Anna Korkman Lopes jobbar som familjerådgivare vid Helsingfors församlingar.

Har vi vilja att stanna upp?

VÄRDERINGAR.

För att vi ska kunna reagera på om vår kurs har fört oss i en riktning som inte egentligen motsvarar våra värderingar så krävs det att vi har tid att tänka efter.

10.11.2021 kl. 13:32

Det är länge sedan jag känt att livet rör sig i en sådan fart att det skulle vara möjligt att emellanåt stiga av och promenera vid sidan för att sedan ta sig upp i kärran igen. Landskapet verkar flyga förbi så som det gör om man sitter på ett tåg i hög hastighet.

Varför är det så svårt att sänka hastigheten? Vad är det som driver oss att ta emot mer och mer? Det påminner om när man som yngre gick på buffén på färjan till Stockholm och fyllde tallriken på allt från kallrökt fisk till brunsås med köttbullar i en salig röra och sedan hade svårt att egentligen kunna urskilja vad som var vad.
Vi riskerar att också våra relationer blir som snabbmat. Snabbt tillkomna, föga näringsinnehåll och kastat innan man kommit till slutet. Mat som när oss väl kräver många ingredienser i färskt tillstånd. Goda relationer kräver att man tillräckligt snabbt har möjlighet att tala om det som kommer upp, också svåra frågor, på ett tryggt sätt. Då kan vårt förtroende för varandra stärkas och få en fast grund.

Vi har säkert goda orsaker till att rusa vidare. Det kan bli jobbigt om man ser tydligt. När vi har tid att sakta på takten så kan det hända att vi börjar skönja oegentligheter i vårt agerande eller var vi är inkonsekventa.
För att vi ska kunna reagera på om vår kurs så småningom har fört oss i en riktning som inte egentligen motsvarar våra värderingar, eller hurdana människor vi strävar efter att vara så krävs det att vi har tid att tänka efter.

Sokrates lär ha sagt: The unexamined life is not worth living, i en fri översättning, att det inte är värt att leva ett liv utan att begrunda eller granska det. Evangelierna berättar att Jesus regelbundet drog sig undan för att vara ensam och be.

Vad vill du göra för att försvara ditt behov av att tänka och se över livet? Behöver också du dagligen Guds input på din riktning och dina planer? Ska vi inte lägga undan telefonen en stund och bara stirra ut i tomma intet för att se om vi får fatt på vad som är på gång och vart vi är på väg?

Anna Korkman Lopes jobbar som familjerådgivare vid Helsingfors församlingar.

Anna Korkman Lopes

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet