Tryckerimiss gjorde Helsingforsregionens adventskalendrar finskspråkiga

adventskalender.

På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan.

25.11.2020 kl. 09:47

Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en adventskalender till alla medlemmar inför första advent. I år visade det sig att det skett ett beklagligt misstag vid tryckeriet: Trots att adventskalendrarna har en svensk utsida är innehållet i luckorna på finska.

– Jag vill å tryckeriets vägnar be ödmjukt om ursäkt för det misstag som skett i vår produktion, säger Juha Rantanen på Hämeen kirjapaino.

Det är frågan om ett mänskligt misstag som skett i samband med bytet av tryckplåtar mellan de olika språkversionerna av kalendern. Tryckaren har bytt endast en av plåtarna istället för båda två, vilket ledde till att endast de svenska församlingsborna i Esbo får en helt korrekt julkalender.

Utdelningen av kalendrarna sker som ett instick i veckans Kyrkpressen och kunde inte längre stoppas när misstaget upptäcktes. Sammanlagt 20 650 felaktiga kalendrar har gått ut varav 16300 i Helsingfors, 1350 i Grankulla och 3000 i Vanda.

Utöver plåtmissen har tryckeriet också levererat för få kalendrar vilket betyder att cirka 500 svenskspråkiga hushåll i Helsingfors blir helt utan kalender.

Helsingfors församlingar är otroligt ledsna över tryckeriproblemen och den besvikelse som en felaktig kalender ger upphov till i hemmen.

– Det känns extra trist i år när så mycket annat av adventsprogrammet är inhiberat, säger informatör Nina Österholm som jobbat med den svenska kalendern för Helsingfors församlingars del.

Tryckeriet kommer att skicka en julhälsning till de som mottagit den felaktiga kalendern.

– Ifjol var det poststrejken som försenade utdelningen av kalendrarna rejält, i år fick vi en tryckerisoppa. Finns det några förslag på katastrof till nästa års kalender? säger Österholm.

Svenska texter på webben

I år står samma person för både text och bild i den svenska kalendern. Letteringartisten Sofie Björkgren-Näse har skapat en helhet där ord och bild står i dialog med varandra och låter läsaren upptäcka nya dimensioner av både språket och budskapet bakom orden.

– De svenska luckorna kommer att delas på sociala medier så det är möjligt att följa den svenska kalendern där, även om det naturligtvis inte alls är samma sak som att peta upp den riktiga pappersluckan varje morgon. Kalendern publiceras också på våra hemsidor, säger Österholm.

De finska texter som finns i huvudstadsbornas svenska kalender är skrivna av författaren och teologen Hanna Kivisalo. Kivisalo jobbar som religionslärare i Seinäjoki. Hon driver också det omtyckta kontot ”Sekunnit ja tunnit” på sociala medier.

– Jag tror att humor är en av de största kraftkällorna människan har att tillgå och därför har jag försökt skriva in mycket glädje i årets finska kalendertexter, säger Kivisalo.

Enligt henne renar ett gott skratt på samma sätt som gråt.

– Jag hoppas att texterna utöver glädje ska förmedla nåd. Genom texterna kan läsaren hitta tacksamhet över sitt liv, just sådant som det är trots pandemin.

Ge respons på kalendern på www.helsingforsforsamlingar.fi/jul

Följ med den svenska kalendern @kyrkanihelsingfors på Facebook eller Instagram. Du hittar också innehållet på hemsidan www.helsingforsforsamlingar.fi/jul

Erika Rönngård
Nina Österholm är informatör för de svenska församlingarna i Helsingfors.

Kyrktorn. "Kyrkpressens Helsingforssidor finns till eftersom vi cityförsamlingar vill tala till våra stadsbor på stadsbors vis." 7.3.2019 kl. 11:39
Jaan Siitonen är mån om att ge Ellen utrymme att upptäcka världen. Han hoppas att hon ska få behålla den tillit till människor hon visar nu.

Papparoll. Jaan Siitonen är föräldraledig av många skäl. Han vill hinna umgås med Ellen men han vill också förbättra sin position där hemma. – Jag vill inte vara en outsider. 7.3.2019 kl. 11:24
Seija Stenfors säger att det bästa med att vara stödperson för någon som är allvarligt sjuk är att få lära känna en ny människa och kunna vara till hjälp.

Stödperson. – Före sista morfindosen tog hon adjö och tackade mig, säger Seija Stenfors. Hon är stödperson för allvarligt sjuka människor. 21.2.2019 kl. 00:00
Rofa Blauberg är modersmålslärare och församlingsrådsmedlem i Matteus församling.

Bråttom. "Nej, konstaterade jag förra hösten en kväll då jag satt i mitt arbetsrum ..." 21.2.2019 kl. 00:00
Rebecka Björk är projektkoordinator i Petrus församling.

Nytt. Månsas kyrka har renoverats grundligt. Nu flyttar Petrus församling in i sin första egna kyrka. 21.2.2019 kl. 00:00
Hilkka Olkinuora är präst, journalist och författare. – Godhet är ingen prestation, säger hon.

Rannsakan. Får jag göra goda saker för att själv må bättre? Och hur mycket goda handlingar måste jag utföra? Kan jag sitta på min kammare och vara god? – Godhet är en horisont vi styr mot enligt bästa förmåga, säger Hilkka Olkinuora. 7.2.2019 kl. 10:06
Markus Andersén jobbar som företagare inom förnyelsebar energi och sitter i Johannes församlingsråd.

biskopsval. "Ju äldre jag själv blir, desto mer anser jag att åldern bara är en siffra", skriver Markus Andersén i veckans sökruta. 7.2.2019 kl. 09:56
Niclas Lemström säger att rådet för unga vuxna vill åstadkomma konkret förändring, vilket inte alls är omöjligt med engagerade medlemmar.

Aktiva. Vilken verksamhet och vilken roll i församlingen vill unga vuxna ha? Ett nystartat råd i Helsingfors vill arbeta med de här frågorna. 7.2.2019 kl. 09:44
Gud behöver inga förklaringar, och då kan bönen vara just så okomplicerad som den ska få vara, tror Sofia Torvalds.

Avspänt. Det största hindret för oss när det gäller bön är att vi tror att det är mycket besvärligare än det är. En mening eller ett ord kan vara din bön. 24.1.2019 kl. 00:00
Gunilla Riska är diakonissa i Petrus församling.

Bekräftad. "Han är intresserad av hur jag har det." 24.1.2019 kl. 00:00
Sorggruppen som börjar träffas i februari passar både sådana som nyligen upplevt sorg och sådana som har äldre sorg att bearbeta.

Grupp. Sorg bearbetas väldigt olika. Snart startar en grupp för dem som vill dela bördan med andra. 24.1.2019 kl. 00:00
Mikael Busck-Nielsen är den enda svenskspråkiga 
prästen som jobbar
i ett köpcenter i 
Helsingfors.

Tillgänglighet. Kyrkan ska synas i gatubilden och i vardagen, anser Mikael Busck-Nielsen. En dag i veckan promenerar han runt i köpcentret Redi, med prästkragen synlig. 10.1.2019 kl. 00:00
Patricia Högnabba jobbar med konfirmand- och ungdomsarbete i Matteus församling.

Insikt. "Jag har hört till dem som helst klarar sig själva (även om det innebär att man sitter och googlar halva natten)." 10.1.2019 kl. 00:00
Johanneskyrkan är en viktig knutpunkt för församlingen.

Jubileum. – Johannes församling är en rik församling i ordets djupa bemärkelse, säger kyrkoherde Johan Westerlund. 10.1.2019 kl. 00:00
Fred Wilén vill erbjuda gemenskap för de redan församlingsaktiva och utmana nya passiva medlemmar.

Nyanställd. Från årsskiftet inledde Fred Wilén ett treårigt vikariat som kyrkoherde i Matteus församling. Stefan Forsén fick tjänst som direktör för gemensamt församlingsarbete vid Helsingfors samfällighet. 10.1.2019 kl. 00:00