Raili Svahnström (randig blus) står närmast fönstret, Eeva Granström har rött förkläde.
Raili Svahnström (randig blus) står närmast fönstret, Eeva Granström har rött förkläde.

I Nagu gör de gott tillsammans

Nagu.

I Nagu hjälper församlingens ideella arbetare till med Gemensamt Ansvar-insamlingen. – När jag var barn under kriget fick jag ett par skor av en välgörenhetsorganisation, nu betalar jag tillbaka, säger Raili Svahnström.

26.3.2020 kl. 15:20

I Nagu har en grupp frivilliga – eller ideella arbetare, som de kallas idag – i många år jobbat outtröttligt för Gemensamt Ansvar-insamlingen. Varje år på Palmsöndagen ordnar de en församlingslunch, ofta med lotteri och basar. Under årets två andra församlingsluncher samlar de in pengar för missionen.

– Jag är väldigt glad att vi kan ha den här verksamheten, och det är tack vare våra ideella arbetare. Många har varit med troget, år efter år, men vi har också fått med nya. Det är bra att också ha yngre män med, som orkar lyfta diskkorgarna i maskinen! säger Eeva Granström, diakon i Nagu kapellförsamling, som är en del av Väståbolands svenska församling.

Hon berättar att största delen av lunchingredienserna kommer som donationer.

– Förr fick vi ofta älgkött, nu har det varit mycket hjortdjur. Våra ideella arbetare har lokala kontakter. Ibland har de som jagar fått jaga på församlingens marker och gett sitt bidrag på det sättet. Andra har donerat morötter och potatisar och pumpor – lite beroende på årstiden.

Eeva Granström säger att folk känner varandra och hjälper till i Nagu – även om de inte alltid besöker gudstjänsterna.

– Ber man om donationer för ett gott ändamål kan man fråga vackert också i butiken, och får ofta donationer. Företagen och jägarna, alla är med på ett hörn och hjälper. På sätt och vis är hela byn med.

Hon och de ideella arbetarna har tillsammans brukat konstatera att de genom Gemensamt Ansvar-luncherna kan hjälpa familjer på två sätt.

– GA-insamlingens pengar går ju till familjer som behöver hjälp, men dessutom hjälper vi ju dem som kommer och äter. Det är roligt att samlas tillsammans och sitta och prata och äta god, hemgjord mat.

De har försökt hålla priset överkomligt.

– Vi har haft flyktingfamiljer som vi brukat bjuda in till luncherna, och de har fått smaka på typisk finländsk mat. En del av dem har själva velat komma och hjälpa till.

En av de frivilliga som varit med länge är Raili Svahnström.

– I tjugofem år, om inte längre, funderar hon.

Hon kom i tiden med för att hon var intresserad av Gemensamt Ansvar-insamlingen.

– Jag jobbade på banken, och det kom sparbössor från Gemensamt Ansvar-insamlingen som man räknade.

Men hon ville också betala tillbaka för det hon själv fått när hon växte upp under kriget.

– Jag minns att jag som barn fick ett par skor som kom via någon välgörenhetsorganisation. Jag kände att jag får ge tillbaka nu.

Hon berättar att arbetsmängden inför en GA-lunch inte brukat vara överdrivet stor.

– Hela gruppen brukar träffas en gång före middagen och planera, och sedan träffas vi kanske i mindre grupper, enligt behov. Sedan hjälps vi åt med att baka och laga mat.

På en liten ort blir det ofta så att de som är aktiva är aktiva på många håll.

– Vi träffas i olika sammanhang, vi är aktiva Röda Kors-vänner och ordnar bingo och steker våfflor i servicehuset.

Vårens inplanerade GA-lunch skulle traditionsenligt ha gått av stapeln på Palmsöndagen, men på grund av coronaepidemin är den inställd, liksom alla andra samlingar.

– De flesta av oss som skulle arbeta för lunchen är över sjuttio och därför i karantän, påpekar Raili Svahnström.

Men de slutar inte ha kontakt för det.

– När människor blir gamla och ensamma är det tryggt att bo på en liten ort som Nagu. Här är man aldrig ensam. I dessa tider går telefonen het. Det är viktigt att vi håller kontakt med varandra! säger hon.

Och vad GA-lunchen gäller påminner hon om att det kommer nya luncher på hösten.

– Desto bättre blir det nästa gång!

Sofia Torvalds

– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Kerstin Lång är viceordförande i församlingsrådet i Korsholms svenska församling och flitig sångare i bland annat kammarkören Psallite.

Kolumn. "Det kan vara hjärtligt och falskt, det kan vara rent och livlöst och allt däremellan." 22.12.2022 kl. 14:48
Elisabet Lundström är församlingssekreterare
i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "De två möts på ett plan som vi vuxna inte längre når. Det blev utom räckhåll när vi kom in i vuxenlivet och lärde oss att planera framtiden" 22.12.2022 kl. 14:37
Bibliodrama kan vara allt från teater till att måla, pyssla eller stilla sig, berättar Elefteria Apostolidou.

BORGÅ. Bibliodrama är ett kreativt sätt att gå in i en bibeltext, med hjälp av exempelvis drama eller konst. – Man får tid att stanna upp och reflektera, säger Elefteria Apostolidou. 22.12.2022 kl. 14:32
Joel Norrvik i centrum av Jakutsk. FOTO: PRIVAT

Kristinestad. Långt inne i östra Sibirien ligger staden Jakutsk. Här arbetade Lappfjärdsbördige Joel Norrvik som missionär, i ett av världens kallaste områden. 21.12.2022 kl. 18:50
Hanna Hofman. FOTO: PRIVAT

Kolumn. Den lilla världen börjar i den stora. Hanna Hofman gläder sig åt att hennes dotter skrev en ukrainsk flickas namn i snön och åt damen som donerade tre par stickade sockor till hjälpsändningen. 21.12.2022 kl. 18:43
Josslas i Närpes i vinterskrud.  FOTO: PRIVAT

NÄRPES. Ulla Holmbergs jular har sett olika ut genom åren, men det viktigaste består: gemenskapen och julens glada budskap. 21.12.2022 kl. 18:33
Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
Chamilla och Kristian Sjöbacka har firat många julhelger på missionsfältet.

Replot. En julotta i Kenya kan bli en besvikelse, men ändå leda till något gott. Och en sillburk i kylen kan ge julkänsla. Chamilla och Kristian Sjöbacka firar jul i Kisumu. 9.12.2022 kl. 09:02
Emma Södergård är hemmamamma och deltidsanställd kanslist i Replot församling. Hennes tips: läs alla sju verserna i psalm 462.

Kolumn. "Församlingens föräldrarbarnträffar gav mig de viktiga vardagskontakterna." 9.12.2022 kl. 08:54
Matias, Tomas, Riikka-Maria och Ella Kolkka är glada över att vara tillbaka i Thailand efter ett längre uppehåll på grund av coronapandemin.

Replot. Luafolket är en minoritet i bergstrakterna i norra Thailand, de kom ursprungligen som flyktingar från Laos. Paret Kolkka har arbetat fram ett skriftspråk och ser till att julens budskap blir tillgängligt på lua. 9.12.2022 kl. 08:43
Be Gud om vägledning för hur du kan hjälpa, säger Henrika Lemberg.

BORGÅ. Det är inte lätt att balansera mellan att fira en mysig jul samtidigt som vi vet hur svårt många har det. Och kan den givmildhet vi uppmanas till öka det upphaussade kring julen? 8.12.2022 kl. 16:25
Annakatri Aho är diakonissa i Vanda svenska församling.

Kolumn. "Det var intressant att inse att allt inte handlar om pengar, utan lika viktigt är att skapa trygga platser där människor får berätta sina egna livsberättelser." 8.12.2022 kl. 16:19