Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.
Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

Den som behöver hjälp är inte hjälplös

solidaritet.

– Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen.

16.6.2020 kl. 00:01

Om inte coronaviruset dragit in över världen skulle Erik Nyström ha tillbringat försommaren i Uganda. Under de senaste två åren har han arbetat för Kyrkans Utlandshjälp, till största delen i Östafrika.

Nyström har studerat journalistik med specialisering på krig och konflikter. Han jobbade tidigare som journalist, men eftersom han länge varit intresserad av globala frågor sökte han jobbet som informatör för Kyrkans Utlandshjälp. I dag ansvarar han för organisationens internationella kommunikation.

– Det är inte alltid som journalister kan göra långa utlandsresor och -vistelser och se saker med egna ögon. Som journalist byter man också ämne väldigt ofta. Det kändes attraktivt att få jobba med en större helhet.

Utrikesnyheterna fokuserar i allmänhet på det som är avvikande – det är ofta konflikter, katastrofer och andra negativa händelser som blir nyheter. I arbetet som informatör är det mer relevant att berätta om det som är normalt, och det normala är enligt Nyström ofta den positiva förändring som pågår.

– Det är klart att det sker negativa händelser, men människorna däromkring har ju en normal vardag oberoende. Livet där är normalt liksom det är hemma i Finland. Det kretsar kring samma frågor: utbildning, arbete, vänkretsen, familjen och barnen.

Solidaritet över gränserna

Hans arbete för honom ofta till områden där man har erfarenhet av tidigare epidemier, till exempel av ebola. Det kan man ta lärdom av när det gäller återgången till ett normalare liv i afrikanska länder efter coronapandemin. Där lyfter han fram vikten av att öppna skolorna.

– Under ebolaepidemin var skolorna stängda en längre tid i bland annat Sierra Leone och man såg att det ökade risken för att barnen skulle börja arbeta för att försörja familjen. Det är också viktigt att den småskaliga affärsverksamheten fortsätter eftersom den gör det möjligt för människor att få en utkomst.

Mycket hjälp kommer att behövas i regionen, men Nyström poängterar att vi måste se regionens befolkning som aktiva i att förändra sin situation.

– Människor i sådana här kontexter är väldigt handlingskraftiga. De är inte i en passiv nödsituation, utan är väldigt måna om att kunna hjälpa sig själva.

Han hoppas att den här perioden kommer att lära oss vikten av solidaritet och att länderna lär sig att se utanför sina egna gränser, eftersom det är till allas fördel att hela världen kan ta sig ur den här situationen.

– I vardagen i Finland ser vi just nu att människor upplever stor solidaritet med varandra – och samma sak gäller i Kampala. Det som vi känner lokalt kunde vi utsträcka till det globala, så att länder kunde hjälpa varandra.

Nu sker arbetet för hans egen del på distans och han håller kontakt med de lokala kontoren via exempelvis WhatsApp.

– I Uganda har vi till exempel startat upp en del nya insatser i anknytning till coronakrisen. Via skolorna når vi tiotusentals personer i flyktingbosättningarna, och vi har bland annat delat ut tvål och vattenbehållare.

Omständigheterna har förändrats, men det finns fortfarande mycket att göra. Eftersom skolorna stängdes handlar en stor del av arbetet om att stöda distansundervisning.

– Utbildning är också katastrofhjälp. Det finns många lösningar som gör att barn och unga kan hålla kontakt med skolan. Därför har vi arbetat med distansutbildningsmaterial och delat ut soldrivna radioapparater så att de allra mest utsatta hushållen ska ha tillgång till både information om coronan och distansundervisning.

På annat håll i världen, i Myanmar, har Kyrkans utlandshjälp ordnat utbildning i hur man syr ansiktsmasker för kvinnor som normalt jobbar som skräddare men blivit utan arbete när textilfabrikerna stängt.

Jämlika trots olika förutsättningar

Nyström återkommer till att vi inte borde tala om de mindre privilegierade som om de skulle ha mindre kapacitet.

– På många håll talar man nu om partnerskap, inte om givande eller utveckling. Det här är en positiv utveckling som vi ser också nu när Finland håller på att skapa en ny partnerskapsstrategi med Afrika.

Han önskar att vi kunde se alla som jämlikar även om vi har olika förutsättningar och talar om de projekt som han följt i Östafrika.

– Förändringen görs inte av oss som reser dit från Finland eller andra länder, utan av människorna som är därifrån, allt från våra egna lokala anställda till de personer som är i en svår situation och som vi arbetar med.

Hans Finlandsvistelse som egentligen skulle ha blivit av i augusti började långt tidigare.

– Jag försöker se det positiva i att kunna vara här och ta ett ordentligt sommarlov.

Sommaren har varit svårare att planera än vanligt, men vissa saker består trots allt.

– Så länge jag hittar en hängmatta och något att läsa och kan koppla bort från nätet och coronanyheterna ett tag är jag nöjd.

Erika Rönngård
Carla Ihatsu jobbar som vaktmästare i Finlands antagligen mest fotograferade byggnad, Helsingfors domkyrka. På domkyrkotorget breder den glittrande julmarknaden ut sig.

Stämning. Tidigt på julaftons morgon står hon i en tyst domkyrka och stryker altardukar. ”Det är bästa stunden på dagen”, säger vaktmästare Carla Ihatsu. 21.12.2018 kl. 11:32
Carla Ihatsu har domkyrkan i Helsingfors som sin arbetsplats. Klocktornet till vänster om kyrkan kan erbjuda en lugn stund när kyrkan är full av ljud- och ljuspersonal inför stora tv-sända gudsjänster.

Folkfest. Levande ljus i håret, blåst, kanske is och en minuttidtabell – utmaningarna kan vara många när 1 500 människor fyller domkyrkan för att se luciakröningen. 12.12.2018 kl. 00:00
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling.

lucia. "Hela Helsingfors kärncentrum fylls av festen." 12.12.2018 kl. 00:00
Tonja Paavola är med och fixar inför julafton i Matteus församling

Afton. Det finns många sätt att fira jul på. Om man vill göra det tillsammans med andra erbjuder Helsingforsförsamlingarna mat och kravlös gemenskap. 12.12.2018 kl. 00:00
Julia Degerth lever själv ovanligt ekologiskt, men förväntar sig inte radikala förändringar på en gång av sin omgivning.

Stressfritt. Ekologiskt betyder inte automatiskt dyrt och tidskrävande. Tvärtom kan det bespara dig från stress och onödiga utgifter, inte minst inför julen. 28.11.2018 kl. 15:39
Ingela Silfverberg jobbar som lärare inom småbarnspedagogik i Esbo.

glädje. "Så lätt drunknar vi i alla måsten som hör december till." 28.11.2018 kl. 15:35
Julkalendern har svenska texter av Monica Vikström-Jokela.

advent. I den här veckans nummer av Kyrkpressen hittar du en hälsning från din församling: en adventskalender. 28.11.2018 kl. 15:16

Uteliv. November. Du tittar ut och ser bara mörker, kanske snöblandat regn. Då är en promenad kanske inte det första du kommer att tänka på. Sonja Djupsjöbacka som alltid har trivts ute ger sina bästa tips. 22.11.2018 kl. 14:40

församlingsvalet. Röstningsstatistik i ett nötskal för de tre svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors. 22.11.2018 kl. 14:06
Sonja Fredriksson studerar journalistik och är aktiv i Matteus församling.

Kraft. Dagen efter att jag hade fått det trista beskedet kom min kompis med ett halsband till mig. På halsbandet stod det ”miracles happen”. 22.11.2018 kl. 13:59

matteus. När domkapitlets beslut gick emot församlingsrådets åsikt i valet av kyrkoherdevikarie skickade besvikna medarbetare brev till biskopen. Domkapitlet hänvisar till den formella kompetensens tyngd – en riktlinje som inte tycks ha nått fram till församlingsrådet. 22.11.2018 kl. 09:26

församlingsvalet. 32 800 röstberättigade medlemmar i Helsingfors finska och svenska församlingar använde sin rösträtt i dagens församlingsval. Det betyder att röstningsprocenten stannade på 11,3 procent vilket är samma nivå som vid föregående församlingsval för fyra år sedan. 18.11.2018 kl. 20:56
En allvarstyngd vardag och en längtan efter ljus gör att vissa vill vänta på julen i god tid tror Ulla Oinonen.

Förväntan. Får man tjuvstarta julen? Vissa väntar med glädje, andra provoceras av att julen vågar visa upp sig redan nu. 15.11.2018 kl. 00:00
Roligt och familjevänligt program ordnas på många håll under valdagen. På fotot gruppen ”Raka bananer” som spelar i Johannes församling.

Valet. Fler har förhandsröstat i de svenska församlingarna i Helsingfors än vid förra församlingsvalet. På den egentliga valdagen ordnas program som ska locka väljare. 15.11.2018 kl. 00:00

Väljare. "Vi ska ha jippon, tänker jag" 15.11.2018 kl. 00:00