Diakoniarbetarna i Korsholm
Från vänster: Nina Andrén, 
Leif Galls, Hanna-Maria Hakala, Sandra Mörk och Gun-Lis Landgärds.
Diakoniarbetarna i Korsholm Från vänster: Nina Andrén, Leif Galls, Hanna-Maria Hakala, Sandra Mörk och Gun-Lis Landgärds.

Diakonin kavlar upp ärmarna i en annorlunda vardag

korsholm.

Diakoniarbetarnas telefoner är i flitig användning. Nya behov uppstår, samtidigt som viruset begränsar de vanliga arbetsformerna. Många vill dra sitt strå till stacken och ställer upp för sina grannar.

22.4.2020 kl. 15:29

Mycket är annorlunda, men mycket fungerar också ungefär som förut, konstaterar Leif Galls om diakoniarbetarnas vardag under coronakrisen.

– Det jag märkte snabbt var att det blev större tryck på barnfamiljerna, säger han.

När barnen är hemma går det åt mer mat. Fler barnfamiljer tar nu kontakt med diakonin, behoven är större än vanligt.

I Replot och Kvevlax har mathjälpen fortsatt utan avbrott under coronakrisen.

– Och mat har vi nog fått, idag sitter jag här med flera lådor bröd, säger Nina Andrén.

I Smedsby och Solf stängde matutdelningen de första veckorna, men har nu öppnat igen.

– Det var tur att vi fick igång mathjälpen igen, den behövs verkligen, säger Gun-Lis Landgärds.

På olika sätt har matutdelningarna fått anpassa sig till rådande begränsningar: med färdigpackade matkassar, färre människor på en gång, genom att flytta utdelning utomhus. Inga av de frivilliga som är över 70 år får delta.

Men på mindre orter där alla känner alla kan tröskeln att komma till en matutdelning vara hög. Hanna-Maria Hakala berättar att de i Korsholm försöker sprida budet att de gärna tar emot kassar med torrvaror att dela ut.

Telefonerna går varma

– Vi finns här. Folk kan ringa om de vill prata av sig en stund, om de bara har behov av att få lite variation i vardagen. Man behöver inte ha något problem för att ringa, säger Hanna-Maria Hakala.

Diakonimottagningen är stängd, men diakonerna tar emot enligt tidsbeställning. Allt man vänder sig med till diakonin hålls inom fyra väggar.

Diakonerna i Korsholm håller regelbunden telefonkontakt med sina klienter. Till de grupper som brukar samlas har de skickat brev med lite pyssel och knep och knåp. Födelsedagsuppvaktningar ersätts med brev och telefonsamtal.

Även hos Gun-Lis Landgärds i Solf går telefonen varm. Hon ringer mycket till äldre församlingsbor, och till dem som brukar delta i församlingens grupper.

– Och jag uppmanar dem att ringa andra som brukar vara med i grupperna.

Hon får också samtal från människor som mår psykiskt dåligt och behöver någon att prata med.

Nina Andrén berättar att hon försökt ordna med telefonvänner åt människor som hon vet är ensamma. I Kvevlax startades tillsammans med Röda korset en grupp för att förena dem som vill hjälpa till med dem som behöver hjälp. Via den har människor erbjudit dig att sköta apoteks- eller butiksärenden. Ännu har efterfrågan inte varit så stor.

– Jag tror det finns beredskap för mera än vad vi behövt hittills, säger Nina Andrén.

– Ute på landet fungerar nog den här grannhjälpen, säger Gun-Lis Landgärds. Det är många som vaknar till och gärna vill hjälpa och dra ett strå till stacken.

I Replot bildades ganska snabbt en frivilliggrupp när människor bjöd in sina vänner till en Facebook-grupp och frågade sig: Vad behöver vi göra nu?

När några gubbar i församlingen ville bidra med något konstaterade Leif Galls att församlingen gärna skulle ha ett lager diakonived för eventuella strömavbrott.

– Sagt och gjort, vi har nu haft vedtalko. Det gör ingenting att vi är tio-femton gubbar i skogen med inte två, utan femtio meters, avstånd. Jag lovade att jag bjuder på kaffe sen när vi får vara på samma ställe.

Digital församling når inte alla

I en liten församling är alla delaktiga i arbetet som görs: även diakoniarbetaren får lära sig om videogudstjänster. Leif Galls berättar att han också följt med vad andras strömmade gudstjänster.

– Det har varit helt härliga grejer. Ibland har prästen varit upp och ner och ibland har man inte hört något och en präst såg man bara näsborrarna på.

Men när församlingens verksamhet flyttar ut till webben och sociala medier går många äldre, de som annars går i gudstjänsterna och kommer på samlingar, miste om den, konstaterar Nina Andrén.

– Det är en stor grupp som inte har tillgång, inte bara äldre utan också de mindre bemedlade, säger Gun-Lis Landgärds. De som annars är utanför blir ju ännu mer utanför nu.

En viktig uppgift är att ingjuta hopp i människor som känner sig ensamma och utelämnade. Medan familjerna också kan hitta de positiva sidorna med mer tillsammanstid, drabbas de som är ensamma ännu mer.

– Alla människor behöver få möta en annan människas blick varje dag. Så det kan hända att vi klarar coronaviruset, men jag tror vi kommer att få se mera av psykiskt lidande, säger Gun-Lis.

Det värsta framför?

Det är många som nu har eller kommer att få ansträngd ekonomi, konstaterar Sandra Mörk. Om det kommer till den punkten att pengarna inte räcker till att betala alla räkningar i tid hoppas hon att människor orkar ta tag i det, trots den påfrestande situationen.

Ta det lugnt men ta tag i det genast, är hennes råd. Ring och förhandla om förfallodagen, för att undvika påminnelseavgifter och räntor.

– Om det känns svårt: sök hjälp för att få stöd i att lösa den ekonomiska situationen så fort som möjligt. De flesta ber om hjälp först när skulderna blivit stora.

Diakonin och skuldrådgivningen med flera kan hjälpa.

– Jag tror också att vi inte har sett slutet på det här, säger Nina Andrén.

Det är först när det gått en tid som uteblivna löner kommer att börja kännas av ordentligt.

Även om viruset så småningom ger med sig tror Gun-Lis Landgärds att diakonin har många månader med mycket arbete framför sig.

– Vi får nog kavla upp ärmarna, dra på oss ullsockorna och vara beredda på att jobba hårt de kommande månaderna.

Livet tar inte paus på grund av corona och de vanliga utmaningarna finns kvar.

– De vanliga problemen kvarstår ju, de som vi jobbar med inom diakonin hela tiden, säger Gun-Lis. Vi kan ju inte lägga dem åt sidan och bara prata corona. Det har gjort att vi måste arbeta på ett annat sätt, men grundproblemen kvarstår ju. Våra klienter behöver få den hjälp vi kan ge på något vis i alla fall.



Kontakta diakonin i Korsholms församlingar

Funderar du på hur du kan bidra till diakonins arbete – med din tid, en matkasse, eller något annat? Kontakta diakoniarbetarna i din församling! De finns också där om du behöver du stöd eller bara vill prata med någon.

Korsholm: Hanna-Maria Hakala 044 322 6707, Sandra Mörk 044 356 0530

Kvevlax: Nina Andrén 0440 462 312

Replot: Leif Galls 044 352 0156

Solf: Gun-Lis Landgärds 050 541 4740

Matkassar delas ut:

Torsdagar klockan 14 vid Smedsby församlingsgård.

Torsdagar klockan 17.30–18 på Stundarsvägen 1 i Solf.

Tisdagar i drängstugan i Kvevlax, med tidsbokning. Kontakta Nina Andrén på tfn 0440462312.

Emelie Wikblad

Kenneth Öster trivs i skogen i Kalax. Foto: Privat

NÄRPES. – Vi får inte glömma bort att vi är människor, hur mycket vi än talar om digitalisering! Kenneth Öster lyfter fram det humana i skola och samhälle. 14.2.2022 kl. 14:40
Luisa Tast. Foto: Privat

Kolumn. Hur kan det vara så enkelt att påbörja nya vanor men så svårt att avsluta dem? undrar Luisa Tast. 14.2.2022 kl. 14:36
Anders Forsman har nyupptäckt Niclas Nylunds orgelmusik och spelar den ofta  i gudstjänsten.

Larsmo. Kantor Anders Forsman spelar numera ofta lokalkomponerad musik i gudstjänsterna. Nu kallar han Niclas Nylund församlingens huskompositör. 3.2.2022 kl. 06:02
Lars Solvin hade tidigare femton anställda under sig. Nu driver han ett enmansföretag.

nykarleby. Som tidigare verkställande direktör har Lars Solvin lärt sig att han vill verkställa, men inte vara direktör. 3.2.2022 kl. 06:01

Kolumn. Som präst i en växande församling har jag sällan tid för ordentlig uppdatering eller komplettering av mina teologiska kunskaper. Vanligtvis får jag nöja mig med en hastig genomgång av ett stycke i en bibelkommentar eller i bästa fall en kortare predikan hos Luther eller kyrkofäderna. Uppdateringen av det teologiska kunnandet blir alltför splittrat och fragmentariskt. Dessvärre är det inte riktigt lätt att hitta böcker i trosläran som på ett naturligt sätt skulle grunda sig på vår kyrkas bekännelse och samtidigt vårda ens trosliv som pastor och själasörjare. 3.2.2022 kl. 06:00
Sofia Rinne och Linnéa Hankalahti gillar att se hur barnen utvecklas och lär sig nytt.

pargas. Det roligaste är att se barnen utvecklas, säger Linnéa Hankalahti och Sofia Rinne. Dagklubben tar i vår också emot tvååringar. 2.2.2022 kl. 11:51
Teemu Hälli tror att vi kommer att märka att coronapandemin sätter spår som tar länge att reparera.

Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42
Det är viktigt att det finns en vän som väntar.

Åbo. Morgonmålet går smidigare och vinterkläderna tycks plötsligt ha blivit mycket lättare att få på när man har en vän som väntar, skriver Malena Björkgren. 2.2.2022 kl. 11:47
En favorit i dagklubben är play-doh-lera.

kvevlax. I många familjer har det blivit mycket hemmatid just nu, och det kan vara svårt att få tiden att gå. Här kommer lite tips från dagklubben om vad man kan göra hemma tillsammans med barnen. 1.2.2022 kl. 12:57
Emilia Kontunen är församlingspastor i Korsholms svenska församling.

Kolumn. I skrivande stund sitter jag hemma vid mitt köksbord under en filt. 1.2.2022 kl. 12:47
Jukka Ihatsu vill vara konsekvent, då vet ungdomarna vad han står för.

kvevlax. För att få ungdomar att öppna upp behöver man ses många gånger och ansikte mot ansikte, konstaterar ungdomsarbetsledare Jukka Ihatsu. 1.2.2022 kl. 12:43
Boris Salo har tillsammans med Larsmo När-TV spelat in åtta avsnitt om Markusevangeliet avsedda för samtal inom smågrupper.

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00
Dan Wickholm säger att han numera verkligen förstår innebörden i att försöka njuta av varje dag.

sibbo. – Vi har det lite annorlunda än många andra, men vi har det bra, säger Dan Wickholm, som förra året utsågs till årets pappa. 1.2.2022 kl. 12:35
Mikael Grönroos är informatör i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "Kyrkan har överlevt ofredsår och krig, tidigare pandemier, svältår och andra prövningar, och när coronapandemin är över står den fortfarande där." 1.2.2022 kl. 11:06
Domkyrkan har lysts upp också tidigare år. Katarina Broas tycker bäst om glädjen och stämningen under ljusfestivalen.

BORGÅ. Det blir en ljusfestival i Borgå också i år. – Vinterns mörker viker och ljuset tar över, säger evenemangsplanerare Katarina Broas. 1.2.2022 kl. 10:59