Vuxenskriftskolan genomförs som samtal med en präst.

Även vuxna kan få konfirmationsundervisning

livsfrågor.

Det är aldrig för sent att gå skriftskolan, och man behöver inte vara säker på att man vill bli konfirmerad för att börja. Konformationsundervisningen från vuxna utgår från konfirmandens frågor och livssituation.

22.4.2020 kl. 00:01

Skriftskolundervisning finns inte bara för femtonåringar i stora grupper. Om man som vuxen vill bli konfirmerad är det oftast enskild undervisning som gäller. Johan Terho är präst i Johannes församling, med ansvar för konfirmationsundervisningen. Han undervisar även vuxna konfirmander, och berättar att vuxenskriban läggs upp enligt den bakgrund konfirmanden har.

– Först brukar vi träffas och diskutera lite och jag kollar upp varför hen vill gå skriban och vad hen har för bakgrund så att vi kan bygga upp en meningsfull helhet.

Orsakerna till att man vill gå i skriftsola kan vara många, och det finns ingen typisk vuxenkonfirmand.

– Det kan handla om att man ska gifta sig kyrkligt, men det kan lika gärna vara så att man inte gick skriban som ung men nu har kommit på att det skulle vara en god idé.

Tillsammans gör man upp en plan för hur skriftskolan ska genomföras. Det rör sig om ungefär 20 timmar undervisning, och man kommer gemensamt överens om ifall undervisningen ska ske intensivt eller över en längre tidsperiod.

I skriftskolundervisningen ingår också besök i gudstjänsten eller högmässan.

Utgår från individen

Jämfört med ungdomarnas lägerskriftskolor har vuxenskriftskolan större fokus på undervisningen. De ämnen man tar upp är samma oavsett åldersgrupp. Men livssituationen ser annorlunda ut för den vuxna konfirmanden och det gör att det finns en annan grund att bygga på.

– Synen på döden kan till exempel vara annorlunda. Jag kan ha en vuxen konfirmand som redan mist sina förldrar, döden har kommit så nära. Om den vuxna konfirmanden själv har barn präglar det också hur man talar om Gud som förälder.

Under konfirmationsundervisningen går man igenom kyrkliga förrättningar och gudstjänsten, i samband med dem talar man även om nattvard och bön. Dessutom diskuterar man etik och moral, en kristen människas ansvar, skapelsen och i samband med det ofta miljöfrågor.

– Döden brukar vi ofta tala om i slutskedet av undervisningen om det inte kommit frågor om den tidigare. I det temat ingår också uppståndelsen och påskens händelser.

– Jag utgår från konfirmandens livssituation och egna frågeställningar, sedan vinklar vi in det på skriftskolans innehåll.

Man kan anmäla intresse för att gå skriftskolan som vuxen även om man inte är säker på att man vill bli konfirmerad.

– Man kan börja om man är nyfiken, kolla in vad det går ut på. Om man konstaterar efter första träffen att det här inte var för mig – då är det så.

Skriftskola och konfirmation är två skilda saker. Efter skriftskolan väljer man om man vill bli konfirmerad eller inte. Har man gått skriftskolan för många år sedan utan att ha blivit konfirmerad går det att bli konfirmerad senare.

Det allra mesta av undervisningen kan skötas på distans via videolänk, och därför kan man redan nu ta kontakt med sin församling om man är intresserad av att gå skriftskolan som vuxen.

– Det enda som inte går att göra på distans är själva konfirmationen.

Erika Rönngård

orgel. Ett fylligt och mjukt ”sound”, så beskrivs den nya engelska kororgeln i Johanneskyrkan. På lördag invigs den. 14.3.2018 kl. 08:34

Helsingfors. "Gud har gett oss vishet och möjligheter." 15.3.2018 kl. 00:00

kors. I Finland är det vanligt att få ett kors-halsband i gåva vid konfirmationen. Två helsingforsare berättar om vad som hände sen. 2.3.2018 kl. 11:57

Gudbarn. "Jag klättrar upp till lekrummet i andra våningen och deltar i leken". Juho Kankare skriver om att vara fadder. 2.3.2018 kl. 11:53

bön. Världsböndagen börjar när gryningen kommer i Tonga och slutar 40 timmar senare i Alaska. Samma gudstjänst firas på mer än tusen språk i över 170 länder. 2.3.2018 kl. 11:15

Lugn. En tyst halvtimme och inga försök att vara något annat än det du är – det är Kristen meditation som ordnas varje torsdag. 14.2.2018 kl. 12:50

Tankar. Hur ser det område ut i ditt liv som inte låter sig kontrolleras, som är kaos och rädsla? 14.2.2018 kl. 12:37

Kropp. Självbild och tankar kring mat är något många har ett komplicerat förhållande till. I mars startar en kurs på temat. 14.2.2018 kl. 12:31

gemenskap. "Jag har under de senaste åren tänkt mycket på bönen, vad det betyder att be till Gud i Jesu namn." 5.2.2018 kl. 17:27

mat. En ny lunchrestaurang har sett dagens ljus i Matteuskyrkan i Östra centrum. På Snellu Café kan du välja lunchens pris enligt din plånbok och råvarorna består av fullt ätbar mat som riskerar att kastas bort i matbutikerna. 5.2.2018 kl. 17:16

sorg. I februari startar en kurs som vill stöda dem som går igenom en sorgeprocess. 5.2.2018 kl. 17:07

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

Start. Nytt år betyder kanske nya möjligheter. Vad är ett andligt mål? Hur stort eller litet kan det vara? Och hur gör man för att det hela inte ska kännas som ytterligare ett kravfyllt måste? 5.1.2018 kl. 16:20

Trygghet. Det skulle kännas tröstlöst om vi inte hade ett större perspektiv, sikriver Johan Westerlund. 5.1.2018 kl. 16:15

Trafik. Ett virrvarr av tankar eller en fokuserad bön – Johan Myrskog skriver om hur kollektivt resande kan ge en timeout. 5.1.2018 kl. 16:02