Joanna Lindén-Montes och Pirjo Liukkonen lärde känna varandra när de bodde i samma hus i Rönnbacka. I början talade de mest finska men vänskapen har också hjälp Pirjo att tala mera svenska i vardagen.

"De flesta blir jätteglada när man hälsar på dem"

Grannar.

Att ta kontakt med sina grannar kan ge både trygghet och vänner.

25.11.2020 kl. 10:00

– Vi tror att det är respektfullt att lämna andra människor i fred här i Finland, men de flesta blir jätteglada när man hälsar på dem, säger Pirjo Liukkonen.

När Joanna Lindén-Montes flyttade in i samma hus som Liukkonen i Rönnbacka, var det självklart att hon skulle hälsa och prata en stund.

– För mig å andra sidan var det härligt att få möta en glad och social Pirjo i huset. Det är särskilt viktigt att bli välkomnad när man är nyinflyttad, säger Lindén-Montes som tycker vänskapen ökat känslan av både gemenskap och trygghet, lite mer småstadsliv mitt i en stor stad.

En del grannar känns kanske reserverade och rentav förvånade när man hälsar på dem för första gången.

– Prata om vädret, det behöver inte vara konstigare än så. Så småningom kan ni också tala om annat, säger Liukkonen.

Hon har också brukat skicka julkort till sina grannar, ibland har hon bakat några kanelbullar extra för att kunna ge åt någon i samma trappa.

– Man måste inte bli bästis med alla samtidigt som du aldrig kan veta vart en ny vänskap leder. Jag har vänner från flera av mina tidigare adresser som jag fortfarande umgås med. Tack vare Joanna har jag också börjat använda svenska mera privat och inte bara på jobbet.

Lapp i trappan

På sista sidan i Helsingforsutgåvan av Kyrkpressen nr 24 finns en kupong som var och en kan klippa ut och hänga upp i sin egen trappa eller på husbolagets anslagstavla. Det handlar om att erbjuda hjälp åt sina grannar.

Skulle du kunna tänka dig att hänga upp en lapp där du bor?

– Ja, det tror jag. En gång satte mina grannar in en lapp genom min postlucka där de erbjöd sig att handla åt mig eftersom min pojke var sjuk. Jag blev otroligt glad över erbjudandet. Även om jag inte behöver hjälp i stunden så är det en stor trygghet att veta att någon finns där ifall läget försämras, säger Liukkonen.

Joanna Lindén-Montes tipsar om husgrupper på sociala medier. Många husbolag har en gemensam Whatsapp- eller Facebookgrupp.

– Ofta skriver människor om praktiska saker i grupperna men vi kunde bli bättre på att också skapa gemenskap där, säger hon.

Som vårdledig är hon medveten om att hon har mer tid och möjlighet än vanligt att stanna upp och umgås med människor i närmiljön. Samtidigt är tid bland det finaste vi kan ge åt varandra.

– Man är rädd att fördjupa sitt engagemang i olika saker för att det tar tid. Men vill vi se varandra kan vi inte springa förbi hela tiden. Kanske är det en liten sak för dig att stanna och prata med grannen, men det kan vara dagens bästa stund för honom eller henne.

Nina Österholm

Helsingfors. Genom sina kläder vill Elin Riska peka på Gud. – Idén med Jesusmerch kom från mitt kompisgäng. Vi tänkte att det skulle vara roligt med en slags team-skjorta, ”partner looks” för oss. Då vi började idéa fram merchen tog jag pennan i handen och slutligen kom vi gemensamt fram till sloganen ”Created for His Glory”. 11.2.2025 kl. 19:38

HALLÅ DÄR. Både hon och hemkyrkan Matteus jubilerar 40 år i år. Som kyrkvaktmästare i Matteuskyrkan får Gerlin-Ontronen fira jubileum hela året eftersom också Matteuskyrkan själv firar 40 år i år. 11.2.2025 kl. 19:32

Kolumn. Hur härligt är det inte att få flytta in i nya och egna utrymmen! Det fick vi i Matteus församling uppleva när Matteuskyrkan invigdes 24.2.1985 på Mattiasdagen. 11.2.2025 kl. 19:28

Helsingfors. Jean Nubaha Banyanga kom till tro genom en upplevelse av det ovanligare slaget: när han var tolv år bad en evangelist för honom och genast fick han sin syn tillbaka. 29.1.2025 kl. 13:27

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

matteus. Hon är tf kantor i Matteus församling och vill gärna spela tillsammans med dig! 29.1.2025 kl. 13:18

Kolumn. Ett av mina tidigare barndomsminnen är när jag sitter i min farmors vardagsrum på Drumsö och tittar på hennes juldekorationer i fönstret. Det var tre papperslyktor i rött och grönt. Tro, hopp och kärlek. Vackrast tyckte jag tro-symbolen var, den hade två färger, både grönt och rött, medan de andra två var endast röda. 29.1.2025 kl. 13:14

HELSINGFORS . Vi tog pulsen på kanslisterna i Helsingfors svenska församlingar! 23.1.2025 kl. 11:08

Johannes. – Det är kiva att sitta och pyssla och diskutera allt möjligt med barnen på fritids. Barnen har varit jätteglada åt att ha mig här. Sandi Bengts är ny barnledare i Johannes församling. 23.1.2025 kl. 10:48

julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

matteus. Julvandringen i Matteuskyrkan hör till Linda Wahlman-Strandbergs viktigaste adventstraditioner. 3.12.2024 kl. 13:50

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

petrus. Hon är ny församlingspastor i Petrus församling. – Jag känner stor glädje över att få bli medarbetare i Petrus församling en tid framöver. 3.12.2024 kl. 13:56

Kolumn. Julen är en tid då vi påminns om den största gåvan som någonsin gavs till mänskligheten – Jesus Kristus, världens ljus. Världen har fått en räddare. Det är väl värt att firas, vilket vi gör när vi samlas kring julbordet, tänder ljusen och utbyter klappar under julhögtiden. 3.12.2024 kl. 14:00

SLOTTSBALEN. Han vill fråga presidenten om var ungdomarna ska hitta framtidshopp. – Många av regeringens nedskärningar riktar sig mot ungdomar, man vill skära ner 15 procent av ungdomssektorn. 26.11.2024 kl. 13:04