Raili Svahnström (randig blus) står närmast fönstret, Eeva Granström har rött förkläde.
Raili Svahnström (randig blus) står närmast fönstret, Eeva Granström har rött förkläde.

I Nagu gör de gott tillsammans

Nagu.

I Nagu hjälper församlingens ideella arbetare till med Gemensamt Ansvar-insamlingen. – När jag var barn under kriget fick jag ett par skor av en välgörenhetsorganisation, nu betalar jag tillbaka, säger Raili Svahnström.

26.3.2020 kl. 15:20

I Nagu har en grupp frivilliga – eller ideella arbetare, som de kallas idag – i många år jobbat outtröttligt för Gemensamt Ansvar-insamlingen. Varje år på Palmsöndagen ordnar de en församlingslunch, ofta med lotteri och basar. Under årets två andra församlingsluncher samlar de in pengar för missionen.

– Jag är väldigt glad att vi kan ha den här verksamheten, och det är tack vare våra ideella arbetare. Många har varit med troget, år efter år, men vi har också fått med nya. Det är bra att också ha yngre män med, som orkar lyfta diskkorgarna i maskinen! säger Eeva Granström, diakon i Nagu kapellförsamling, som är en del av Väståbolands svenska församling.

Hon berättar att största delen av lunchingredienserna kommer som donationer.

– Förr fick vi ofta älgkött, nu har det varit mycket hjortdjur. Våra ideella arbetare har lokala kontakter. Ibland har de som jagar fått jaga på församlingens marker och gett sitt bidrag på det sättet. Andra har donerat morötter och potatisar och pumpor – lite beroende på årstiden.

Eeva Granström säger att folk känner varandra och hjälper till i Nagu – även om de inte alltid besöker gudstjänsterna.

– Ber man om donationer för ett gott ändamål kan man fråga vackert också i butiken, och får ofta donationer. Företagen och jägarna, alla är med på ett hörn och hjälper. På sätt och vis är hela byn med.

Hon och de ideella arbetarna har tillsammans brukat konstatera att de genom Gemensamt Ansvar-luncherna kan hjälpa familjer på två sätt.

– GA-insamlingens pengar går ju till familjer som behöver hjälp, men dessutom hjälper vi ju dem som kommer och äter. Det är roligt att samlas tillsammans och sitta och prata och äta god, hemgjord mat.

De har försökt hålla priset överkomligt.

– Vi har haft flyktingfamiljer som vi brukat bjuda in till luncherna, och de har fått smaka på typisk finländsk mat. En del av dem har själva velat komma och hjälpa till.

En av de frivilliga som varit med länge är Raili Svahnström.

– I tjugofem år, om inte längre, funderar hon.

Hon kom i tiden med för att hon var intresserad av Gemensamt Ansvar-insamlingen.

– Jag jobbade på banken, och det kom sparbössor från Gemensamt Ansvar-insamlingen som man räknade.

Men hon ville också betala tillbaka för det hon själv fått när hon växte upp under kriget.

– Jag minns att jag som barn fick ett par skor som kom via någon välgörenhetsorganisation. Jag kände att jag får ge tillbaka nu.

Hon berättar att arbetsmängden inför en GA-lunch inte brukat vara överdrivet stor.

– Hela gruppen brukar träffas en gång före middagen och planera, och sedan träffas vi kanske i mindre grupper, enligt behov. Sedan hjälps vi åt med att baka och laga mat.

På en liten ort blir det ofta så att de som är aktiva är aktiva på många håll.

– Vi träffas i olika sammanhang, vi är aktiva Röda Kors-vänner och ordnar bingo och steker våfflor i servicehuset.

Vårens inplanerade GA-lunch skulle traditionsenligt ha gått av stapeln på Palmsöndagen, men på grund av coronaepidemin är den inställd, liksom alla andra samlingar.

– De flesta av oss som skulle arbeta för lunchen är över sjuttio och därför i karantän, påpekar Raili Svahnström.

Men de slutar inte ha kontakt för det.

– När människor blir gamla och ensamma är det tryggt att bo på en liten ort som Nagu. Här är man aldrig ensam. I dessa tider går telefonen het. Det är viktigt att vi håller kontakt med varandra! säger hon.

Och vad GA-lunchen gäller påminner hon om att det kommer nya luncher på hösten.

– Desto bättre blir det nästa gång!

Sofia Torvalds

– Det verkar nog som människor är mer nyfikna på hur det är att jobba som gravgrävare än att vara målare, säger Fredrik Bengts, som gillar att koppla av från vardagen på motorcykeln.

korsholm. Han gräver gravarna och ser till att vardagen kring begravningsplatserna rullar på. Möten med människor i deras sorg har lärt honom något om ödmjukhet och att våga prata om sina egna känslor. 5.8.2021 kl. 08:30
Emma Ahlskog började jobba på gravkontoret i Korsholm i maj i år.

korsholm. ”Gravkontoret, Emma!” svarar en glad röst i telefonen då man ringer till begravningsenheten i Korsholms kyrkliga samfällighet. 5.8.2021 kl. 08:30
Ann-Christine Teir och Heidi Salminen har planerat kursen i vardagseknomi.

vanda. I höst startar en grupp där människor får stöd att fundera på sin vardagsekonomi och hur små förändringar kan göra det lättare att klara sig. 5.8.2021 kl. 08:30
Pamela Granskog bor i Haga där parkerna finns nära.

STADSBO. Pamela Granskog känner sig som helsingforsare i Österbotten och som österbottning i Helsingfors. Om hon skulle få bestämma skulle alla åka på utbyte till andra regioner. 22.7.2021 kl. 06:00
Daniel Norrback

Kolumn. "Med byxfickan full med spik och hammaren i högsta hugg ler jag i vårsolen och tänker: Tack käre Gud att det nu är vedlidrets och stillhetens tid!" 9.6.2021 kl. 19:14
Gunvor Skog­man trivs på resande fot. Här på Lutherresa i Wittenberg.

NÄRPES. Gunvor Skogman blev intresserad av mission redan i ungdomen. I Japan fick hon ett speciellt bönesvar. 9.6.2021 kl. 19:09
Stefan Granqvist bor i cent­rum av Petalax, med utsikt över kyrkan.

petalax. Stefan Granqvists yrkeskarriär har haft fokus på produktionsekonomi och ledarskap. In i den kyrkliga förvaltningen kom han av en slump. 9.6.2021 kl. 18:54
Muhammed Mashhadani gör praktik i Solfs församling inför hösten när han ska börja studera till gårdskarl.

Solf. Han växte upp på en bondgård i Irak. Nu rattar han traktor och gräsklippare i Solfs församling och förbereder sig för att börja yrkesstudier till hösten. 10.6.2021 kl. 08:45
Annika Lumme är barnledare i Solfs församling.

Kolumn. ”Hur kan mina fingrar vara så kloka? Hur kan de veta vad jag har i handen fast jag inte tittar?” 9.6.2021 kl. 15:05
Heidi Lång har mycket erfarenhet som vikarie och tycker att det ska bli roligt att se hur det känns att jobba som kantor ”på riktigt”.

Solf. Först tänkte hon ”inte kan jag jobba med musik”, sedan insåg hon att det var det hon gjort mest. Heidi Lång är van att spela i kyrkan. Nu får hon första gången pröva på alla delar i kantorsjobbet. 9.6.2021 kl. 15:05
Musikensemblen Tuohi ger konsert den 17.6.

BORGÅ. Att stiga in i domkyrkan en timme en sommarkväll och ta del av ett varierat musikutbud är en uppskattad tradition. 9.6.2021 kl. 10:05

Kolumn. Jag sitter och förbereder ett pass kring klimathotet som jag ska hålla för konfirmanderna i sommar. Jag googlar runt och möter rubriken ”Klimatångest allt vanligare bland unga”. Det går inte att undvika frågan – den är alltför närvarande i ungdomars liv idag. Men jag har svårt att veta hur jag ska närma mig den. Hur talar man om den globala uppvärmningen med en generation som allt mer börjar tro att allt hopp är ute? 10.6.2021 kl. 06:30
Emilia Tikkala är sommarkantor och Anna-Pia Svarvar är sommarteolog i Jakobstads svenska församling.

jakobstad. Sommarteolog och sommarkantor. Man kan ju tro att de kommer att jobba mycket tillsammans. Men Anna-Pia Svarvar och Emilia Tikkala vet än så länge bara om en gemensam gudstjänst. 10.6.2021 kl. 07:00
Moa Eklund, Herman Björk och Emilia Westersund är några av hjälpledarna på sommarens skriftskolläger.

jakobstad. Som hjälpledare får man nya vänner, både bland konfirmanderna och bland de övriga ledarna. Och så får man ha kul. 10.6.2021 kl. 06:01
Eftersom kyrkan har ett miljödiplom vill vi vara med, säger Jessica Bergström och Lisbet Nordlund.

mariehamn. En privatperson kan göra små förändringar, en församling kan göra stora. Jessica Bergström och Lisbet Nordlund jobbar med att uppdatera församlingens miljödiplom. 28.5.2021 kl. 09:59