I undantagstillstånd möter diakoniarbetarna människors oro och praktiska behov

Kristinestad.

Praktisk handräckning eller ett lyssnande öra – diakonin har omsorg om människor på olika sätt. När framtiden är osäker tar man en dag i taget och ser var behoven är störst just nu.

22.4.2020 kl. 15:05

Diakoniarbetarens arbetsvardag ser väldigt annorlunda ut nu jämfört med för sex veckor sedan. Inga-Lene af Hällström jobbar mest hemifrån, en stor del av tiden med headset på huvudet.

– Jag pratar i telefon med folk. Jag ringer och hör hur de har det, om de behöver hjälp med något och pratar lite för att skingra ensamheten.

Även Facebook messenger har fungerat som en diskussionskanal.

I samtalen möter hon en del av den oro och sorg som människor nu bär på.

– Det är ju många som har det väldigt jobbigt med ensamheten, att inte få se sina barn eller barnbarn.

Någon oroar sig för barn som bor utomlands och som de inte vet när de får träffa nästa gång. Någon annan grubblar på hur familjerna ska orka där hemma och få ihop vardagspusslet.

Församlingen samarbetar även med andra aktörer för att erbjuda praktiskt hjälp under coronakrisen och är öppna för utökat samarbete. Kristinestads stad har ett krisnummer dit äldre, personer som tillhör riskgrupper eller personer som sitter i karantän kan ringa om de behöver hjälp med något. Församlingen fick frågan om de kan hjälpa till ifall behovet blir väldigt stort.

– Och det vill vi ju göra, säger Inga-Lene af Hällström.

Inom det här samarbetet har hon till exempel hjälp äldre med att få hem något de behöver från apoteket eller mataffären, eller brev till posten.

Samtidigt har hon märkt att det är många som helst vill klara sig själva.

– Jag upplever att många äldre som jag har pratat med väldigt gärna vill sköta sig själv. De vill ogärna ta emot hjälp för de vill inte vara någon annan till last.

Inga-Lene tror att det här kan bli en utmaning om läget vi befinner oss i blir väldigt utdraget. Att vara stark och självständig kan bli tungt i längden, och då kan behovet av hjälp bli större än vad vi ser idag.

För den som inte hör till en riskgrupp och har tid och ork finns det olika sätt att finnas till för sina medmänniskor i den här situationen.

– Vi har startat en grupp på Facebook för att försöka förena dem som har tid och vilja att hjälpa med dem som behöver hjälp.

Hittills har ändå hjälpbehoven inte egentligen uppenbarat sig den här vägen.

– Det kan ju vara för att man sköter om varandra ganska bra på mindre orter.

Inga-Lene af Hällström råder människor att göra just det: ta kontakt med de du känner, ring och hör hur de har det. Kanske du kan erbjuda dig att rasta en hund eller hämta hem något från affären och lämna det på deras trappa.

– Låt dem prata av sig lite och känna att de inte är ensamma.

För församlingen och diakonins del konstaterar hon att det gäller att ta en dag i taget och se var de största behoven finns just nu.

– Jag önskar ju att folk tar kontakt om de behöver någon att prata med och bolla idéer med.

Om man känner någon som man önskar att församlingen ska ta kontakt med så kan de också göra det.

– Det är svårt för oss att känna till alla människor i en kommun, även om den är liten.

Kontakta diakonin i Kristinestads svenska församling

Diakonissa Siv Hellman 0400 878526

T.f. diakon Birgitta Lillbäck
040 1524840

T.f. diakon Inga-Lene af Hällström 040 5277611

Emelie Wikblad

– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Kerstin Lång är viceordförande i församlingsrådet i Korsholms svenska församling och flitig sångare i bland annat kammarkören Psallite.

Kolumn. "Det kan vara hjärtligt och falskt, det kan vara rent och livlöst och allt däremellan." 22.12.2022 kl. 14:48
Elisabet Lundström är församlingssekreterare
i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "De två möts på ett plan som vi vuxna inte längre når. Det blev utom räckhåll när vi kom in i vuxenlivet och lärde oss att planera framtiden" 22.12.2022 kl. 14:37
Bibliodrama kan vara allt från teater till att måla, pyssla eller stilla sig, berättar Elefteria Apostolidou.

BORGÅ. Bibliodrama är ett kreativt sätt att gå in i en bibeltext, med hjälp av exempelvis drama eller konst. – Man får tid att stanna upp och reflektera, säger Elefteria Apostolidou. 22.12.2022 kl. 14:32
Joel Norrvik i centrum av Jakutsk. FOTO: PRIVAT

Kristinestad. Långt inne i östra Sibirien ligger staden Jakutsk. Här arbetade Lappfjärdsbördige Joel Norrvik som missionär, i ett av världens kallaste områden. 21.12.2022 kl. 18:50
Hanna Hofman. FOTO: PRIVAT

Kolumn. Den lilla världen börjar i den stora. Hanna Hofman gläder sig åt att hennes dotter skrev en ukrainsk flickas namn i snön och åt damen som donerade tre par stickade sockor till hjälpsändningen. 21.12.2022 kl. 18:43
Josslas i Närpes i vinterskrud.  FOTO: PRIVAT

NÄRPES. Ulla Holmbergs jular har sett olika ut genom åren, men det viktigaste består: gemenskapen och julens glada budskap. 21.12.2022 kl. 18:33
Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
Chamilla och Kristian Sjöbacka har firat många julhelger på missionsfältet.

Replot. En julotta i Kenya kan bli en besvikelse, men ändå leda till något gott. Och en sillburk i kylen kan ge julkänsla. Chamilla och Kristian Sjöbacka firar jul i Kisumu. 9.12.2022 kl. 09:02
Emma Södergård är hemmamamma och deltidsanställd kanslist i Replot församling. Hennes tips: läs alla sju verserna i psalm 462.

Kolumn. "Församlingens föräldrarbarnträffar gav mig de viktiga vardagskontakterna." 9.12.2022 kl. 08:54
Matias, Tomas, Riikka-Maria och Ella Kolkka är glada över att vara tillbaka i Thailand efter ett längre uppehåll på grund av coronapandemin.

Replot. Luafolket är en minoritet i bergstrakterna i norra Thailand, de kom ursprungligen som flyktingar från Laos. Paret Kolkka har arbetat fram ett skriftspråk och ser till att julens budskap blir tillgängligt på lua. 9.12.2022 kl. 08:43
Be Gud om vägledning för hur du kan hjälpa, säger Henrika Lemberg.

BORGÅ. Det är inte lätt att balansera mellan att fira en mysig jul samtidigt som vi vet hur svårt många har det. Och kan den givmildhet vi uppmanas till öka det upphaussade kring julen? 8.12.2022 kl. 16:25
Annakatri Aho är diakonissa i Vanda svenska församling.

Kolumn. "Det var intressant att inse att allt inte handlar om pengar, utan lika viktigt är att skapa trygga platser där människor får berätta sina egna livsberättelser." 8.12.2022 kl. 16:19