I år firar Tobias Zilliacus påsk hemma i Helsingfors.

I år liknar påsken vardagen

Påsktraditioner.

Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt.

7.4.2020 kl. 10:00

Äggrullning är en tradition i Tobias Zilliacus släkt och familj när de samlas på sommarstället i Korpoström för att fira påsk och säsongsöppning.

– Vi brukar färga äggen på påskaftonen med hjälp av gamla tyglappar. Under många år gav morfars gamla slipsar och flugor mest färg ifrån sig och var dyrgripar bland oss som färgade.

Sedan bygger man en bana, ofta utomhus, rullar äggen nerför den och försöker krocka med de andras ägg. De äldsta börjar, och lyckas man krocka med ett ägg får man det.

– De vuxna brukar rulla chokladägg, barnen gillar att krocka med dem.

Den här påsken får de ändå tänka om och fira påsk hemma.

– Jag har tänkt bygga någon sorts äggrullningsbana på vår gård i Helsingfors för att hålla fast vid traditionen lite.

För honom brukar påsken vara ett avbrott från vardagen när han får tillfälle att tillbringa extra mycket tid med familjen.

– I år blir det nog inte så stor avvikelse från vardagen.

Zilliacus har spelat Jesus på scen i Viirus uppsättning av Mästaren och Margarita år 2017. I pjäsen varvades två tidsplan – Moskva under Sovjettiden och Jerusalem för 2 000 år sedan, där Jesus i pjäsen förde diskussioner med Pontius Pilatus.

– Det var intressant att gestalta, det handlade ganska mycket om Pontius Pilatus beslut, vad som ledde fram till att han bestämde att Jesus skulle korsfästas.

Tobias Zilliacus är inte troende men ser på Jesus som en historisk person.

– Jag kan tänka mig att Jesus funnits som person och predikat kärlek. Mycket av det som berättas kan jag omfatta, däremot kan jag inte tro på den himmelska aspekten.

Men att träda ut på scenen i rollen som Jesus skilde sig ändå från de flesta andra av hans roller.

– Det fanns en tyngd i det. Det var också vetskapen om att Jesus kan ha en större och viktigare betydelse för många av dem som ser föreställningen än för mig personligen. Jag undrade: har jag mandat för det här? Jag har alltid haft stor respekt för andras rätt till sin tro.

Sveket från den man litat på

Tobias Zilliacus spelar huvudrollen i pjäsen Morfars mauser, en pjäs som nu ligger på is på grund av undantagstillståndet. Pjäsen handlar om en vuxen man som ser tillbaka på sin uppväxt som var starkt präglad av mobbning.

– I pjäsen finns en slags Judasfigur som sviker. Huvudpersonen har en kompis som ibland är kompis, ibland ställer sig på mobbarnas sida. Det är det som känns värst och svårast i mobbningssituationen.

Här gör Zilliacus en koppling till påskens berättelser.

– Judas svek är ju det mest kända av alla svek. Vi fördömer och förbannar honom men liksom för karaktären Henrik i vår pjäs var det säkert högst mänskliga faktorer som drev honom till att förråda sin vän och läromästare. Saker har alltid många sidor och onda handlingar kan ha sitt ursprung i personlig misär och tillkortakommanden.

Att pjäsen ställdes in bara ett par dagar efter premiären var väldigt frustrerande, men han hoppas att begränsningarna har effekt och att folk följer uppmaningarna att undvika sociala kontakter.

– Jag hoppas som många andra att man tar lärdom av det här. Inte bara hur man ska tackla en pandemi, utan också ser de goda sidor situationen medför. Världen får repa sig lite och klimatet tackar när vi inte reser och konsumerar.

– Man märker hur fruktansvärt sårbar världsekonomin är, när man stannar upp några veckor blir det en fullständig katastrof. Så borde det inte behöva vara. Jag hoppas att konsumtionssamhället skulle få en lärdom när vi återgår till det normala livet, eller snarare: till det nya normala.

Erika Rönngård
Foto: Sofia Torvalds

orgel. Ett fylligt och mjukt ”sound”, så beskrivs den nya engelska kororgeln i Johanneskyrkan. På lördag invigs den. 14.3.2018 kl. 08:34

Helsingfors. "Gud har gett oss vishet och möjligheter." 15.3.2018 kl. 00:00

kors. I Finland är det vanligt att få ett kors-halsband i gåva vid konfirmationen. Två helsingforsare berättar om vad som hände sen. 2.3.2018 kl. 11:57

Gudbarn. "Jag klättrar upp till lekrummet i andra våningen och deltar i leken". Juho Kankare skriver om att vara fadder. 2.3.2018 kl. 11:53

bön. Världsböndagen börjar när gryningen kommer i Tonga och slutar 40 timmar senare i Alaska. Samma gudstjänst firas på mer än tusen språk i över 170 länder. 2.3.2018 kl. 11:15

Lugn. En tyst halvtimme och inga försök att vara något annat än det du är – det är Kristen meditation som ordnas varje torsdag. 14.2.2018 kl. 12:50

Tankar. Hur ser det område ut i ditt liv som inte låter sig kontrolleras, som är kaos och rädsla? 14.2.2018 kl. 12:37

Kropp. Självbild och tankar kring mat är något många har ett komplicerat förhållande till. I mars startar en kurs på temat. 14.2.2018 kl. 12:31

gemenskap. "Jag har under de senaste åren tänkt mycket på bönen, vad det betyder att be till Gud i Jesu namn." 5.2.2018 kl. 17:27

mat. En ny lunchrestaurang har sett dagens ljus i Matteuskyrkan i Östra centrum. På Snellu Café kan du välja lunchens pris enligt din plånbok och råvarorna består av fullt ätbar mat som riskerar att kastas bort i matbutikerna. 5.2.2018 kl. 17:16

sorg. I februari startar en kurs som vill stöda dem som går igenom en sorgeprocess. 5.2.2018 kl. 17:07

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

Start. Nytt år betyder kanske nya möjligheter. Vad är ett andligt mål? Hur stort eller litet kan det vara? Och hur gör man för att det hela inte ska kännas som ytterligare ett kravfyllt måste? 5.1.2018 kl. 16:20

Trygghet. Det skulle kännas tröstlöst om vi inte hade ett större perspektiv, sikriver Johan Westerlund. 5.1.2018 kl. 16:15

Trafik. Ett virrvarr av tankar eller en fokuserad bön – Johan Myrskog skriver om hur kollektivt resande kan ge en timeout. 5.1.2018 kl. 16:02