Ett dött frö får liv igen

Kolumn.

Anette Engsbo skriver om torkade frön som blir grönt gräs och saker som måste gå sönder för att nya ska kunna växa.

7.4.2020 kl. 09:04

I vår söndagsskola hänger det en påskkalender på väggen. Tjugo cirklar i olika färger. En grön, åtta lila, en svart, nio vita och en röd. En cirkel för varje helgdag i kyrkan, från fastlagen till pingst. Tillsammans med Väinö och Liisa, huvudfigurerna i vår lärobok, väntar vi med spänning på påsken.

Tillsammans med barnen har vi också skapat en påskträdgård på en stor bricka. Träd, blommor, en stor kulle av sand, en ringlande väg fram till kullen och en nysådd gräsmatta. I den trädgården kommer det att hända mycket spännande under påsken, både något tråkigt och hemskt men också något underbart och mycket fint. Vi vattnar, väntar och ser fram emot att få följa Jesus under påsken.

När vi sådde gräsfrön i trädgården så konstaterade barnen att fröna såg ganska torra och döda ut. ”Hur ska det här torkade fröet kunna börja växa och bli till grönt gräs?” Vi läste i boken och konstaterade att ibland måste något dö före det ska kunna växa igen, precis som torkade frön gör.

Så är det i livet för oss människor också. Ibland ”kraschar” livet, allt går i spillror och vi hittar oss söndriga på botten av oss själva. Kriser kan kännas övermäktiga och man funderar hur man ska kunna återhämta sig och någonsin bli hel igen.

Är det inte som med de torkade fröna och som med Jesus på påsken, att ibland måste något i oss dö för att det nya ska kunna växa fram? Det där gamla i oss måste ibland gå sönder för att det nya ska kunna växa och ta vid. Det nya i oss är oftast det vi från början var tänkta att bli, Guds ursprungliga plan med oss, men som vi av olika anledningar har glömt bort under färden.

Vi borde kanske börja se på våra motgångar med nya ögon. Se kriserna och problemen som en möjlighet att växa som människa och komma närmare Gud. Vi borde inte vara så rädda för att gå sönder utan känna tryggheten i Guds famn och lita på att Han har en plan med våra liv. Precis som med det torkade fröet som får växa till grönskande gräs i vår fina och spännande påskträdgård.


Anette Engsbo är tf. ungdomsledare i Malax församling.

Emelie Wikblad

Olof Jern är ungdomsarbetsledare i Solfs församling.

Kolumn. "I Bibeln står det att skapelsen slits ut som en klädnad. Det börjar märkas här och nu." 11.11.2021 kl. 11:18
Ruth Vesterlund hade inte en tanke på att bli präst, men hennes erfarenheter ledde henne till teologistudier.

Solf. Ruth Vesterlund var så sjuk att hon redan tagit avsked av sin familj – då upplevde hon att Gud ingrep. Efter det vill hon föra in människor i Guds närhet, inte minst under de bön- och lovsångskvällar som ordnas i Solf. 11.11.2021 kl. 11:14
Cay-Håkan Englund har bearbetat svåra upplevelser med hjälp av musik. (Foto: Privat)

PETALAX-BERGÖ. Cay-Håkan Englund bearbetade sitt liv med hjälp av kompositioner som skapar dramatiska bilder i lyssnarens inre. 10.11.2021 kl. 17:06
– Kyrkan har en trygghet att erbjuda, säger Annika Lumme. (FOTO: Hanna Hofman)

KORSNÄS. Hallå där, Annika Lumme! Du är ny ungdomsarbetsledare i Korsnäs för-samling. Vad ser du mest fram emot i det nya jobbet? 10.11.2021 kl. 17:02
Johanna Granlund är församlingssekreterare i 
Petalax och Bergö församlingar. (Foto: Privat)

Kolumn. Tänk om det heliga glimrar till också i de minsta gesterna av omtanke och vänlighet? 10.11.2021 kl. 16:57
Inga-Lene af Hällström, tf diakon i Kristinestads svenska församling (Foto: Privat)

Kolumn. ”Visst skulle jag vara glad, bara jag inte hade så många bekymmer.” Speciellt nattetid dyker de upp och förstör nattsömnen. Ekonomi, relationer och hälsa kan ofta ge oro och bekymmer. 2.11.2021 kl. 18:28
Marco Harju har i huvudsak hand om ungdomsarbetet i Jeppo och Munsala.

nykarleby. Nykarleby är en ort som vikarierande ungdomsledaren Marco Harju inte känner till. – Det är en enda upptäcktsresa, säger han. 29.10.2021 kl. 12:54
Marita Holmlunds hjärta klappar för barnen.

nykarleby. I nästan fyrtio år jobbade Marita Holmlund som barnträdgårdslärare i Munsala. Barnen står henne fortfarande varmt om hjärtat. 29.10.2021 kl. 12:52

Kolumn. I ett japanskt fångläger under andra världskriget ställdes en division skotska soldater inför en rasande fångvaktare. En spade saknades. Den skulle genast hittas, annars! När ingen rörde sig, slet officeren upp sitt vapen och hotade att döda dem alla. 29.10.2021 kl. 12:46
– Nu som pensionär hinner jag njuta av naturen på ett helt nytt sätt. Jag tycker till och med om höstmörkret! säger Hans-Erik Lindqvist. (FOTO: PRIVAT)

NÄRPES. – Jag är tacksam för att jag fick en chans till i livet! säger Hans-Erik Lindqvist. 28.10.2021 kl. 10:53
– Jag vill möta människorna där de är, säger Maria Sten. (Foto: Emelie Wikblad)

Kristinestad. Maria Sten har i sitt arbete fokus på vuxna i kyrkan. I allhelgonatid möts vi i ett samtal om sorg, tröst och mod. 28.10.2021 kl. 10:44
– Man kan paja kompisen på ryggen och pussa och krama, om man vill trösta, säger Signe 4 år.

korsholm. Några barn i Korsholm har funderat på vad som händer efter döden. Och de ger många bra tips: om man saknar någon kan man ha en tyst stund för sig själv. Och bästa sättet att trösta en kompis är till exempel att ge kramar. 28.10.2021 kl. 00:00
Glenn Johansson säger att han mognat på många plan tack vare uppdraget som hjälpledare.

BORGÅ. – För en gångs skull ledde grupptryck till en positiv sak, säger Glenn Johansson. Han valde att bli hjälpledare i församlingen. 28.10.2021 kl. 00:00
Camilla Ekholm är kyrkoherde i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "Hur ofta har inte jag brustit?" 28.10.2021 kl. 00:00
Patrik Frisk och andra församlingsanställda strävar efter att också satsa på musiken under församlingskvällarna.

sibbo. Församlingskvällar är ett nytt koncept man vill testa i Sibbo. Första träffen drog femtio personer. – Vi uppfinner inte hjulet igen, men behovet av gemenskap finns, säger Patrik Frisk. 28.10.2021 kl. 00:00