St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

"I vår församling har vi anglikaner, ortodoxa och katoliker, men nästan inga lutheraner"

Helsingfors .

Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors.

6.7.2020 kl. 14:54

Kristian Willis växte upp i Luvia utanför Björneborg. Att han över huvud taget växte upp i Finland var en slags kompromiss.

– Min pappa kommer från England. Han är arkitekt och storgillar finsk arkitektur. Han kom hit för att jobba och lära sig mer om den finländska arkitekturen.

Willis pappa hittade International Evangelical Church, IEC. Där lärde han känna en kvinna från Danmark som han blev förälskad i.

– Min mormor hade varit krigsbarn, hon skickades till Danmark under kriget och återvände sedan dit när hon blev myndig. Min mamma kom hit för att söka sina rötter och för att studera till barnmorska.

När Kristian Willis blev präst för den engelska gudstjänstgemenskapen St. Matthew’s International Lutheran Church slöts en cirkel – St. Matthews är nämligen en fortsättning på det arbete som IEC inledde.

När han får frågan varför han blev präst drar han sig till minnes ett kort samtal han hade med Yvonne Terlinden alldeles innan prästvigningen ägde rum.

– Hon frågade varför jag såg bekymrad ut och jag svarade att det är lite spännande att bli präst. Då sade hon: Han har valt dig. Och det är det jag också tror och tänker: Jag blev präst i första hand för att Gud ville att det skulle vara så, det kändes naturligt.

St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

– Det här är en kraftigt växande verksamhet. Det kommer hela tiden fler och fler invandrare till Helsingfors och många av dem som kommer söker ett andligt hem. Nästan varje söndag har vi någon ny i gudstjänsten, och många av dem återkommer.

Den internationella gudstjänstgemenskapen i Matteuskyrkan samlar människor från alla kontinenter – människor med olika språk och olika andliga traditioner. Därför tror Willis att han har nytta av att själv ha bott utomlands under tre års tid och av att han rört sig i många olika kristna sammanhang.

– I Finland glömmer vi lätt bort att den evangelisk-lutherska kyrkan är en väldigt liten del av den globala kyrkan. I vår församling har vi till exempel anglikaner, ortodoxa och katoliker, men nästan inga lutheraner.

– Jag försöker inte gömma att det här är en luthersk församling, men jag fokuserar jättemycket på det som vi har gemensamt.

Tekniskt sett är St. Matthew’s International Lutheran Church en gudstjänstgemenskap och inte en församling.

– Jag hoppas att vi en dag kan grunda en egen församling för att sänka tröskeln för människor som flyttat hit från utlandet att bli medlemmar i kyrkan.

Svårt för många att leva i Finland

Kristian Willis är van att röra sig mellan olika språk. Även om finska är det språk han kan bäst har han jobbat på svenska och engelska.

– Mitt modersmål är egentligen danska, som jag inte är så bra på längre. Engelska talar jag nästan lika bra som finska.

Även om han studerat teologi vid Åbo Akademi hade han aldrig tänkt att han skulle jobba på svenska. Han medger att det var lite nervöst när han började jobba i Karis-Pojo svenska församling.

– Jag kunde inte alls det andliga språket. Inför min första jordfästning var jag rädd att jag skulle säga något dumt. Jag kunde säga ungefär: ”Else-Maj är död. Nu är vi ledsna.” Men småningom lärde jag mig mer.

Helsingfors har blivit en betydligt mer internationell stad sedan hans pappa anlände i slutet av 1970-talet.

– Min pappa har berättat att det nästan var omöjligt för honom att hyra lägenhet när han kom hit. Många husbolag hade regler som förbjöd uthyrning till utlänningar.

Men Finland är fortfarande ett land där det är svårt att integreras.

– Det är nästan omöjligt att få jobb utan att kunna språket.

De diakonala behoven i St. Matthew’s är stora. Det handlar inte så mycket om ensamhet, men många har ont om pengar eller till och med ont om mat.

– Nu när jag börjar lära känna mina församlingsbor lite bättre spricker bubblan. Jag märker att det kan vara oerhört svårt att leva i Finland, speciellt för papperslösa.

Livet i den internationella gudstjänstgemenskapen ser mycket annorlunda ut än i Karis-Pojo svenska församling. Även om gudstjänstbesökarna har väldigt varierande bakgrund har många det gemensamt att de kommer från länder där det inte finns en folkkyrka eller statskyrka.

– De kommer från små församlingar där de är vana att göra allt själva. Jag kan tänka mig att de skulle bli lite frustrerade om de inte erbjöds något att göra.

– För dem är det här deras andliga hem. Det är mera än att ha en from hobby, det är ett helt liv. Man äter tillsammans, far på utflykt tillsammans. Jag vill att vi ska kunna svara på de här förväntningarna. Jag tror att vi kommer att lyckas gå i den riktningen även om vi fortfarande har långt att gå.

Han ser fram emot att få komma igång med arbetet efter restriktionerna – det är svårt att bygga en gemenskap över nätet. Det finns planer på både retreat och ett konfirmandläger på engelska och han drömmer om fotbollslag och grillpartyn.

– Det finns jättemycket potential i det här arbetet, men det viktigaste är att vi möter den enskilda individen och lyckas tjäna henne så att hen upplever att Gud älskar henne.

Den engelska gudstjänstgemenskapen samlas i Matteuskyrkan i Helsingfors.

Text och foto: Erika Rönngård

PSYKISKT ILLAMÅENDE. Att unga drabbats hårt av pandemin är ingen överdrift. Årets Gemensamt ansvar kampanj uppmärksammar detta. Även i församlingar vill man erbjuda möjlighet för unga att få prata. 2.2.2022 kl. 06:00

barn och unga. Vi har ett mänskligt behov att bekräftas av varandra, se varandras miner, skratta åt varandras skämt, ifrågasätta varandra eller bara sitta trångt i en soffa. Detta oskrivna och outtalade märks egentligen först då det inte finns. 2.2.2022 kl. 06:00

JOHANNES FÖRSAMLING. Hon är ny informatör i Johannes församling. 2.2.2022 kl. 06:00

diakoni. Diakoner har tystnadsplikt och finns till för att hjälpa människor med olika behov. De påminner om att ta kontakt ifall du har något behov eller bara vill prata med en annan människa. 19.1.2022 kl. 11:52

Kalender. Om det är något jag lärt mig de senaste två åren så är det att planera lite mindre och tillåta lite mer spontanitet i vardagen. 19.1.2022 kl. 11:37

Konst. Hans utställning Fertility Now visas i Värehuset på Aaltocampuset i Otnäs 14.1–26.1. 19.1.2022 kl. 11:25

FÖRSAMLINGSKANSLI. Församlingskansliet är spindeln i nätet som ser till att församlingen fungerar. Det är också nästan alltid kansliet som utgör den första kontakten mellan församlingen och dess medlemmar. 5.1.2022 kl. 06:00

UNDERHÅLLNING. Då livet börjar handla om vår bekvämlighet och om vår rätt till underhållning och njutning tappar vi perspektivet. 5.1.2022 kl. 06:00

TRETTONDAGEN. Hans spanska släkt har lärt honom att trettondagen är värd att firas. 5.1.2022 kl. 06:00

julafton. Också i år ordnas på flera håll alternativa sätt att fira julafton. I Matteus ordnas julkyrka med julmiddag medan familjen Björk i Petrus öppnar upp sitt hem för den som vill komma. Andreaskyrkan delar i sin tur ut matkassar inför julhelgen. 15.12.2021 kl. 11:31

Helsingfors. De tuffa tider som kyrkan på många sätt nu genomlever kan öppna för nånting nytt. Vi behöver vara frimodiga och trygga. 15.12.2021 kl. 10:59

tv. Han slutade tvåa i Selviytyjät Suomi 2021. 15.12.2021 kl. 10:28

penninginsamling. Att som luthersk församling i Finland prata om och be om pengar upplevs ofta som pinsamt och obekvämt. – Jag tror ändå att kyrkan rätt snart behöver lära sig detta, säger Heikki Nenonen. 8.12.2021 kl. 06:00

Julpsalm. Det första, väldiga ackordet vecklas ut, körens klang sprider sig i kyrkans kubikmeter av luft, fyller varenda vrå. 8.12.2021 kl. 05:00

lucia. Hon kröns till Finlands Lucia den 13 december. 8.12.2021 kl. 06:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet