I undantagstillstånd möter diakoniarbetarna människors oro och praktiska behov

Kristinestad.

Praktisk handräckning eller ett lyssnande öra – diakonin har omsorg om människor på olika sätt. När framtiden är osäker tar man en dag i taget och ser var behoven är störst just nu.

22.4.2020 kl. 15:05

Diakoniarbetarens arbetsvardag ser väldigt annorlunda ut nu jämfört med för sex veckor sedan. Inga-Lene af Hällström jobbar mest hemifrån, en stor del av tiden med headset på huvudet.

– Jag pratar i telefon med folk. Jag ringer och hör hur de har det, om de behöver hjälp med något och pratar lite för att skingra ensamheten.

Även Facebook messenger har fungerat som en diskussionskanal.

I samtalen möter hon en del av den oro och sorg som människor nu bär på.

– Det är ju många som har det väldigt jobbigt med ensamheten, att inte få se sina barn eller barnbarn.

Någon oroar sig för barn som bor utomlands och som de inte vet när de får träffa nästa gång. Någon annan grubblar på hur familjerna ska orka där hemma och få ihop vardagspusslet.

Församlingen samarbetar även med andra aktörer för att erbjuda praktiskt hjälp under coronakrisen och är öppna för utökat samarbete. Kristinestads stad har ett krisnummer dit äldre, personer som tillhör riskgrupper eller personer som sitter i karantän kan ringa om de behöver hjälp med något. Församlingen fick frågan om de kan hjälpa till ifall behovet blir väldigt stort.

– Och det vill vi ju göra, säger Inga-Lene af Hällström.

Inom det här samarbetet har hon till exempel hjälp äldre med att få hem något de behöver från apoteket eller mataffären, eller brev till posten.

Samtidigt har hon märkt att det är många som helst vill klara sig själva.

– Jag upplever att många äldre som jag har pratat med väldigt gärna vill sköta sig själv. De vill ogärna ta emot hjälp för de vill inte vara någon annan till last.

Inga-Lene tror att det här kan bli en utmaning om läget vi befinner oss i blir väldigt utdraget. Att vara stark och självständig kan bli tungt i längden, och då kan behovet av hjälp bli större än vad vi ser idag.

För den som inte hör till en riskgrupp och har tid och ork finns det olika sätt att finnas till för sina medmänniskor i den här situationen.

– Vi har startat en grupp på Facebook för att försöka förena dem som har tid och vilja att hjälpa med dem som behöver hjälp.

Hittills har ändå hjälpbehoven inte egentligen uppenbarat sig den här vägen.

– Det kan ju vara för att man sköter om varandra ganska bra på mindre orter.

Inga-Lene af Hällström råder människor att göra just det: ta kontakt med de du känner, ring och hör hur de har det. Kanske du kan erbjuda dig att rasta en hund eller hämta hem något från affären och lämna det på deras trappa.

– Låt dem prata av sig lite och känna att de inte är ensamma.

För församlingen och diakonins del konstaterar hon att det gäller att ta en dag i taget och se var de största behoven finns just nu.

– Jag önskar ju att folk tar kontakt om de behöver någon att prata med och bolla idéer med.

Om man känner någon som man önskar att församlingen ska ta kontakt med så kan de också göra det.

– Det är svårt för oss att känna till alla människor i en kommun, även om den är liten.

Kontakta diakonin i Kristinestads svenska församling

Diakonissa Siv Hellman 0400 878526

T.f. diakon Birgitta Lillbäck
040 1524840

T.f. diakon Inga-Lene af Hällström 040 5277611

Emelie Wikblad

Skärikyrkans kör har länge velat hitta en vänkör.

Replot. På Kristi himmelsfärdsdag får Skärikyrkans kör välkomna gäster: kören Mixturen från Nätra församling i Sverige och Korallkören från Korsholms svenska församling. 3.5.2023 kl. 21:02
Camilla Svevar är kyrkoherde i Replots församling.

Kolumn. "Även vi vuxna kan ta ett litet skutt genom en vattenpöl, tralla med fåglarna och upptäcka hur livet återvänder i naturen." 3.5.2023 kl. 20:55
Mari Johnson är projektkoordinator i Vanda svenska församling.

Kolumn. Genom att avstå från sociala medier fick jag en chans att stanna upp, lugna mig och samtidigt lyssna in min relation till Gud. 3.5.2023 kl. 20:43
Man måste inte lägga ribban högt med en pilgrimsvandring, intygar de församlingsanställda som nu samarbetar kring flera vandringar.

DOMPROSTERIET. – Pilgrimsvandringen är besläktad med retreaten, och jag tror människor kan behöva sådant i dagens samhälle, säger Minna Silfvergrén. Nu ordnar församlingarna i Östnyland flera vandringar i närmiljön. 3.5.2023 kl. 20:39
Andreas Lundgren utbildade sig först till journalist, men längtade efter något mer.

BORGÅ. Andreas Lundgren är nyanställd församlingspastor i domkyrkoförsamlingen. Som präst vill han förmedla att Gud är ändå med fast det är motigt. 19.4.2023 kl. 14:36
William Snickars, Oscar Nordmyr, Theo Nyståhl, Nathanael Sten, Wilma Mann, Leo Bäcklund, Samantha Nordmyr, Sofia Rönnholm (skymd) och Ariana Lind dubbas till scouter. FOTO: PRIVAT

KORSNÄS. Att knyta knopar och knutar, hur man gör upp eld med tändstål, och första hjälpen. När Korsnäs-scouterna berättar om tre saker som de har lärt sig under sitt första år är det de här de väljer. 27.4.2023 kl. 13:31
Anita Viik-Ingvesgård är van vid att få frågor kring gravväsendet.

Kristinestad. Hur köper man gravplats? Hur länge gäller gravrätten? Anita Viik-Ingvesgård, som jobbar i Kristinestads kyrkliga samfällighet, reder ut några av frågorna. 27.4.2023 kl. 13:26
Daniela Lindberg har övat jonglering inför vårfestens cirkusskola.

vanda. – Jag har alltid gillat att uttrycka mig konstnärligt, säger Daniela Lindberg. Hon arbetstränar i församlingen i Vanda. Näst på schemat står att ordna cirkusskola! 19.4.2023 kl. 14:26
Dopträdet är över två meter högt. Carl-Göran Österbacka iklädd en hatt han själv svarvat.

kvevlax. Kvevlax församling behövde ett dopträd och Carl-Göran Österbacka blev rätt man för uppdraget. – Jag har vuxit upp i ett snickeri, kan man säga. Det över två meter höga dopträdet har nu hittat sin plats i kyrkan. 19.4.2023 kl. 14:19
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. "Kanske kan jag offra mitt liv för någon nära, men hur är det för främlingen?" 19.4.2023 kl. 14:16
Förändringar står för dörren i församlingslivet, men många av dem har att göra med en allmän samhällsutveckling, säger Mats Björklund.

korsholm. När församlingsstrukturen i Korsholm utreds hopar sig lätt frågorna för vanliga församlingsmedlemmar. Vad skulle en eventuell sammanslagning föra med sig? 19.4.2023 kl. 14:13
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Solveig Pått är församlingsmedlem och förtroendevald i Solf.

Kolumn. "En kort solglimt på kall gnistrande snö, en levande tavla och ett fantastiskt skådespel." 5.4.2023 kl. 17:54
Monica Asplund uppskattar det glada i påskfirandet.

Solf. Monica Asplund har påsktraditioner hon utan svårighet övergett. Men så finns också traditioner hon absolut inte vill ge upp. – Jag upplever att vi tar påsken mer från den glada och positiva sidan, säger hon. 5.4.2023 kl. 17:51