Vuxenskriftskolan genomförs som samtal med en präst.

Även vuxna kan få konfirmationsundervisning

livsfrågor.

Det är aldrig för sent att gå skriftskolan, och man behöver inte vara säker på att man vill bli konfirmerad för att börja. Konformationsundervisningen från vuxna utgår från konfirmandens frågor och livssituation.

22.4.2020 kl. 00:01

Skriftskolundervisning finns inte bara för femtonåringar i stora grupper. Om man som vuxen vill bli konfirmerad är det oftast enskild undervisning som gäller. Johan Terho är präst i Johannes församling, med ansvar för konfirmationsundervisningen. Han undervisar även vuxna konfirmander, och berättar att vuxenskriban läggs upp enligt den bakgrund konfirmanden har.

– Först brukar vi träffas och diskutera lite och jag kollar upp varför hen vill gå skriban och vad hen har för bakgrund så att vi kan bygga upp en meningsfull helhet.

Orsakerna till att man vill gå i skriftsola kan vara många, och det finns ingen typisk vuxenkonfirmand.

– Det kan handla om att man ska gifta sig kyrkligt, men det kan lika gärna vara så att man inte gick skriban som ung men nu har kommit på att det skulle vara en god idé.

Tillsammans gör man upp en plan för hur skriftskolan ska genomföras. Det rör sig om ungefär 20 timmar undervisning, och man kommer gemensamt överens om ifall undervisningen ska ske intensivt eller över en längre tidsperiod.

I skriftskolundervisningen ingår också besök i gudstjänsten eller högmässan.

Utgår från individen

Jämfört med ungdomarnas lägerskriftskolor har vuxenskriftskolan större fokus på undervisningen. De ämnen man tar upp är samma oavsett åldersgrupp. Men livssituationen ser annorlunda ut för den vuxna konfirmanden och det gör att det finns en annan grund att bygga på.

– Synen på döden kan till exempel vara annorlunda. Jag kan ha en vuxen konfirmand som redan mist sina förldrar, döden har kommit så nära. Om den vuxna konfirmanden själv har barn präglar det också hur man talar om Gud som förälder.

Under konfirmationsundervisningen går man igenom kyrkliga förrättningar och gudstjänsten, i samband med dem talar man även om nattvard och bön. Dessutom diskuterar man etik och moral, en kristen människas ansvar, skapelsen och i samband med det ofta miljöfrågor.

– Döden brukar vi ofta tala om i slutskedet av undervisningen om det inte kommit frågor om den tidigare. I det temat ingår också uppståndelsen och påskens händelser.

– Jag utgår från konfirmandens livssituation och egna frågeställningar, sedan vinklar vi in det på skriftskolans innehåll.

Man kan anmäla intresse för att gå skriftskolan som vuxen även om man inte är säker på att man vill bli konfirmerad.

– Man kan börja om man är nyfiken, kolla in vad det går ut på. Om man konstaterar efter första träffen att det här inte var för mig – då är det så.

Skriftskola och konfirmation är två skilda saker. Efter skriftskolan väljer man om man vill bli konfirmerad eller inte. Har man gått skriftskolan för många år sedan utan att ha blivit konfirmerad går det att bli konfirmerad senare.

Det allra mesta av undervisningen kan skötas på distans via videolänk, och därför kan man redan nu ta kontakt med sin församling om man är intresserad av att gå skriftskolan som vuxen.

– Det enda som inte går att göra på distans är själva konfirmationen.

Erika Rönngård

Aktiva. Vilken verksamhet och vilken roll i församlingen vill unga vuxna ha? Ett nystartat råd i Helsingfors vill arbeta med de här frågorna. 7.2.2019 kl. 09:44

Avspänt. Det största hindret för oss när det gäller bön är att vi tror att det är mycket besvärligare än det är. En mening eller ett ord kan vara din bön. 24.1.2019 kl. 00:00

Bekräftad. "Han är intresserad av hur jag har det." 24.1.2019 kl. 00:00

Grupp. Sorg bearbetas väldigt olika. Snart startar en grupp för dem som vill dela bördan med andra. 24.1.2019 kl. 00:00

Tillgänglighet. Kyrkan ska synas i gatubilden och i vardagen, anser Mikael Busck-Nielsen. En dag i veckan promenerar han runt i köpcentret Redi, med prästkragen synlig. 10.1.2019 kl. 00:00

Insikt. "Jag har hört till dem som helst klarar sig själva (även om det innebär att man sitter och googlar halva natten)." 10.1.2019 kl. 00:00

Jubileum. – Johannes församling är en rik församling i ordets djupa bemärkelse, säger kyrkoherde Johan Westerlund. 10.1.2019 kl. 00:00

Nyanställd. Från årsskiftet inledde Fred Wilén ett treårigt vikariat som kyrkoherde i Matteus församling. Stefan Forsén fick tjänst som direktör för gemensamt församlingsarbete vid Helsingfors samfällighet. 10.1.2019 kl. 00:00

Stämning. Tidigt på julaftons morgon står hon i en tyst domkyrka och stryker altardukar. ”Det är bästa stunden på dagen”, säger vaktmästare Carla Ihatsu. 21.12.2018 kl. 11:32

Folkfest. Levande ljus i håret, blåst, kanske is och en minuttidtabell – utmaningarna kan vara många när 1 500 människor fyller domkyrkan för att se luciakröningen. 12.12.2018 kl. 00:00

lucia. "Hela Helsingfors kärncentrum fylls av festen." 12.12.2018 kl. 00:00

Afton. Det finns många sätt att fira jul på. Om man vill göra det tillsammans med andra erbjuder Helsingforsförsamlingarna mat och kravlös gemenskap. 12.12.2018 kl. 00:00

Stressfritt. Ekologiskt betyder inte automatiskt dyrt och tidskrävande. Tvärtom kan det bespara dig från stress och onödiga utgifter, inte minst inför julen. 28.11.2018 kl. 15:39

glädje. "Så lätt drunknar vi i alla måsten som hör december till." 28.11.2018 kl. 15:35

advent. I den här veckans nummer av Kyrkpressen hittar du en hälsning från din församling: en adventskalender. 28.11.2018 kl. 15:16

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet