skrivande stund ter sig nog åtminstone närframtiden synnerligen oviss. 14.4.2021 kl. 10:01
Tuija Wilman visar upp dopsymbolerna: dopträdet som står i kyrkan, ljuset och sockorna den nydöpta får som gåvor.

Borgå. För någon är dopet tradition, något som hör till. Någon annan minns den fina relation de haft till sin egen fadder. 14.4.2021 kl. 08:45
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30
Oscar Taht blev hjälpledare för att han inte ville att skriban bara skulle bli en engångsupplevelse.

vanda. – Det känns som att vi unga har lämnats mer som en sidotanke, säger Oscar Taht. 14.4.2021 kl. 08:30
Ebba-Stina Beukelman hoppas på att ge över stafettpinnen till någon som vill ta vara på de möjligheter som finns i församlingen.

Solf. Ebba-Stina Beukelman ville jobba i församling. Att det skulle vara som barnledare hade hon inte föreställt sig. 14.4.2021 kl. 08:30

Kolumn. Många var i början tveksamma till de nya streamade lösningarna, de kunde väl inte ersätta en traditionell gudstjänst? 14.4.2021 kl. 08:30