Helene Liljeström är tf kyrkoherde i Matteus församling.

"Det här året har varit fyllt av väntan, men inte en glad och förväntansfull väntan"

väntan. 24.11.2020 kl. 16:00

Adventsljusen är verkligen efterlängtade i år! Novembermörkret ligger tungtöver stadens gator och torg. De mörkklädda gestalterna som hastar över körbanornas vitrandiga övergångsställen syns knappt fastän gatlyktorna lyser med en liten gloria vid trädtopparna. Jag tänker, där jag sitter vid ratten, att jag borde ha en korg med reflekterande brickor och band att kasta ut genom bilfönstret med en uppmuntrande hälsning: ”Jag vill se dig!” ”Du är dyrbar!”

Så plockas adventsljusen fram ur vindskamrar och källare. Någon ser över dem och får dem än en gång att lysa upp vårt mörker. I fönstren lyser de till glädje för dem som är hemma i kökets värme, men också till glädje för dem som vandrar förbi. När jag tar mig fram på den regnblanka asfalten tänker jag: ”Där finns ett ljus som lyser för mig”. Och så orkar jag vidare på min väg.

Det här året har varit fyllt av väntan, men inte en glad och förväntansfull väntan. Mera en väntan som tär på tålamodet och hoppet. Hur länge ... När kan det bli ... Får vi snart ... Ska vi orka länge till ... Det gick väl på våren men hur ska vi nu ... Hur blir det till jul?

Det blir advent också i år. Kanske en annorlunda advent på många sätt. Men ljusen tänds och adventskalendrarna får sin plats åtminstone i barnfamiljerna. De fyra ljusen i adventsljusstaken tänds ett efter ett. En tid av överraskningar, glad förväntan och hopp. Så önskar vi att väntan på julen ska få vara.

Vi anpassar oss och gör det som är möjligt, och undrar djupt inom oss om det kan bli advent och jul på riktigt i en så här märklig tid. Någonting får oss ändå att förbereda julen och tända ljusen till glädje för oss själva och varandra. Och ljusen som tänds blir till uppmuntrande hälsningar. Det var i den mörkaste natt som julens stjärna tändes för att visa vägen. Det var i det farofyllda mörkret därute på ängarna som himlen lystes upp av skenet från änglarna. Det var i det enkla och fattiga stallet som Gud föddes till oss. Han kom med ljuset. Med hoppet. Han kom för att säga ”Jag vill se dig” och ”Du är dyrbar”.

Han kommer nu till oss med ljus och hopp.

Erika Rönngård

civiltjänstgöring. Han gör civiltjänst som vaktmästare i Matteus församling. Att vara med i församlingens vardag har vidgat hans bild av vad kyrkan gör. 3.3.2021 kl. 09:00

Kolumn. "Trots att det inte var som vanligt kunde jag gå och lägga mig med en varm känsla i hjärtat." 18.2.2021 kl. 13:50

Livsrum. Dag för dag kommer vi närmare ett slut på pandemin – men än är vi inte där, trots att vi hunnit tröttna på undantagsläget. – Den här tiden har lärt oss att leva en dag i taget, säger prästen Ulla Lumijärvi. 18.2.2021 kl. 13:44

kampanj. Han är redo att vinterbada – för Östersjöns skull. 18.2.2021 kl. 12:49

Svinnmat. Ätbar mat av god kvalitet hör inte hemma i soptunnan. Stadin Safka ser till att den i stället hamnar hos mathjälpen eller i lunchrestaurangens kök. 3.2.2021 kl. 00:00

Mod. "Mod är att våga leva med ett sårbart hjärta i en värld där vårt hjärta ibland kommer att brista." 1.2.2021 kl. 00:00

hjälpledare. Hon trivs med att vara hjälpledare och har fått många fina minnen från lägren. 1.2.2021 kl. 08:00

beroende. Han drack tills hans kropp nästan gav upp. Vid nyåret tänkte Johan Ekroth tillbaka och insåg att han nu levt längre som nykter än han någonsin tidigare gjort i sitt liv. 29.1.2021 kl. 15:38

Sorgekurs. Hon gick sorgekursen Vägen vidare i fjol och fick förtroende för ledarna. 20.1.2021 kl. 09:00

diakoni. Diakoniarbetarna pratar mer i telefon än vanligt. För många av deras klienter har det blivit svårare att klara ekonomin i restriktionernas spår – men framför allt är ensamheten svår. 20.1.2021 kl. 07:00

nyårslöften. När andra håller nyårslöftena på minimal nivå sätter Louise Häggström upp femton mål inför 2021. 20.1.2021 kl. 08:00

Konferens. Han ser pandemin som en möjlighet och har planerat Disciple-konferensen i ny form. 4.1.2021 kl. 13:39

Språkbad. Christina Elving-Andersén frågar sig om vi svensktalande själva ger rum för en levande tvåspråkighet. 4.1.2021 kl. 11:06

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet