Raili Svahnström (randig blus) står närmast fönstret, Eeva Granström har rött förkläde.
Raili Svahnström (randig blus) står närmast fönstret, Eeva Granström har rött förkläde.

I Nagu gör de gott tillsammans

Nagu.

I Nagu hjälper församlingens ideella arbetare till med Gemensamt Ansvar-insamlingen. – När jag var barn under kriget fick jag ett par skor av en välgörenhetsorganisation, nu betalar jag tillbaka, säger Raili Svahnström.

26.3.2020 kl. 15:20

I Nagu har en grupp frivilliga – eller ideella arbetare, som de kallas idag – i många år jobbat outtröttligt för Gemensamt Ansvar-insamlingen. Varje år på Palmsöndagen ordnar de en församlingslunch, ofta med lotteri och basar. Under årets två andra församlingsluncher samlar de in pengar för missionen.

– Jag är väldigt glad att vi kan ha den här verksamheten, och det är tack vare våra ideella arbetare. Många har varit med troget, år efter år, men vi har också fått med nya. Det är bra att också ha yngre män med, som orkar lyfta diskkorgarna i maskinen! säger Eeva Granström, diakon i Nagu kapellförsamling, som är en del av Väståbolands svenska församling.

Hon berättar att största delen av lunchingredienserna kommer som donationer.

– Förr fick vi ofta älgkött, nu har det varit mycket hjortdjur. Våra ideella arbetare har lokala kontakter. Ibland har de som jagar fått jaga på församlingens marker och gett sitt bidrag på det sättet. Andra har donerat morötter och potatisar och pumpor – lite beroende på årstiden.

Eeva Granström säger att folk känner varandra och hjälper till i Nagu – även om de inte alltid besöker gudstjänsterna.

– Ber man om donationer för ett gott ändamål kan man fråga vackert också i butiken, och får ofta donationer. Företagen och jägarna, alla är med på ett hörn och hjälper. På sätt och vis är hela byn med.

Hon och de ideella arbetarna har tillsammans brukat konstatera att de genom Gemensamt Ansvar-luncherna kan hjälpa familjer på två sätt.

– GA-insamlingens pengar går ju till familjer som behöver hjälp, men dessutom hjälper vi ju dem som kommer och äter. Det är roligt att samlas tillsammans och sitta och prata och äta god, hemgjord mat.

De har försökt hålla priset överkomligt.

– Vi har haft flyktingfamiljer som vi brukat bjuda in till luncherna, och de har fått smaka på typisk finländsk mat. En del av dem har själva velat komma och hjälpa till.

En av de frivilliga som varit med länge är Raili Svahnström.

– I tjugofem år, om inte längre, funderar hon.

Hon kom i tiden med för att hon var intresserad av Gemensamt Ansvar-insamlingen.

– Jag jobbade på banken, och det kom sparbössor från Gemensamt Ansvar-insamlingen som man räknade.

Men hon ville också betala tillbaka för det hon själv fått när hon växte upp under kriget.

– Jag minns att jag som barn fick ett par skor som kom via någon välgörenhetsorganisation. Jag kände att jag får ge tillbaka nu.

Hon berättar att arbetsmängden inför en GA-lunch inte brukat vara överdrivet stor.

– Hela gruppen brukar träffas en gång före middagen och planera, och sedan träffas vi kanske i mindre grupper, enligt behov. Sedan hjälps vi åt med att baka och laga mat.

På en liten ort blir det ofta så att de som är aktiva är aktiva på många håll.

– Vi träffas i olika sammanhang, vi är aktiva Röda Kors-vänner och ordnar bingo och steker våfflor i servicehuset.

Vårens inplanerade GA-lunch skulle traditionsenligt ha gått av stapeln på Palmsöndagen, men på grund av coronaepidemin är den inställd, liksom alla andra samlingar.

– De flesta av oss som skulle arbeta för lunchen är över sjuttio och därför i karantän, påpekar Raili Svahnström.

Men de slutar inte ha kontakt för det.

– När människor blir gamla och ensamma är det tryggt att bo på en liten ort som Nagu. Här är man aldrig ensam. I dessa tider går telefonen het. Det är viktigt att vi håller kontakt med varandra! säger hon.

Och vad GA-lunchen gäller påminner hon om att det kommer nya luncher på hösten.

– Desto bättre blir det nästa gång!

Sofia Torvalds

Ibland är det svårt att koppla bort jobbet om kvällarna, konstaterar Maria Malmsten. Då tar hon gärna skogspromenader med sin hund.

BORGÅ. Var uppmärksam på om ditt barn bara vill vara på sitt rum, slutar med sina hobbyer och äter dåligt. Maria Malmsten är skolkurator sedan 20 år. 3.3.2022 kl. 00:00
Anders Ekberg är kantor i Vanda svenska församling.

Kolumn. "Jag hade provat i smyg i någon tom kyrka." 3.3.2022 kl. 00:00
Musikledare Heidi Åberg vill nå ut till bland annat familjer genom musiken.

vanda. Heidi Åberg är nyanställd musikledare i Vanda svenska församling. Hennes mål är att alla ska få känna sig bekväma i församlingens verksamhet. 3.3.2022 kl. 00:00
Jarl Nystrand ägnade många tiotals år åt hjälparbete i vänförsamlingarna i Estland, vid sidan av sitt vanliga jobb.

BJÖRKÖ. Gamla fönster och förfallna kyrkor – det kom att bli Jarl Nystrands hjärtesak i Korsholms vänförsamlingar i Estland. Han har mött både tacksamhet och upprörda känslor i hjälparbetet. 3.3.2022 kl. 00:00
Berndt Berg är tf kyrkoherde i Replots församling.

Kolumn. "Hjälp mig att bringa kärlek, där hatet gror" 3.3.2022 kl. 00:00
Från vänster Maria Österholm med Johan Niemi i famnen, Erika Riddar med Ivar, Emma Södergård med Vera och Jakob Niemi bygger ett klosstorn.

Replot. En pratstund, lite gott att äta och kravlös tid tillsammans – det får de mammor och barn som träffas en gång i veckan i Replot. Nya välkomnas med! 3.3.2022 kl. 00:00
Rut Åbacka i sitt klassrum i Neema, Kenya. Foto: Albert Häggblom.

NÄRPES. Hallå, Rut Åbacka! Du är missionär och har arbetat i Kenya sedan 1991. Hur ser dina uppdrag och din vardag ut idag? 16.2.2022 kl. 09:43
Marcus Jakobsson. Foto: privat.

Kolumn. ”Herre, till vem skulle vi gå?” utbrast Simon Petrus en gång. Svaret på den frågan är lika aktuellt för oss idag, skriver Marcus Jakobsson. 16.2.2022 kl. 09:36
När Kaj-Gustav Sandholm såg en kyrkorgel för första gången tyckte han den var som cockpiten i ett flygplan.

mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36
Camilla Lervik-Särs tycker om lugnet som en gudstjänst ger henne.

korsholm. Camilla Lervik-Särs älskar virtuella gudstjänster. Medan hon lyssnar lagar hon mat, städar eller promenerar. Och så sjunger hon med, högt och ljudligt! 15.2.2022 kl. 14:38
Rune Lindblom är motorcyklist och präst i Korsholms svenska församling.

Kolumn. "Nu igen, mer än någonsin, upplever jag att känslan hos alla är hopp." 15.2.2022 kl. 14:31
Körsångarna tycker att det är roligt att kunna träffas och sjunga och att det är lite extra kul att göra det utomhus.

korsholm. Det är onsdagskväll och vi närmar oss Korsholms kyrka i Gamla Vasa. Plötsligt hörs glada barnröster från innergården. 15.2.2022 kl. 14:22
Mats Fontell, Brenda Serralde Luna och Gun Geisor är glada över den nyrenoverade ungdomslokalen.

BORGÅ. Verksamheten för barn, ungdomar och familjer i domkyrkoförsamlingen står stark, trots coronatidens vindar. – Vi vill möta människor ansikte mot ansikte, säger Mats Fontell. 15.2.2022 kl. 14:18
Astrid Packalén är medlem i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag kan ju inte lyfta bort det som tynger, inte heller rätta till situationen som vännen befinner sig i." 15.2.2022 kl. 14:10
Församlingens ungdomsverksamhet är kravlös, säger Christer Romberg.

sibbo. Christer Romberg är nyanställd ungdomsarbetsledare i Sibbo. Han vill stötta ungdomarna i en avgörande tid i deras liv och säga: Ni duger som ni är! 15.2.2022 kl. 14:03