Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

Den som behöver hjälp är inte hjälplös

solidaritet.

– Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen.

16.6.2020 kl. 00:01

Om inte coronaviruset dragit in över världen skulle Erik Nyström ha tillbringat försommaren i Uganda. Under de senaste två åren har han arbetat för Kyrkans Utlandshjälp, till största delen i Östafrika.

Nyström har studerat journalistik med specialisering på krig och konflikter. Han jobbade tidigare som journalist, men eftersom han länge varit intresserad av globala frågor sökte han jobbet som informatör för Kyrkans Utlandshjälp. I dag ansvarar han för organisationens internationella kommunikation.

– Det är inte alltid som journalister kan göra långa utlandsresor och -vistelser och se saker med egna ögon. Som journalist byter man också ämne väldigt ofta. Det kändes attraktivt att få jobba med en större helhet.

Utrikesnyheterna fokuserar i allmänhet på det som är avvikande – det är ofta konflikter, katastrofer och andra negativa händelser som blir nyheter. I arbetet som informatör är det mer relevant att berätta om det som är normalt, och det normala är enligt Nyström ofta den positiva förändring som pågår.

– Det är klart att det sker negativa händelser, men människorna däromkring har ju en normal vardag oberoende. Livet där är normalt liksom det är hemma i Finland. Det kretsar kring samma frågor: utbildning, arbete, vänkretsen, familjen och barnen.

Solidaritet över gränserna

Hans arbete för honom ofta till områden där man har erfarenhet av tidigare epidemier, till exempel av ebola. Det kan man ta lärdom av när det gäller återgången till ett normalare liv i afrikanska länder efter coronapandemin. Där lyfter han fram vikten av att öppna skolorna.

– Under ebolaepidemin var skolorna stängda en längre tid i bland annat Sierra Leone och man såg att det ökade risken för att barnen skulle börja arbeta för att försörja familjen. Det är också viktigt att den småskaliga affärsverksamheten fortsätter eftersom den gör det möjligt för människor att få en utkomst.

Mycket hjälp kommer att behövas i regionen, men Nyström poängterar att vi måste se regionens befolkning som aktiva i att förändra sin situation.

– Människor i sådana här kontexter är väldigt handlingskraftiga. De är inte i en passiv nödsituation, utan är väldigt måna om att kunna hjälpa sig själva.

Han hoppas att den här perioden kommer att lära oss vikten av solidaritet och att länderna lär sig att se utanför sina egna gränser, eftersom det är till allas fördel att hela världen kan ta sig ur den här situationen.

– I vardagen i Finland ser vi just nu att människor upplever stor solidaritet med varandra – och samma sak gäller i Kampala. Det som vi känner lokalt kunde vi utsträcka till det globala, så att länder kunde hjälpa varandra.

Nu sker arbetet för hans egen del på distans och han håller kontakt med de lokala kontoren via exempelvis WhatsApp.

– I Uganda har vi till exempel startat upp en del nya insatser i anknytning till coronakrisen. Via skolorna når vi tiotusentals personer i flyktingbosättningarna, och vi har bland annat delat ut tvål och vattenbehållare.

Omständigheterna har förändrats, men det finns fortfarande mycket att göra. Eftersom skolorna stängdes handlar en stor del av arbetet om att stöda distansundervisning.

– Utbildning är också katastrofhjälp. Det finns många lösningar som gör att barn och unga kan hålla kontakt med skolan. Därför har vi arbetat med distansutbildningsmaterial och delat ut soldrivna radioapparater så att de allra mest utsatta hushållen ska ha tillgång till både information om coronan och distansundervisning.

På annat håll i världen, i Myanmar, har Kyrkans utlandshjälp ordnat utbildning i hur man syr ansiktsmasker för kvinnor som normalt jobbar som skräddare men blivit utan arbete när textilfabrikerna stängt.

Jämlika trots olika förutsättningar

Nyström återkommer till att vi inte borde tala om de mindre privilegierade som om de skulle ha mindre kapacitet.

– På många håll talar man nu om partnerskap, inte om givande eller utveckling. Det här är en positiv utveckling som vi ser också nu när Finland håller på att skapa en ny partnerskapsstrategi med Afrika.

Han önskar att vi kunde se alla som jämlikar även om vi har olika förutsättningar och talar om de projekt som han följt i Östafrika.

– Förändringen görs inte av oss som reser dit från Finland eller andra länder, utan av människorna som är därifrån, allt från våra egna lokala anställda till de personer som är i en svår situation och som vi arbetar med.

Hans Finlandsvistelse som egentligen skulle ha blivit av i augusti började långt tidigare.

– Jag försöker se det positiva i att kunna vara här och ta ett ordentligt sommarlov.

Sommaren har varit svårare att planera än vanligt, men vissa saker består trots allt.

– Så länge jag hittar en hängmatta och något att läsa och kan koppla bort från nätet och coronanyheterna ett tag är jag nöjd.

Erika Rönngård

pride. Hon är med och ordnar program i Matteus församling under Prideveckan. 22.6.2022 kl. 06:00

lekholmen. Sommarsäsongen på Lekholmen är här och holmen är precis som vanligt öppen för besökare. Holmpersonalen vill välkomna besökare i alla åldrar. – Vi ordnar verksamhet och program för olika åldrar på veckobasis. Kom och se vad det handlar om! 8.6.2022 kl. 06:00

SOMMARCAFE. Hon koordinerar Johannes församlings sommarcaféer. 8.6.2022 kl. 06:00

sommar. Ulrika Lindblad skriver om balansen mellan att ta itu med olika sommarprojekt – fysiska och andliga. 8.6.2022 kl. 06:00

Svartholmen. Sydväst om Fölisön ligger natursköna Svartholmen, som ägs av Helsingfors kyrkliga samfällighet. Holmen är liten men mångsidig och erbjuder både stillhet och aktivitet för alla åldrar. 25.5.2022 kl. 06:00

fadderskap. Tova Vikström skriver om att det ibland kan det kännas som att det dåliga faddersamvetet tar över. På fadderdagen erbjuds möjligheten att ta itu med detta. 25.5.2022 kl. 06:00

fadderskap. Han har tre fadderbarn som är geografiskt utspridda. 25.5.2022 kl. 06:00

KOMPOSITÖR. Matteus församlings kantor Niels Burgmann har sysslat med musik sedan unga år. Han skriver också egen musik och inspireras av både texter och andra former av konst. 11.5.2022 kl. 06:00

DEN HELIGE ANDE. Matilda Enlund skriver om att upptäcka nya dimensioner av den Helige Ande. 11.5.2022 kl. 06:00

DAGSLÄGER. Hon ska delta i Petrus församlings dagsläger i sommar. 11.5.2022 kl. 06:00

FÖRSAMLINGSVALET. På hösten ordnas församlingsvalet där det bestäms vilka som är med och tar beslut i församlingarna under kommande mandatperiod. KP har ställt några frågor till tre personer som varit medlemmar i församlingsrådet den senaste mandatperioden. 27.4.2022 kl. 06:00

FÖRTROENDEVALD. Lotta Keskinen skriver om vikten av att de förtroendevalda är en lika brokig skara som församlingsmedlemmarna, eftersom det då finns goda förutsättningar att utveckla verksamheten. 27.4.2022 kl. 06:00

FÖRSAMLINGSVALET. Hon är en av moderatorerna för församlingsvalsdebatten i G18 den 11 maj. 27.4.2022 kl. 06:00

S:t Jacobs kyrka. S:t Jacobs kyrka på Drumsö har precis blivit färdigrenoverad och återibruktas på annandag påsk. Johannes församling planerar verksamhet som vanligt även om framtiden ännu är oviss. 13.4.2022 kl. 06:00

PÅSK. Anna Lewing skriver om vikten av att glädjas trots att omständigheterna runt omkring signalerar annat. 13.4.2022 kl. 06:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet