Helene Liljeström tycker att citatet vid domkyrkan är väldigt väl valt. På svenska lyder motsvarande bibelställe: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp.”

"Vi behöver budskapet om en framtid och ett hopp när vi tänker att den här pandemin aldrig tar slut"

hopp.

Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden.

16.9.2020 kl. 00:01

– Det är förstås ganska utmanande och spännande, säger Helene Liljeström om sitt nya uppdrag som tf kyrkoherde i Matteus församling.

Hon har lång erfarenhet av att jobba i församling och var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i många år före pensioneringen. Men församlingsarbete i coronatider blir en ny erfarenhet.

– Innan jag började funderade jag en del på att jag kommer in i ett läge där mycket är annorlunda. Men nu känns det spännande och inspirerande.

Det händer mycket både i Helsingors kyrkliga samfällighet och i Matteuskyrkan just nu – stora renoveringar har gjorts, församlingen har delvis flyttat till nya utrymmen och nya aktörer kommer att flytta in i byggnaden.

– Jag har fullt sjå med att hitta min roll i den här situationen. Samtidigt är det roligt att komma in i den här omgivningen, och personalen i församlingen är väldigt kreativ och erfaren.

I församlingsarbetet handlar mycket just nu om att se till att omständigheterna är så trygga som möjligt och om att leva med att riktlinjerna kan förändras på kort varsel.

– Oförutsägbarheten är en del av verkligheten, men vi kan inte leva hela vårt liv som om det inte går att planera.

Det är därför vi planerar för en morgondag som ser ut ungefär som i dag – även om vi vet att verkligheten kan bjuda på överraskningsmoment.

Löftet som bär oss

Helene Liljeström blir glad när hon ser banderollen vid Senatstorget. Bibelordet har varit viktigt för Helene Liljeström ända sedan konfirmandtiden.

– Det har många gånger i mitt liv behövts som en uppmuntran och ett löfte att hålla fast vid. Just nu tror jag det behövs för oss alla mer än någonsin.

Hon syftar på att vi lever i en tid präglad av oro och att bibelcitatet berättar om att det finns en trygghet bakom allt som känns osäkert.

– En del tar lättare på oron medan oron hos andra är så tung att det blir svårt att bära rädslan för smittan. Över hela världen väntar vi på ett vaccin som skulle göra livet lättare.

Att oroa sig eller känna att man inte orkar med det som händer omkring en är inget tecken på att något skulle vara fel med ens tro.

– Man behöver inte tänka att man är en dålig kristen för att man inte kan lita på Gud, för Gud är större än så. Därför behöver hela staden, stiftet och världen budskapet om en framtid och ett hopp när vi tänker att den här pandemin aldrig tar slut.

Hon säger att vi ofta är väldigt styrda av våra känslor och kan tänka att när vi känner så här stor förtvivlan är det ett tecken på att Gud inte finns. Men Gud finns hos oss just i vår förtvivlan.

– Kärnan i vår kristna tro är att det var just därför som Kristus kom – för att finnas i vår oro, vår misströstan och i de problem som vi inte vet hur vi ska lösa.

Det är viktigt att vi vågar lyfta fram hoppet, och att vi gör det på ett sätt som visar stor förståelse för de bekymmer som människor bär just nu.

– Jag tror att vi i grunden får ha våra känslor, vår glädje och vår oro – allt omfamnas av Guds löften om en framtid och ett hopp. Det omfamnas av en närvaro i allt som vi är med om.

Erika Rönngård

civiltjänstgöring. Han gör civiltjänst som vaktmästare i Matteus församling. Att vara med i församlingens vardag har vidgat hans bild av vad kyrkan gör. 3.3.2021 kl. 09:00

Kolumn. "Trots att det inte var som vanligt kunde jag gå och lägga mig med en varm känsla i hjärtat." 18.2.2021 kl. 13:50

Livsrum. Dag för dag kommer vi närmare ett slut på pandemin – men än är vi inte där, trots att vi hunnit tröttna på undantagsläget. – Den här tiden har lärt oss att leva en dag i taget, säger prästen Ulla Lumijärvi. 18.2.2021 kl. 13:44

kampanj. Han är redo att vinterbada – för Östersjöns skull. 18.2.2021 kl. 12:49

Svinnmat. Ätbar mat av god kvalitet hör inte hemma i soptunnan. Stadin Safka ser till att den i stället hamnar hos mathjälpen eller i lunchrestaurangens kök. 3.2.2021 kl. 00:00

Mod. "Mod är att våga leva med ett sårbart hjärta i en värld där vårt hjärta ibland kommer att brista." 1.2.2021 kl. 00:00

hjälpledare. Hon trivs med att vara hjälpledare och har fått många fina minnen från lägren. 1.2.2021 kl. 08:00

beroende. Han drack tills hans kropp nästan gav upp. Vid nyåret tänkte Johan Ekroth tillbaka och insåg att han nu levt längre som nykter än han någonsin tidigare gjort i sitt liv. 29.1.2021 kl. 15:38

Sorgekurs. Hon gick sorgekursen Vägen vidare i fjol och fick förtroende för ledarna. 20.1.2021 kl. 09:00

diakoni. Diakoniarbetarna pratar mer i telefon än vanligt. För många av deras klienter har det blivit svårare att klara ekonomin i restriktionernas spår – men framför allt är ensamheten svår. 20.1.2021 kl. 07:00

nyårslöften. När andra håller nyårslöftena på minimal nivå sätter Louise Häggström upp femton mål inför 2021. 20.1.2021 kl. 08:00

Konferens. Han ser pandemin som en möjlighet och har planerat Disciple-konferensen i ny form. 4.1.2021 kl. 13:39

Språkbad. Christina Elving-Andersén frågar sig om vi svensktalande själva ger rum för en levande tvåspråkighet. 4.1.2021 kl. 11:06

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet