Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.
Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

Den som behöver hjälp är inte hjälplös

solidaritet.

– Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen.

16.6.2020 kl. 00:01

Om inte coronaviruset dragit in över världen skulle Erik Nyström ha tillbringat försommaren i Uganda. Under de senaste två åren har han arbetat för Kyrkans Utlandshjälp, till största delen i Östafrika.

Nyström har studerat journalistik med specialisering på krig och konflikter. Han jobbade tidigare som journalist, men eftersom han länge varit intresserad av globala frågor sökte han jobbet som informatör för Kyrkans Utlandshjälp. I dag ansvarar han för organisationens internationella kommunikation.

– Det är inte alltid som journalister kan göra långa utlandsresor och -vistelser och se saker med egna ögon. Som journalist byter man också ämne väldigt ofta. Det kändes attraktivt att få jobba med en större helhet.

Utrikesnyheterna fokuserar i allmänhet på det som är avvikande – det är ofta konflikter, katastrofer och andra negativa händelser som blir nyheter. I arbetet som informatör är det mer relevant att berätta om det som är normalt, och det normala är enligt Nyström ofta den positiva förändring som pågår.

– Det är klart att det sker negativa händelser, men människorna däromkring har ju en normal vardag oberoende. Livet där är normalt liksom det är hemma i Finland. Det kretsar kring samma frågor: utbildning, arbete, vänkretsen, familjen och barnen.

Solidaritet över gränserna

Hans arbete för honom ofta till områden där man har erfarenhet av tidigare epidemier, till exempel av ebola. Det kan man ta lärdom av när det gäller återgången till ett normalare liv i afrikanska länder efter coronapandemin. Där lyfter han fram vikten av att öppna skolorna.

– Under ebolaepidemin var skolorna stängda en längre tid i bland annat Sierra Leone och man såg att det ökade risken för att barnen skulle börja arbeta för att försörja familjen. Det är också viktigt att den småskaliga affärsverksamheten fortsätter eftersom den gör det möjligt för människor att få en utkomst.

Mycket hjälp kommer att behövas i regionen, men Nyström poängterar att vi måste se regionens befolkning som aktiva i att förändra sin situation.

– Människor i sådana här kontexter är väldigt handlingskraftiga. De är inte i en passiv nödsituation, utan är väldigt måna om att kunna hjälpa sig själva.

Han hoppas att den här perioden kommer att lära oss vikten av solidaritet och att länderna lär sig att se utanför sina egna gränser, eftersom det är till allas fördel att hela världen kan ta sig ur den här situationen.

– I vardagen i Finland ser vi just nu att människor upplever stor solidaritet med varandra – och samma sak gäller i Kampala. Det som vi känner lokalt kunde vi utsträcka till det globala, så att länder kunde hjälpa varandra.

Nu sker arbetet för hans egen del på distans och han håller kontakt med de lokala kontoren via exempelvis WhatsApp.

– I Uganda har vi till exempel startat upp en del nya insatser i anknytning till coronakrisen. Via skolorna når vi tiotusentals personer i flyktingbosättningarna, och vi har bland annat delat ut tvål och vattenbehållare.

Omständigheterna har förändrats, men det finns fortfarande mycket att göra. Eftersom skolorna stängdes handlar en stor del av arbetet om att stöda distansundervisning.

– Utbildning är också katastrofhjälp. Det finns många lösningar som gör att barn och unga kan hålla kontakt med skolan. Därför har vi arbetat med distansutbildningsmaterial och delat ut soldrivna radioapparater så att de allra mest utsatta hushållen ska ha tillgång till både information om coronan och distansundervisning.

På annat håll i världen, i Myanmar, har Kyrkans utlandshjälp ordnat utbildning i hur man syr ansiktsmasker för kvinnor som normalt jobbar som skräddare men blivit utan arbete när textilfabrikerna stängt.

Jämlika trots olika förutsättningar

Nyström återkommer till att vi inte borde tala om de mindre privilegierade som om de skulle ha mindre kapacitet.

– På många håll talar man nu om partnerskap, inte om givande eller utveckling. Det här är en positiv utveckling som vi ser också nu när Finland håller på att skapa en ny partnerskapsstrategi med Afrika.

Han önskar att vi kunde se alla som jämlikar även om vi har olika förutsättningar och talar om de projekt som han följt i Östafrika.

– Förändringen görs inte av oss som reser dit från Finland eller andra länder, utan av människorna som är därifrån, allt från våra egna lokala anställda till de personer som är i en svår situation och som vi arbetar med.

Hans Finlandsvistelse som egentligen skulle ha blivit av i augusti började långt tidigare.

– Jag försöker se det positiva i att kunna vara här och ta ett ordentligt sommarlov.

Sommaren har varit svårare att planera än vanligt, men vissa saker består trots allt.

– Så länge jag hittar en hängmatta och något att läsa och kan koppla bort från nätet och coronanyheterna ett tag är jag nöjd.

Erika Rönngård

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01
Benjamin Laustiola är den konkreta länken mellan butikernas överblivna matlager och de matserveringar och -utdelningar som församlingarna i Helsingfors ansvarar för.

mathjälp. Benjamin Laustiola misstänker att det finns många hungriga stadsbor som inte söker mathjälp fastän de borde. Nu hoppas han på bättre logistik och mindre skam kring brödköerna. 11.7.2019 kl. 00:01
Martina Harms-Aalto är medlem i Johannes församlingsråd och gemensamma kyrkofullmäktige.

ensamhet. "Vad är det vi vill säga och förmedla? Och hur kan det tänkas se ut i betraktarens öga?" 11.7.2019 kl. 00:01
Fred Wilén fascineras av berättelserna bakom gravstenarna.

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

dagsutflykt. Jag hade aldrig hört talas om Svartholmen men plötsligt befann jag mig ombord på en färja och gjorde en spontan resa ut till havs. 27.6.2019 kl. 00:01
Stefanie Lindroos är färsk församlingssekreterarvikarie i Matteus församling.

Kyrka. "Långa, djupa diskussioner, gemenskapen, ön där omvärlden försvinner. Något nytt och spännande, men ändå så tryggt." 27.6.2019 kl. 00:01
Anne Immonen är en av dem som lyssnar till besökarna i Kampens kapell.

kampens kapell. Kampens kapell är ett stilla rum mitt i myllret och trafikbruset i centrum av Helsingfors. Många kommer för att söka stillhet – men i kapellet finns också lyssnande öron för den som behöver prata eller söker hjälp. 13.6.2019 kl. 00:01
Kristian Vuoristo är civiltjänstgörare i Petrus församling.

glädje. "När livet är som bäst är det lätt att tacka Gud, men hur är det resten av tiden?" 13.6.2019 kl. 00:01
Deltagarna i Petrus församlings lärjungaskola Transform reste till Rumänien och röjde plats för baracker där det ska bedrivas barnverksamhet för de romska barnen.

hjälparbete. Hur bryter man bojor av fattigdom som varat i generationer? Allt börjar från ens eget hjärta och Jesus exempel på att bygga relationer och älska dem som ingen annan älskar. 13.6.2019 kl. 00:01
Lekholmen finns i Helsingfors östra skärgård.

lekholmen. En liten ö som rymmer mycket – sandstrand och klippor, kapell, bastu och framför allt både tid för stillhet och samtal. Den 3 juni öppnar Lekholmen för säsongen och bjuder in till nya möten och återseenden. 29.5.2019 kl. 00:01

lekholmen. Lekholmen är en plats där jag kan släppa stadens stress. Alla problem och oro över framtiden stannar i stan. 29.5.2019 kl. 00:01

psalm. Skolavslutningsnostalgi, sommarlovsspänning och en hyllning till sommaren och Skaparen. Den blomstertid nu kommer väcker många associationer och minnen. 27.5.2019 kl. 10:53

fadderdagen. Hör du till dem som känner fadderskam? Du kanske inte hinner som du tänkt eller känner att du inte vet hur man bäst finns till för någon annans barn. Men just du är den bästa faddern, säger Eeva Salonen. 16.5.2019 kl. 00:01
Ett delat ögonblick med utsikt över Miami

fadderskap. "Att få förtroendet från föräldrarna är stort och vackert i sig, men att så småningom få tillit och förtroende från barnet är ännu större." 16.5.2019 kl. 00:01
Illustration: Malin Aho

Ämbetsbevis. Ämbetsbevis, bouppteckning, centralregister … Låter det tråkigt? Kanske det, men de flesta av oss kommer i något skede av livet att behöva ett ämbetsbevis. Så här går du till väga när den dagen kommer! 16.5.2019 kl. 00:01