Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.
Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

Den som behöver hjälp är inte hjälplös

solidaritet.

– Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen.

16.6.2020 kl. 00:01

Om inte coronaviruset dragit in över världen skulle Erik Nyström ha tillbringat försommaren i Uganda. Under de senaste två åren har han arbetat för Kyrkans Utlandshjälp, till största delen i Östafrika.

Nyström har studerat journalistik med specialisering på krig och konflikter. Han jobbade tidigare som journalist, men eftersom han länge varit intresserad av globala frågor sökte han jobbet som informatör för Kyrkans Utlandshjälp. I dag ansvarar han för organisationens internationella kommunikation.

– Det är inte alltid som journalister kan göra långa utlandsresor och -vistelser och se saker med egna ögon. Som journalist byter man också ämne väldigt ofta. Det kändes attraktivt att få jobba med en större helhet.

Utrikesnyheterna fokuserar i allmänhet på det som är avvikande – det är ofta konflikter, katastrofer och andra negativa händelser som blir nyheter. I arbetet som informatör är det mer relevant att berätta om det som är normalt, och det normala är enligt Nyström ofta den positiva förändring som pågår.

– Det är klart att det sker negativa händelser, men människorna däromkring har ju en normal vardag oberoende. Livet där är normalt liksom det är hemma i Finland. Det kretsar kring samma frågor: utbildning, arbete, vänkretsen, familjen och barnen.

Solidaritet över gränserna

Hans arbete för honom ofta till områden där man har erfarenhet av tidigare epidemier, till exempel av ebola. Det kan man ta lärdom av när det gäller återgången till ett normalare liv i afrikanska länder efter coronapandemin. Där lyfter han fram vikten av att öppna skolorna.

– Under ebolaepidemin var skolorna stängda en längre tid i bland annat Sierra Leone och man såg att det ökade risken för att barnen skulle börja arbeta för att försörja familjen. Det är också viktigt att den småskaliga affärsverksamheten fortsätter eftersom den gör det möjligt för människor att få en utkomst.

Mycket hjälp kommer att behövas i regionen, men Nyström poängterar att vi måste se regionens befolkning som aktiva i att förändra sin situation.

– Människor i sådana här kontexter är väldigt handlingskraftiga. De är inte i en passiv nödsituation, utan är väldigt måna om att kunna hjälpa sig själva.

Han hoppas att den här perioden kommer att lära oss vikten av solidaritet och att länderna lär sig att se utanför sina egna gränser, eftersom det är till allas fördel att hela världen kan ta sig ur den här situationen.

– I vardagen i Finland ser vi just nu att människor upplever stor solidaritet med varandra – och samma sak gäller i Kampala. Det som vi känner lokalt kunde vi utsträcka till det globala, så att länder kunde hjälpa varandra.

Nu sker arbetet för hans egen del på distans och han håller kontakt med de lokala kontoren via exempelvis WhatsApp.

– I Uganda har vi till exempel startat upp en del nya insatser i anknytning till coronakrisen. Via skolorna når vi tiotusentals personer i flyktingbosättningarna, och vi har bland annat delat ut tvål och vattenbehållare.

Omständigheterna har förändrats, men det finns fortfarande mycket att göra. Eftersom skolorna stängdes handlar en stor del av arbetet om att stöda distansundervisning.

– Utbildning är också katastrofhjälp. Det finns många lösningar som gör att barn och unga kan hålla kontakt med skolan. Därför har vi arbetat med distansutbildningsmaterial och delat ut soldrivna radioapparater så att de allra mest utsatta hushållen ska ha tillgång till både information om coronan och distansundervisning.

På annat håll i världen, i Myanmar, har Kyrkans utlandshjälp ordnat utbildning i hur man syr ansiktsmasker för kvinnor som normalt jobbar som skräddare men blivit utan arbete när textilfabrikerna stängt.

Jämlika trots olika förutsättningar

Nyström återkommer till att vi inte borde tala om de mindre privilegierade som om de skulle ha mindre kapacitet.

– På många håll talar man nu om partnerskap, inte om givande eller utveckling. Det här är en positiv utveckling som vi ser också nu när Finland håller på att skapa en ny partnerskapsstrategi med Afrika.

Han önskar att vi kunde se alla som jämlikar även om vi har olika förutsättningar och talar om de projekt som han följt i Östafrika.

– Förändringen görs inte av oss som reser dit från Finland eller andra länder, utan av människorna som är därifrån, allt från våra egna lokala anställda till de personer som är i en svår situation och som vi arbetar med.

Hans Finlandsvistelse som egentligen skulle ha blivit av i augusti började långt tidigare.

– Jag försöker se det positiva i att kunna vara här och ta ett ordentligt sommarlov.

Sommaren har varit svårare att planera än vanligt, men vissa saker består trots allt.

– Så länge jag hittar en hängmatta och något att läsa och kan koppla bort från nätet och coronanyheterna ett tag är jag nöjd.

Erika Rönngård
På lekholmen samlas många ungdomar och barn, men holmen välkomnar alla. I år satsar man dessutom på mer program för vuxna.

Holmliv. Känns sommarlovet för långt och tråkigt? På Lekholmen ordnar församlingarna program hela sommaren. 7.6.2018 kl. 00:00
Som familj måste man fundera på vad man vill göra och vad man har råd med. En dag på stranden är ett billigt semesternöje.

Förväntningar. Ledig tid triggar lätt stora förhoppningar om att få lite av allt: innehållsrikt program, tillräckligt med vila och tid för att odla våra relationer. Men om det inte blir som man tänkt då? 7.6.2018 kl. 00:00
Edith Kortekangas från Helsingfors har ljusa minnen från Lekholmen.

längtan. "Den dagen i den röda stugan förändrade allt för mig." 7.6.2018 kl. 00:00
Se Freja Pontán och Pia Öhman i det stora faddertestet på www.helsingforsforsamlingar.fi. Du kan också testa ditt eget fadderskap där.

Kontakt. Det är aldrig för sent att bli en bra fadder, menar Pia Öhman och Freja Pontán som hållit kontakten i 17 år. 24.5.2018 kl. 00:00
My Ström-Rantamäki är diakonarbetare i Matteus församling.

Faddrar. "Förebilder hjälper oss att förstå vem vi är." 24.5.2018 kl. 00:00
Mikaela Steffansson jobbar i Helsingfors i sommar. Hon gillar stadssomrar och den variation de bjuder på.

Upptäcka. Många stannar kvar i stan över sommaren, antingen av egen vilja eller som ett måste. Storstan kan också vara ett smultronställe. 24.5.2018 kl. 00:00

ekonomi. Vem som helst kan drabbas av ekonomiska utmaningar. Gör upp en realistisk budget och förbered dig på otrevliga scenarier. Numera erbjuder också Helsingforsförsamlingarna ekonomisk rådgivning. 9.5.2018 kl. 16:03
Monica Heikel-Nyberg är kaplan i Johannes församling.

Sprickor. "Jesus tar steget ut ur tidens begränsning och finns inte längre tryggt mellan sidorna i evangelierna." 9.5.2018 kl. 15:57

Havsnära. Strand, mat, bastu och andaktsliv. Det är lätt att besöka Lekholmen, ensam eller i grupp. 9.5.2018 kl. 15:49
Elina Koivisto uppmärksammar kvinnors välmående.

kvinnor. I sommar erbjuder församlingarnas lägerö Lekholmen också program för vuxna. 9.5.2018 kl. 15:43
Keld Dahlmann leder ett nätverk som hjälper församlingar att få ny livskraft och växa.

Förnyelse. Pastor Keld Dahlmann arbetar med att hjälpa nya och gamla församlingar att bli livskraftiga och växande. Nu besöker han Helsingfors. 9.5.2018 kl. 11:52
Ronny Thylin är kaplan i Petrus församling.

Livshållning. "Under den senaste veckan har jag ändå ställt mig frågan om jag ibland ger för stort rum åt ett negativt tänkande." 26.4.2018 kl. 00:00
Kvinnobruncherna ordnas några gånger per år i Petrus församling.

Välbesökt. God mat, ett femtiotal deltagare, och en intressant livshistoria. Så kan en kvinnobrunch se ut. 26.4.2018 kl. 00:00
Niels Burgmann trivs med att jobba i team.

musik. Niels Burgmann är nyanställd i Matteus församling. 26.4.2018 kl. 00:00
Morgonmässor, andakter, middagsböner och meditationer. Är det realistiskt att tänka sig att man ska hinna med ett sådant inslag under arbetstid? Kanske … under rätt omständigheter.

Jäkt. Morgonandakter och middagsböner – hinner man med sådant mitt i vardagen? Och gör det någon skillnad? 26.4.2018 kl. 00:00