Ett dött frö får liv igen

Kolumn.

Anette Engsbo skriver om torkade frön som blir grönt gräs och saker som måste gå sönder för att nya ska kunna växa.

7.4.2020 kl. 09:04

I vår söndagsskola hänger det en påskkalender på väggen. Tjugo cirklar i olika färger. En grön, åtta lila, en svart, nio vita och en röd. En cirkel för varje helgdag i kyrkan, från fastlagen till pingst. Tillsammans med Väinö och Liisa, huvudfigurerna i vår lärobok, väntar vi med spänning på påsken.

Tillsammans med barnen har vi också skapat en påskträdgård på en stor bricka. Träd, blommor, en stor kulle av sand, en ringlande väg fram till kullen och en nysådd gräsmatta. I den trädgården kommer det att hända mycket spännande under påsken, både något tråkigt och hemskt men också något underbart och mycket fint. Vi vattnar, väntar och ser fram emot att få följa Jesus under påsken.

När vi sådde gräsfrön i trädgården så konstaterade barnen att fröna såg ganska torra och döda ut. ”Hur ska det här torkade fröet kunna börja växa och bli till grönt gräs?” Vi läste i boken och konstaterade att ibland måste något dö före det ska kunna växa igen, precis som torkade frön gör.

Så är det i livet för oss människor också. Ibland ”kraschar” livet, allt går i spillror och vi hittar oss söndriga på botten av oss själva. Kriser kan kännas övermäktiga och man funderar hur man ska kunna återhämta sig och någonsin bli hel igen.

Är det inte som med de torkade fröna och som med Jesus på påsken, att ibland måste något i oss dö för att det nya ska kunna växa fram? Det där gamla i oss måste ibland gå sönder för att det nya ska kunna växa och ta vid. Det nya i oss är oftast det vi från början var tänkta att bli, Guds ursprungliga plan med oss, men som vi av olika anledningar har glömt bort under färden.

Vi borde kanske börja se på våra motgångar med nya ögon. Se kriserna och problemen som en möjlighet att växa som människa och komma närmare Gud. Vi borde inte vara så rädda för att gå sönder utan känna tryggheten i Guds famn och lita på att Han har en plan med våra liv. Precis som med det torkade fröet som får växa till grönskande gräs i vår fina och spännande påskträdgård.


Anette Engsbo är tf. ungdomsledare i Malax församling.

Emelie Wikblad

– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Kerstin Lång är viceordförande i församlingsrådet i Korsholms svenska församling och flitig sångare i bland annat kammarkören Psallite.

Kolumn. "Det kan vara hjärtligt och falskt, det kan vara rent och livlöst och allt däremellan." 22.12.2022 kl. 14:48
Elisabet Lundström är församlingssekreterare
i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "De två möts på ett plan som vi vuxna inte längre når. Det blev utom räckhåll när vi kom in i vuxenlivet och lärde oss att planera framtiden" 22.12.2022 kl. 14:37
Bibliodrama kan vara allt från teater till att måla, pyssla eller stilla sig, berättar Elefteria Apostolidou.

BORGÅ. Bibliodrama är ett kreativt sätt att gå in i en bibeltext, med hjälp av exempelvis drama eller konst. – Man får tid att stanna upp och reflektera, säger Elefteria Apostolidou. 22.12.2022 kl. 14:32
Joel Norrvik i centrum av Jakutsk. FOTO: PRIVAT

Kristinestad. Långt inne i östra Sibirien ligger staden Jakutsk. Här arbetade Lappfjärdsbördige Joel Norrvik som missionär, i ett av världens kallaste områden. 21.12.2022 kl. 18:50
Hanna Hofman. FOTO: PRIVAT

Kolumn. Den lilla världen börjar i den stora. Hanna Hofman gläder sig åt att hennes dotter skrev en ukrainsk flickas namn i snön och åt damen som donerade tre par stickade sockor till hjälpsändningen. 21.12.2022 kl. 18:43
Josslas i Närpes i vinterskrud.  FOTO: PRIVAT

NÄRPES. Ulla Holmbergs jular har sett olika ut genom åren, men det viktigaste består: gemenskapen och julens glada budskap. 21.12.2022 kl. 18:33
Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
Chamilla och Kristian Sjöbacka har firat många julhelger på missionsfältet.

Replot. En julotta i Kenya kan bli en besvikelse, men ändå leda till något gott. Och en sillburk i kylen kan ge julkänsla. Chamilla och Kristian Sjöbacka firar jul i Kisumu. 9.12.2022 kl. 09:02
Emma Södergård är hemmamamma och deltidsanställd kanslist i Replot församling. Hennes tips: läs alla sju verserna i psalm 462.

Kolumn. "Församlingens föräldrarbarnträffar gav mig de viktiga vardagskontakterna." 9.12.2022 kl. 08:54
Matias, Tomas, Riikka-Maria och Ella Kolkka är glada över att vara tillbaka i Thailand efter ett längre uppehåll på grund av coronapandemin.

Replot. Luafolket är en minoritet i bergstrakterna i norra Thailand, de kom ursprungligen som flyktingar från Laos. Paret Kolkka har arbetat fram ett skriftspråk och ser till att julens budskap blir tillgängligt på lua. 9.12.2022 kl. 08:43
Be Gud om vägledning för hur du kan hjälpa, säger Henrika Lemberg.

BORGÅ. Det är inte lätt att balansera mellan att fira en mysig jul samtidigt som vi vet hur svårt många har det. Och kan den givmildhet vi uppmanas till öka det upphaussade kring julen? 8.12.2022 kl. 16:25
Annakatri Aho är diakonissa i Vanda svenska församling.

Kolumn. "Det var intressant att inse att allt inte handlar om pengar, utan lika viktigt är att skapa trygga platser där människor får berätta sina egna livsberättelser." 8.12.2022 kl. 16:19