Petrus församling lyfter fram själavård i höst, bland annat genom att behandla ämnet i fem avsnitt av sin podcast tillsammans med församlingens tidigare diakonissa Gunilla Riska. Hon är tjänstledig och kommer snart att flytta utomlands, därför har poddavsnitten spelats in på förhand.
– Det som är bra med diakonin är att det är låg tröskel och man får snabbt en möjlighet att prata med någon.
All diakoni är inte själavård och Riska säger att olika personer kanske definierar själavård på olika sätt.
– För mig är det när en människa kommer till mig och ber mig om hjälp, råd eller tid.
Själavård är något vi alla behöver för att göra oss till bättre medmänniskor för varandra.
– För att kunna tjäna Gud bättre behöver vi reda upp det som hindrar oss. Många av våra problem har med relationer att göra och många av oss bär på brustenhet eller sår av olika slag. Det är inte farligt, men det är viktigt att vi får hjälp med det.
Brustenhet kan komma i form av utanförskap, misslyckande och av känslan av att vara missförstådd, avvisad eller ensam.
I sitt arbete inom diakonin har Riska märkt hur stor betydelse det har att bli sedd och få uppleva att någon lyssnar. Ibland har det hänt att någon som ringt och bokat in en tid för att få prata senare hör av sig och säger att det känns bättre nu och att tiden inte längre behövs.
– Så viktigt kan det vara redan att veta att det finns någon som är beredd att lyssna, att man inte är ensam och utelämnad.
En mun, två öron
I podden talar hon om själavård, förlåtelse, identitet, helande och överlåtelse.
– När man lyssnar kan man få idéer om hur man kan vara ett stöd för andra i vardagen även om man inte är anställd i en församling – bland annat genom att vara öppen för andra.
– Vi har två öron och en mun för att vi ska lyssna mer än vi pratar. Lyssna på det som den andra verkligen har att säga – inte bara för att fundera på vad du ska svara. Och kom ihåg att respektera förtroendet, för inte vidare det du fått höra.
I samband med samtal brukar Gunilla Riska fråga om hon får be för den andra personen.
– Men jag säger också att jag kan be efteråt, eller låta bli om du hellre vill det. Fråga på ett sånt sätt att den andra kan säga både ja och nej.
Riska säger att i en själavårdssituation där båda räknar med Guds ingripande är det naturligt att be tillsammans om hans ledning och hjälp.
– Bön är kommunikation, det behövs inga speciella ord. Man kan be högt eller tyst.
Vi kan använda böner vi kan utantill, Gud som haver eller Fader vår, eller be om Herrens välsignelse över någon. Vi kan också fundera på vad vi vill berätta för Gud och sedan säga just det.
– För mig är det en trygghet att Gud vet allt. Det är också tryggt att veta att när vi sitter i ett samtal är Gud hela tiden med i samtalet. Man kan be för en vän genom att be att Gud ska ta hand om vännen.
Med start den 18 september läggs ett nytt avsnitt med själavårdstema ut fem fredagar i rad i Petruspodden.
Du kan lyssna på podden via Spotify eller via petrusforsamling.podbean.com/.