Många tilltalas av de keltiska bönerna som är lätta att ta till sig och ofta involverar naturen och skapelsen. Man kan möta dem i Tomasmässan – eller på Minä olen-mässan i början av februari.

Böner i keltisk tradition i Finlandiahuset

Keltiska böner.

De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext.

29.1.2020 kl. 00:01

Pirjo Kantala är präst och jobbar med den finskspråkiga Tomasmässan. Tomasmässan är en gudstjänst som firats i Agricola kyrka sedan 1988. Den präglas bland annat av mångsidig musik och en strävan efter ökad växelverkan mellan deltagarna. Innan Kantola kom till Tomasmässan jobbade hon med retreatverksamhet. Där kom hon första gången i kontakt med de keltiska bönerna, och hon har märkt att de ofta talar till människor i dag.

– De är lätta att närma sig. De använder ett enkelt språk och talar ofta om saker man känner igen.
Naturen och skapelsen är ett återkomande tema, likaså gästfrihet.
– Det är teman som passar väl för vår tid när vi är oroade över naturens tillstånd. De påminner om att vi hör samman med naturen.

De keltiska bönerna har rötter i den kristendom som utövats bland annat på Irland och i Skottland sedan 400-talet. Det finns böner som överlevt från medeltiden, men de flesta har skrivits sedan intresset för det keltiska väcktes på nytt. Många av bönerna kommer från en kommunitet på ön Iona utanför Skottlands kust.
En keltisk välsignelse som är bekant för många i psalmform är Må din väg gå dig till mötes (May the Road Rise to Meet You). Den sjungs ofta i Tomasmässan.

Pirjo Kantala säger att de keltiska bönerna, som ofta tar fasta på naturen och skapelsen, passar bra in i vår tid när många känner oro för naturens tillstånd. (Foto: Erika Rönngård)

Flera bekanta element från Tomasmässan kommer nu att göra ett gästspel på Minä olen-mässan i Finladiahuset, ett evenemang med inriktning på kropp, själ och ande.
– Vi går till den plats dit människor kommit för att söka, i stället för att stanna kvar i kyrkan och vänta på att folk hittar oss där.

I sitt arbete med Tomasmässan har Kantala märkt att många människor överraskas i mötet med de meditativa inslagen, sångerna och de keltiska bönerna.
– Vi sitter ofta fast i våra egna uppfattningar om vad bön, psalmsång och kyrka är. Ibland kan det bli en aha-upplevelse när man får se att det var annorlunda än man föreställde sig.

På Minä olen-mässan i Finlandiahuset 8–9. 2 kan den som är nyfiken få ett smakprov. Under lördagen varvas meditativ musik med keltiska böner i Terrass-salen klockan 12-13 och mässbesökarna kan också avrunda dagen på mässan genom att delta i Ehtookellot-kvällsandakten på samma plats kl 16.30–17.30.

Här hittar du hela listan över församlingarnas program på Minä olen-mässan.

Erika Rönngård

Helsingfors. Genom sina kläder vill Elin Riska peka på Gud. – Idén med Jesusmerch kom från mitt kompisgäng. Vi tänkte att det skulle vara roligt med en slags team-skjorta, ”partner looks” för oss. Då vi började idéa fram merchen tog jag pennan i handen och slutligen kom vi gemensamt fram till sloganen ”Created for His Glory”. 11.2.2025 kl. 19:38

HALLÅ DÄR. Både hon och hemkyrkan Matteus jubilerar 40 år i år. Som kyrkvaktmästare i Matteuskyrkan får Gerlin-Ontronen fira jubileum hela året eftersom också Matteuskyrkan själv firar 40 år i år. 11.2.2025 kl. 19:32

Kolumn. Hur härligt är det inte att få flytta in i nya och egna utrymmen! Det fick vi i Matteus församling uppleva när Matteuskyrkan invigdes 24.2.1985 på Mattiasdagen. 11.2.2025 kl. 19:28

Helsingfors. Jean Nubaha Banyanga kom till tro genom en upplevelse av det ovanligare slaget: när han var tolv år bad en evangelist för honom och genast fick han sin syn tillbaka. 29.1.2025 kl. 13:27

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

matteus. Hon är tf kantor i Matteus församling och vill gärna spela tillsammans med dig! 29.1.2025 kl. 13:18

Kolumn. Ett av mina tidigare barndomsminnen är när jag sitter i min farmors vardagsrum på Drumsö och tittar på hennes juldekorationer i fönstret. Det var tre papperslyktor i rött och grönt. Tro, hopp och kärlek. Vackrast tyckte jag tro-symbolen var, den hade två färger, både grönt och rött, medan de andra två var endast röda. 29.1.2025 kl. 13:14

HELSINGFORS . Vi tog pulsen på kanslisterna i Helsingfors svenska församlingar! 23.1.2025 kl. 11:08

Johannes. – Det är kiva att sitta och pyssla och diskutera allt möjligt med barnen på fritids. Barnen har varit jätteglada åt att ha mig här. Sandi Bengts är ny barnledare i Johannes församling. 23.1.2025 kl. 10:48

julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

matteus. Julvandringen i Matteuskyrkan hör till Linda Wahlman-Strandbergs viktigaste adventstraditioner. 3.12.2024 kl. 13:50

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

petrus. Hon är ny församlingspastor i Petrus församling. – Jag känner stor glädje över att få bli medarbetare i Petrus församling en tid framöver. 3.12.2024 kl. 13:56

Kolumn. Julen är en tid då vi påminns om den största gåvan som någonsin gavs till mänskligheten – Jesus Kristus, världens ljus. Världen har fått en räddare. Det är väl värt att firas, vilket vi gör när vi samlas kring julbordet, tänder ljusen och utbyter klappar under julhögtiden. 3.12.2024 kl. 14:00

SLOTTSBALEN. Han vill fråga presidenten om var ungdomarna ska hitta framtidshopp. – Många av regeringens nedskärningar riktar sig mot ungdomar, man vill skära ner 15 procent av ungdomssektorn. 26.11.2024 kl. 13:04